Zombie

I modern populärkultur återkommer ofta en särskild slags gengångare – zombien.

Zombier i ruiner.

Zombier är ett nytt ord och en ny figur i Sverige, men går tillbaka på gamla traditioner. Ursprungligen hörde zombier till den haitiska voodooreligionen med ursprung i Västindien. Zombier skiljer sig från äldre tiders gengångare och andra spöken genom att den saknar förmågan att tänka själv. Zombien är som ett viljelöst och hungrigt rovdjur vilket i sin tur kontrolleras av en trolldomskunnig person. En gengångare eller en gast tänktes däremot behålla många drag från när personen var vid liv.

Länkar och lästips om spöken och gengångare

Poddar

När man talar om trollen: Likspöken & zombier Länk till annan webbplats. (december 2020)

Litteratur

Almquist, Solveig. Gengångarföreställningar i svensk folktro ur genreanalysk synpunkt (1984).

Bondeson, Lars. Seder och bruk vid livets slut (1987).

Ellis, Hilda. The Road to Hel: a Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature (1943).

Hagberg, Louise. När döden gästar. Svenska folkseder och svensk folktro i samband med död och begravning (1937).

Klintberg, Bengt af. Gasten i svensk folktradition (1973).

Kuusela, Tommy. Gengångare – Konsten att uppväcka de döda. I: Kingsepp, Eva, Herman Geijer & Linda Flores Ohlson (red.), Zombier, zombier, zombier: eller Omgiven av odöda (2020).

Schön, Ebbe. De döda återvänder: folktro om tillvarons gränsland (2000).

Wallin, Curt. Gravskick och gravtraditioner i sydöstra Skåne (1951).