• Huvudmeny

Namnsdagar i Sverige

I Sverige var firandet av namnsdagar länge mycket vanligare än firandet av födelsedagar. Namnsdagarna har sitt ursprung i den katolska kyrkans helgonkalender, men har med tiden knutits allt mer till det rådande namnskicket.

Bild föreställande en äldre gratulationstavla. Tavlan ser ut att vara av papper, som är slitet och gulnat. Illustrationerna på tavlan föreställer blommor och tre par i folkdräkt. Bokstäver i snirklig stil står i mitten av tavlan.

Den här tavlan från 1884 gjordes som en "Gratulation på A som föras den 9 december 1858" - alltså Annadagen. Foto: Johansson, Slava/Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Traditionen med namnsdagar tog sin början i den katolska kyrkans firande av olika helgon på deras dödsdag. I dag är namnsdagstraditionen levande i ortodoxt kristna länder och i romersk-katolska länder samt i vissa protestantiska länder i Europa, särskilt i Sverige och Finland. I Sverige har det sedan länge varit vanligt med almanackor i hemmen och därför var namnen bekanta för många.

Kungliga namnsdagar var allmänt firade in på slutet av 1800-talet, och i städerna anordnades så kallade Oscarsbaler och Karlsbaler för societeten. I dag är kungens, drottningens och kronprinsessans namnsdagar allmänna flaggdagar (Karl 28 januari, Silvia 8 augusti och Viktoria 12 mars).

Bild föreställande ett stycke ur Årstadagboken, där det står om ett namnsdagsfirande.

I Årstadagboken finns en beskrivning av hur Helenadagen firades med "kaffeé, skorpor, bränvin och bakelser". Foto: Nordiska museet (CC pdm)

I både Sverige och Finland har namnlängden, till skillnad från i övriga länder, genom tiden förändrats. Redan på 1700-talet började namn som inte hörde till helgonkalendern föras in i namnlängden. En stor revision genomfördes i Sverige 1901 då många av de gamla helgon- och martyrnamnen togs bort och ersattes av namn som användes. Även vissa kyrkliga märkesdagar försvann.

Under 1800-talet var namnsdagsfirandet på många håll i landet större än födelsedagsfirandet. Många namnsdagar är dessutom sedan gammalt förknippade med vädret, skörden och mycket annat som var viktigt i det svenska bondesamhället (läs mer i artikeln Namnsdagar och väder).

Dagens namn i almanackan

De fick- och väggalmanackor som är utgivna av de stora almanacksförlagen innehåller den namnlängd som Namnlängdskommittén fastställde 2001. Här finns idag cirka 620 namn och formen är en blandning av dagar med ett namn och dagar med två namn – och en dag har tre namn; trettondag jul den 6 januari med Kasper, Melker och Baltsar (De tre vise männen). Namnlängden är tänkt att vara på lång sikt och bara mindre förändringar görs i den.

Sedan den nya namnlängden infördes 2001 har den förändrats vid tre tillfällen: 2011, 2015 och 2018, då sammanlagt åtta namn tillkommit och tre tagits bort. Från och med år 2022 läggs det till sju nya namn (läs mer på sidan Sju nya namn flyttar in i almanackan).

De namn i almanackan som firas på samma dag ska på något sätt vara samhöriga, antingen språkligt eller kulturellt. Att vissa dagar bara har ett namn kan till exempel bero på att namnet har funnits ensamt på denna plats sedan lång tid eller att namnet varit förknippat med något särskilt inom den folkliga traditionen. Lucia (13 december) och Knut (13 januari, Tjugondag Knut dansas julen ut) är sådana exempel.

Fyra av de kyrkliga märkesdagarna är namnsdagslösa i almanackan. Dessa är Kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars, vårfrudagen eller våffeldagen), Johannes Döparens dag (24 juni, den ursprungliga midsommardagen) och Allhelgonadagen (1 november).

För att ge ännu fler möjlighet att fira namnsdag finns det en utökad namnlista på Svenska Akademiens hemsida och där är många namn och namnformer språkligt samhöriga med de namn som finns i almanackan. Till exempel kan Katrin och Nina fira namnsdag på Katarinas och Katjas dag. Och för alla övriga som saknar namnsdag är nyårsdagen den 1 januari tänkt att vara gemensam namnsdag.

Äldre fotografi föreställande en grupp finklädda människor i olika åldrar vid ett bord, som det står blombuketter på, framför en trävilla.

Almadagen firas med blommor och kaffe en solig septemberdag 1922. Foto: Kållereds hembygdsförening (CC BY-SA)

Alternativa namnlängder

Det finns cirka 200 000 olika former av förnamn i Sverige och det är omöjligt att få plats med alla i en tryckt almanacka. Sedan 1972 är det fritt fram för vem som helst att göra sin egen almanacka. Ett exempel på en egen namnlängd är Sveriges televisions Barnkanalennamnsdag (tidigare kallad Bolibompanamnsdag). Den kom till runt 2007 i samband med att barnprogrammet Bolibompa presenterade dagens namnsdagsbarn varje dag. Många av Sveriges barn fanns inte representerade i namnlängden och därför bad SVT tittarna att själva skicka in de namn som de tyckte borde vara med. Tittarna önskade namnsdagar till sig själva eller till en kompis och namnen fylldes på under två års tid tills det fanns fyra namnsdagsbarn varje dag, oftast två vanliga och två Barnkanalennamnsdagar. Andra exempel på egna namnlängder är Mångkulturellt centrums ”Mångkulturella almanackan” och ”Svenskanamn.se”.

Uppdaterad 31 mars 2020

Läs mer

Händelser i almanackan: Namnsdagar och väder

Personnamn: Om almanackans namnlängd och namnlängdskommitténlänk till annan webbplats

Personnamn: Dagens namn i almanackanlänk till annan webbplats

Händelser i almanackan: Tideräkning, almanackor och olika dagarlänk till annan webbplats

Länkar

Svenska akademiens almanackalänk till annan webbplats

Almanacksbyrån: Om namnsdagar i Finlandlänk till annan webbplats

SVT Barn: Barnkanalennamnsdagarlänk till annan webbplats

Mångkulturella almanackan: Namn och namnsdagarlänk till annan webbplats

Litteratur

Allén, Sture och Wåhlin, Staffan 1995: Förnamnsboken. De 1000 vanligaste förnamnen. Stockholm: Norstedt.

Bringéus, Nils-Arvid 2007: Livets högtidsdagar. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Brylla, Eva (red.) 2000: Namnlängdsboken. Historien bakom namnen i almanackan utgiven av Namnlängdskommittén. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Brylla, Eva 2002: Ursäkta, hur var namnet? Personnamn i praktiskt bruk. Uppsala: Bombus.

Brylla, Eva 2004, 2006: Förnamn i Sverige. Kortfattat namnlexikon. Stockholm: Liber.

Johansson, Karin 1973: Jag gratulerar. Namnsdags- och födelsedagsfirandet under fyrahundra år. Stockholm: LTs förlag.

Klintberg, Bengt af 2001: Namnen i almanackan. Stockholm: Norstedts Ordbok.