• Huvudmeny

29 februari 2020

Skottår och skottdag

I år är det skottår och månaden februari har därför 29 dagar istället för 28.

Vart fjärde år måste man sätta in en extradag, en skottdag, för att kalenderåret ska stämma med solåret. Ordet skott betyder ’något som skjutits in’.

svartvitt fotografi. gruppbild med ungdomar vid festligt tillfälle. flickorna har huckle och förkläden.

Skottdagsfirande på på Västerbergs Folkshögskola 1916. Foto: Enok Eriksson/Länsmuseet Gävleborg (CC Public Domain).

Vem har namnsdag den 29 februari?

Ett år som på så sätt får 366 dagar i stället för 365 kallas skottår. I den gregorianska kalendern, som vi i Sverige förhåller oss till sedan kalenderreformationen 1753, utesluts däremot tre skottår under en fyrahundraårsperiod och det är de sekelår som inte går att dela jämt med 400.

Skottdagen inföll tidigare efter 24 februari, vilket innebar att namnsdagarna då försköts med en dag, Mattias fick firas den 25 och så vidare. Från och med år 2000 har detta ändrats, och skottdagen placeras nu som den 29 februari, och namnsdagarna ligger härmed fast.

Tidigare fick jag hålla reda på namnsdagarna i slutet av februari eftersom min dotter heter Maria i tredjenamn. Men numera ligger ju namnsdagarna fast.

Kvinna född 1950, arkivuppteckning DAGF 2142:30.

Flera som har svarat på Isofs frågelista kan berätta om hur det är att vara född på en skottdag, vilket innebär att de egentligen bara har födelsedag vart fjärde år.

Jag är född den 29 februari. När jag var liten brukade min pappa skämta om att jag inte skulle få födelsedagspresenter de år då 29e inte fanns. Det fick jag förstås. Men det känns alltid speciellt de år då jag har födelsedag på riktigt. Och människor minns mitt födelsedatum och de kom ihåg att gratulera också före Facebook-påminnelsernas tid. Det är kul att säga att jag ska fira min fjortonde födelsedag. Det ger lite spelrum att vara barnslig. Jag är trogen februari, så andra år firar jag 28e.

Kvinna född 1964, arkivuppteckning DAGF 2142:4.

Jo jag påverkas av att det är skottår i år. Jag fyller ju år på riktigt. (…) När jag var liten skrattade vuxna och även barn åt mig för att jag bara var ett, två eller tre år. Dom hade mycket roligt åt min ålder. När jag gick i andra klass tyckte min fröken att det var mycket konstigt att jag inte visste vilken dag jag fyllde år på. Min mamma förklarade för henne, att det visste jag visst. Men om jag berättade det för klassen, då skulle alla skratta åt mig. Men senare var det precis tvärt om, jag kunde väcka munterhet i en församling genom att berätta hur ung jag var.

Man född 1952, arkivuppteckning 2142:51.

Jag fyller år den 28 februari, vilket medför att jag när jag får frågan när jag fyller år brukar svara den sista februari. ”Den 29:onde?” är en motfråga som då ofta kommer. De första dagarna på gymnasiet så fick jag frågan rätt så många gånger och när en random kille i parallellklassen frågade så orkade jag inte längre rätta folk så jag spelade med och glömde snart bort det. Omkring femton år senare sitter jag och är lite sur på min födelsedag. Min bästa kompis har inte ringt och grattat mig. Dagen efter så ringer han dock, ”åh, grattis på din riktiga födelsedag”. Jo, han var ju den där random killen i parallellklassen.

Man född 1985, arkivuppteckning DAGF 2142:5.

Eftersom den här dagen bara infaller vart fjärde år blir det speciellt, jag fyller ju bara år ”på riktigt” då. (…) Skottår brukar jag bjuda kollegorna på tårta från bageri, till skillnad från de år då det inte är skottår; då blir det hembakt.

Kvinna född 1972, arkivuppteckning DAGF 2142:26.

Kusin Tord var född på skottdagen. Han var jämngammal med syster Britt. Efterhand som åren gick blev syster Britt äldre och äldre, men kusin Tord förblev ung länge, länge. Vi brukade roa oss – och honom – med att skicka gratulationskort 29 februari vart fjärde år. ”Idag fyller du åtta år, tolv, sexton osv”.

Kvinna född 1930, arkivuppteckning DAGF 2136.

Otursdag i almanackan

Skottdagen var en otursdag då inget viktigt arbete borde utföras. Det är inte ovanligt att udda dagar eller händelser laddas med olika föreställningar kring till exempel tur och otur (andra oturliga dagar i almanackan är Tykobrahedagarna och fredag den 13).

Man ska hålla sig borta från att gå under stegar, göra sönder speglar etc. för dom sju årens olyckor man drabbas av multipliceras med oändlighet enligt min mammas historier när jag var barn så än idag är jag extra försiktig med stegar, svarta katter och håller hårt i speglar den dagen!

Kvinna född 1976, arkivuppteckning DAGF 2142:38.

Frieri på skottdagen

Att det sägs att kvinnor får fria på skottdagen går tillbaka till 1800-talets borgerliga England, men sägs ha rötter ända tillbaka till 400-talets Irland där det irländska skyddshelgonet Sank Patrick bestämde att kvinnor skulle få fria en dag vart fjärde år.

I Sverige ansågs skottdagen vara upp- och nervända dagen och det anordnades skottårsbaler dit ogifta kvinnor bjöd in ogifta män.

Förr i tiden kunde man se annonser om skottårsbaler på stadshotell och danspalats men det har inte gjort några större avtryck i mitt minne vad gäller frieri eller ens tillfälliga romanser även om det skämtades en hel del om att då var det fritt fram för kvinnor att fria och att man skulle passa sig för, alternativt hoppas på uppvaktning.

Man född 1945, arkivuppteckning DAGF 2138.

gulnat vykort med årtalet  skrivet med snirkliga siffror och mellan siffrorna syns en kvinna som jagar en man.

Vykort från skottåret ("leap year") 1904. Foto: Library of Congress (CC Public Domain).

Under 1900-talets början var det vanligt med vykort med t.ex. texten ”Akta dig karl. Det är skottår” och ett kort illustrerar en intet ont anande man som kommer gående och i buskarna står kvinnor och lurpassar. Texten lyder ”Leap year. Unsafe for a poor lone bachelor”.

Jag sänder skottårskort till mina väninnor, de som jag vet har humor och "tål" en sådan hälsning.

Man född 1946, arkivuppteckning 2142:8.

Att kvinnor fick fria på skottdagen har också förekommit som tema i olika serietidningar.

Även i serier av typ Kronblom vill jag minnas att temat ibland dök upp, i första hand gällde det då för männen att gardera sig mot eventuella frierier just under skottdagen.

Man född 1943, arkivuppteckning DAGF 2142:20.

Mitt problem med detta var att jag aldrig jagades av giftaslystna damer. Jag hade ju sett hur Li’l Abner (Knallhatten i svensk version) jagades av ytterligt välväxta blondiner på skottdagen. Det hände aldrig mig.

Man född 1940, arkivuppteckning 2142:23.

Och om mannen i fråga tackade nej till frieriet så sades det att han skulle köpa något fint till kvinnan han ratat.

En faster från Danmark sa att kvinnan fick fria på skottdagen. Sa mannen nej skulle han köpa fina handskar till kvinnan.

Kvinna född 1936, arkivuppteckning DAGF 2137.

Ibland sas det att kvinnor kunde fria under hela året. Dock berättade min svärmor, född 1916 och göteborgska med rötter från Tvååker i Halland, att om den tilltänkte avböjde frieriet måste han ge kvinnan en present, lämpligen en filt.

Kvinna född 1939, arkivuppteckning DAGF 2142:54.

Ja töseras tur te å fria, den ä nu kommen i år

I våra äldre arkiv finns en skottårsvisa nedskriven i Kareby, Bohuslän år 1926. Visan sägs vara diktad av Anders Börjesson i Hagstorp och handlar om att kvinnor får fria på skottdagen.

handskriven visa på gulnat arkivpapper

Klicka på bilden för att se den i större format. Arkivnummer: VFF 1381:13f.

Töserna pry våra dar
när som de till pöjkarna gå
två kjortla å en klänning de har
öm så de ska lana de två

Men när som hu möder en gösse
då vell ho nu vära fin mö
då släpper ho neder den förste
han synes så wider som snö

Så vell ho då heda den sköna
när gösser han närmar sig fram
då släpper ho neder den gröna
å sedan den klänninga grann

Å förklet som hänger i heller
de breder ho neder så rart
å lagar seg fin udi munnen
å börjar mä gösser sett prat

Men som hjärtat ä falskt udi räven
e höna han tänker å ta
så fleckeras hjärta å även
mang gössa de tänker bedra

Ja töseras tur te å fria
den ä nu kommen i år
i sköttår ska gössrna bia
å tösera själva ska gå

Men je tror je krattar å fria
å hjälper mi flecka ändå
för je ved va ont den ska lia
som ensam ska traska å gå

Levande tradition

På olika webbsajter diskuterar kvinnor frieri på skottdagen så tanken lever vidare. Och i den amerikanska romantiska komedin Skottår (Leap Year 2010) ger den kvinnliga huvudrollsinnehavaren sig av till Irland för att fria till sin pojkvän som inte själv kommer till skott.

Min brors flickvän friar varje skottår. Varje gång säger han nej. Tror de har varit tillsammans 19–20 år nu.

Kvinna född 1992, arkivuppteckning DAGF 2142:21.

Detta med att flickorna får fria verkar ju vara något som ungdomarna snappat upp och tagit till sig. I den krets där jag lever har vi aldrig uppmärksammat skottdagen överhuvudtaget. (…) Min yngsta dotter kommer att fria till sin pojkvän på skottdagen 2020. Det är fullt pådrag med körer och släkt från båda sidor, säkert 50 personer som kommer att välla in och omge paret när frågan uttalas. Vi håller alla tummarna för att han ska säga ”ja”. Hon verkar sorglöst oberörd av vår nervositet.

Man född 1952, arkivuppteckning DAGF 2142:44.

Har faktiskt tänkt tanken att fria till min sambo i år pga detta. Vore en kul grej!

Kvinna född 1987, arkivuppteckning DAGF 2142:11.

Jag försökte fria på 29 feb 2000, men mannen som fortfarande är min sambo duckade och vi är inte gifta nu heller.

Kvinna född 1963, arkivuppteckning DAGF 2142:45.

Jag hade funderingar på att fria på skottdagen och började småretas med min man några månader innan, som ett milt hot om ett frieri. Kanske på grund av detta friade han före mig.

Kvinna född 1988, arkivuppteckning 2142:1.

Jag tänkte att jag skullegöra det, men min man hann före.

Kvinna född 1986, arkivuppteckning DAGF 2142:3.

Att kvinnor får fria just denna dag kan ses som en rolig grej, men också som något förlegat och provocerande, tillhörande en tid med tydliga könsroller då det ansågs smått befängt att kvinnor skulle kunna fria.

Tydligen får kvinnor fria men det är ju bullshit, det kan man väl göra när som helst. (…) Så jävla fjantigt. Snälla, fria om du vill fria vare sig du är man, kvinna, ett kylskåp eller whatever du vill kalla dig. Sjukt ofeministiskt och gammalmodigt att kvinnor endast friar då!

Kvinna född 1997, arkivuppteckning DAGF 2142:34.

Den gamla skrönan att kvinnor fick fria på skottdagen hoppas jag är död och begraven. Inte vet jag om någon gjorde det, någonsin, men det säger en del om det gamla samhället. Kvinnan fick bara vara likvärdig mannen en dag vart fjärde år! Liksom hon snällt fick stå och vänta på att bli uppbjuden till dansen. Bara en enda dans var ”damernas”, och då gällde det att fånga rätt yngling.

Kvinna född 1930, arkivuppteckning DAGF 2136.

Sägs ju att kvinnor har möjlighet att fria den här dagen. Så typiskt, vart 4:e år får kvinnan rättigheten att ställa frågan. Förlegat! Blir oerhört förvånad att så många unga män fortfarande går ner på knä och friar. För mig som gifte mig 1971 var det ett gemensamt beslut.

Kvinna född 1946, arkivuppteckning DAGF 2142:19.

Andra tankar och minnen kring skottår och skottdagen.

Det jag i första hand tänker på i samband med Skottdagen, det är att vi arbetar en dag extra på skottåret utan att få någon extra ersättning från arbetsgivaren. Ett slags utnyttjande av oss knegare.

Kvinna född 1954, arkivuppteckning DAGF 2139.

Inget mer än att det är en extra dag fram till löning så finner dagen smått irriterande.

Kvinna född 1992, arkivuppteckning DAGF 2142:21.

En stor fördel när man inte har fast månadslön är ju att man får en extra dag!

Kvinna född 1968, arkivuppteckning DAGF 2142:22.

På jobbet får vi varje dag en daglig lägesrapport över hur försäljningen av våra produkter ligger till. Rapporten visar årets försäljning jämfört med budget och fjolårets försäljning vid samma tid. När det är skottår blir det ju en extra försäljningsdag och det känns som en bonus!

Kvinna född 1973, arkivuppteckning DAGF 2142:42.

Jag är född på ett skottår, och jag fyllde således 20 på ett skottår. Det här ledde till att min 20-årsdag var på en söndag istället för en lördag, eftersom februari hade en extra dag. Vilket ledde till att min premiärhandling på Systembolaget fick vänta en vecka efter födelsedagen!

Kvinna född 1988, arkivuppteckning DAGF 2142:12.

Hur håller man reda på vilka år som är skottår? Jo, de infaller samma år som sommar-OS (båda har begynnelsebokstav S). Till skillnad från V-åren, det vill säga vart fjärde år när det är VM (i fotboll), Vinter-OS och Val (till riksdagen, landsting och kommun). Eftersom jag vet vilka år det är mästerskap i fotboll vet jag också när det är skottår och valår :-)

Kvinna född 1961, arkivuppteckning DAGF 2142:57.

I det folkdanslag jag är medlem firas skottdagen. Varannan gång står damerna för program, varannan herrarna. Det är olika teman. Någon gång var det OS inomhus med pulkaåkning och annat. I år, 2020 stod damer för programmet och det var "Let's dance". En massa kläder låg upplagda för att användas. Två lag tävlade och fick poäng, fast på slutet blev det förstås oavgjort. De fick dra lappar för att se vad just de skulle framföra. Jenka och Lambada, Fågeldansen och Macarena, Lambert Walk och Gangnam style.

Kvinna född 1945, arkivuppteckning DAGF 2142:62.

Jag gjorde min rekryt 1968 och var inkallad för 364 dagar till förpliktelse. Detta med lumpen var inte populärt på den tiden och en extra dag gav ett fullt år i kronans kläder. Dock var detta också ett år vi gifte oss, vilket stjälper över saken till ett positivt år. Tillika fick vi vår förstfödda detta år. Så skottåret blev positivt.

Man född 1948, arkivuppteckning DAGF 2142:46.

svartvitt fotografi från en studio där silluetter av en kvinna som står på knä med en ros i handen framför en man som sitter på en stol

Reklamfotografering inför skottåret 1956. Foto: Norrlandsbild/Sundsvalls museum (CC BY-NC).

Uppdaterad 26 juni 2020

Röster om skottår och skottdagen

almanacksblad med 29 februari

Inför skottdagen 2020 efterfrågade vi människors tankar och minnen kring detta. Eftersom det inte finns så mycket äldre material i Isofs samlingar kring skottdagen har vi valt att lyfta fram detta material, och flera av citaten kommer från undersökningen.

Insamlingen genererade drygt 70 svar. De som har svarat är födda mellan 1930 och 1997, och merparten är kvinnor.

Något som inte hände skottdagen år 1960

"År 1960 hade min fästman Arne och jag varit förlovade i nästan fem år. På grund av studier på olika orter och avsaknad av gemensamt boende, hade vi väntat med att gifta oss. Så plötsligt, i november 1959 blev vi erbjudna en egen lägenhet och beslöt att gifta oss. Lägenheten var en halv-modern etta i Olskroken med toalett på svalen och gasspis. Vilken lycka!!

Eftersom jag är från Funäsdalen i Härjedalen och bekant med ortens präst ville jag naturligtvis vigas av honom. Arne hade heller inget emot det, så vi kontaktade Georg Granberg, som han hette. Han hade varit kyrkoherde där sedan 1934, räknades som bybo fast han var inflyttad och han var enkel och omtyckt.

Det hör till saken att Granberg inte bara var själasörjare, han var också en aktiv representant för västra Härjedalen. Han skrev artiklar i olika tidskrifter, gav ut diktsamlingar och romaner och i allt detta nämnde han landskapets skönhet och egenart. Han var också samernas egen präst och han missade aldrig ett tillfälle att omnämna denna speciella folkgrupp. Granberg var vad man i våra dagar kan kalla en PR-man för sin bygd.

Granberg blev mycket glad när jag ringde honom och frågade om han ville viga oss i Funäsdalens kyrka. Eftersom jag var lärare och hade sportlov i februari, skulle en dag i den månaden passa oss. Kyrkoherden blev mycket glad åt min förfrågan, ja, nästan euforisk. Vid samma tid hade nämligen Sveriges radio och TV förhört sig om det fanns några som skulle gifta sig på skottdagen det året. Med tanke på Granbergs kärlek till bygden och hans vilja att framhäva den i alla lägen var ju det här ett ypperligt tillfälle att sprida kännedom om västra Härjedalen. Han började med en gång planera för vigseln. Inte bara brudparet skulle förevigas utan hela församlingen och naturligtvis den vackra omgivningen. Jag får erkänna att jag blev både glad och smickrad av hans entusiasm, men det fanns ett hinder. Eftersom det var sportlovsvecka var det fullbelagt på det hotell där vi planerat bröllopsmiddagen och det var omöjligt att tänka sig ett bröllop där onsdagen den 24:e, skottdagen. Vi blev tvungna att finna oss i detta och vi vigdes lördagen den 27:e februari (…) Själv var jag lite besviken över att vi inte hade kunnat vigas på skottdagen, men brudgummen var lättad. Han hade egentligen inte alls tyckt om den uppståndelse det skulle blivit om vi kommit i TV, men han sa inte det förrän efteråt. Redan då visade han omtanke om sin fru, vilket han fortsatte att göra under de fyrtio år vi fick tillsammans. Om han levat idag skulle vi den 27 februari ha firat sextioårig bröllopsdag.

Ja, detta är min berättelse om vad som inte hände skottdagen 1960. Men ett starkt och vackert minne är det för mig."

Gunnel Ledin, född 1935, arkivuppteckning DAGF 2135.