Jojkens variationsrikedom

I Isofs arkiv finns många inspelningar med samisk jojk. De äldsta inspelningarna gjordes för över 100 år sedan.

Samisk sångtradition

Jojkning är en samisk sångtradition. Den har en stor variationsrikedom vad gäller till exempel tema, melodi, ton, styrka och tempo. Den kan låta på olika sätt i olika språkområden, och ha en bestämd eller improviserad text.

Jojkningen beskrivs av den nordsamiska författaren Johan Turi (1854−1936) som en minneskonst – det är ett sätt att i sång gestalta exempelvis människor, djur, platser och händelser. I framförandet jojkar man därför inte om en person eller en plats utan man jojkar personen eller platsen.

Det svenska verbet jojka kommer från ett samiskt verb ’att jojka’ vars nordsamiska form är juoigat, lulesamiska form juojggat, pitesamiska form juajjgat, umesamiska form juajggat och sydsamiska form joejkedh. Det man framför kallas i sydsamiskan för vuelie (’jojk’), i umesamiskan för vuöllie ’personjojk’ eller juajggame ’jojk, jojkning (inte person)’, i pitesamiskan vuolle (’jojk’), i lulesamiskan vuolle (’jojk’) och i nordsamiskan luohti (’jojk’).

Karl Tiréns inspelningar

I Isofs arkiv finns många inspelningar av jojk. De äldsta gjordes för över 100 år sedan av folkmusikinsamlaren Karl Tirén (1869–1955) som började dokumentera den samiska jojken i tärna 1913 och Arjeplog år 1914. I dag finns över 300 av hans inspelningar bevarade på vaxrulle. Några av dem finns i Isofs arkiv, medan de flesta förvaras hos Svenskt visarkiv på Musikverket. Här kan du läsa mer om Karl Tiréns jojksamling.

Alla Karl Tiréns inspelningar är digitaliserade och går att lyssna på via sidan Karl Tiréns fonografinspelningar Länk till annan webbplats. på Musikverkets webbplats. Där finns också webbutställningen Samiska röster/Sáme jiena Länk till annan webbplats. som bland annat handlar om Karl Tirén och hans dokumentation av samisk jojk.

Armas Otto Väisänens nothäften

Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grundström, Israel Ruong och Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog och Arvidsjaur. 516 jojkar nedtecknades därefter i 23 nothäften och 1958 utkom publikationen Lapska sånger Länk till annan webbplats. i två delar.

Flera av hans nothäften har digitaliseras och finns tillgängliga via Armas Otto Väisänens presentationssida.

Israel Ruongs dokumentation av jojk

Israel Ruong (1903−1986) var docent i lapska språket och lapsk etnologi och mottog 1969 professors namn i samiska språk vid Uppsala universitet. Vid Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA) dokumenterade han samiska språk och samisk kultur i den svenska delen av Sápmi.

Delar av hans personarkiv är digitaliserat och finns tillgängligt via webbutställningen Israel Ruong − samisk ledare och talesman. Hans inspelningar är digitaliserade med och det går att lyssna till flera jojkinspelningar via sidan om hans dokumentation.

Lyssna på jojk

I Isofs arkiv finns även många andra inspelningar av jojk, och ett urval av dem kan du ta del av på den här sidan.

De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.