Babyshowern – en konsumtionsfest och mysig stund

Sommaren år 2025 publicerade vi frågelistan Babyshowers (DAG 81). Vi fick ungefär ett nittiotal svar, och baserat på dessa svar kommer nu ett blogginlägg som dyker ner i tankar och åsikter om babyshowers.

Så kallade babyshowers, mom showers och gender reveals är relativt nya traditioner i Sverige som fokuserar på det ofödda barnet och den nya föräldern. Den vanligast förekommande traditionen av dessa tre är babyshowern, och det är främst den som denna text fokuserar på. Av de drygt 90 svaren som inkom på frågelistan är det i princip enbart babyshowern som personerna känner igen och har någon relation till, medan de andra två inte alls är lika bekanta.

Sedvänjor från förr

I våra arkivsamlingar finns mängder av äldre uppteckningar om folkliga föreställningar kring havandeskapet, födseln och tiden efter, och rör ungefär 1800-talets mitt och framåt. Mycket av det som berättas i dessa uppteckningar rör skrock, det vill säga vad den gravida borde eller inte borde göra som gravid för att i högsta mån få en så lycklig utgång som möjligt. Vid den här tiden var både barn- och mödradödligheten stor och det var ingen självklarhet att endera skulle överleva en födsel. Efter förlossningen ansågs kvinnan vara oren innan en så kallad kyrktagning kunde äga rum – då hon blev upptagen i församlingen igen och en del av gemenskapen. Kvinnan ansågs behöva vila och återhämta sig i flera veckor, och uppvaktades vanligen med ”barnsängsgröt” efter att ha fött. Denna gröt tillreddes på lite olika sätt, men vanliga ingredienser var vetemjöl, socker och mjölk eller grädde. Att uppvakta den nyförlösta modern på det här viset kallades också ibland för ”barnsängsöl”.

Traditionen att på något sätt uppmärksamma den födande och barnet är inget nytt i vårt samhälle. Däremot har traditionerna ändrat skepnad. Babyshowern är, som namnet antyder, en amerikansk företeelse som innebär att den blivande mamman ”duschas” eller överöses med presenter. Traditionen uppkom i USA under mitten av 1900-talet och har därefter spridits över världen. Den har blivit alltmer uppmärksammad i Sverige under sena 00-talet. Men långt ifrån alla firar eller uppmärksammar en blivande förälder med en babyshower och i svaren på frågelistan framkommer att det råder en viss skepsis kring företeelsen.

Fika, lekar och presenter

Det råder stora skillnader mellan generationerna i svaren på frågan om man själv har firat eller deltagit i en babyshower, men också när det gäller vad man tycker om dessa firanden. De flesta som är födda på 90-talet och senare har mer eller mindre bekantskap med babyshowern. Många har själva deltagit i eller planerat en babyshower för en nära vän eller familjemedlem, medan många som svarat också själva har blivit uppvaktade.

Det var en överraskning för både mig och min man när vi väntade vårt första barn, vi blev väldigt överraskade. Det var både vänner och familj, både manliga och kvinnliga gäster. Det bjöds på tapasmat i alla former och fika i överflöd. Massor av olika sorters både mat och fika - otroligt lyxigt och fint fixat. Temat var ”mom and dad to be”. Vi fick såna band hängda runt oss. Vi lekte lekar där jag och mannen fick testa barnmat och skulle säga vad det var för mat, vi fick tävla i att byta blöja snabbast. Gästerna fick skriva önskningar till den kommande bebisen på redan förberedda lappar, de fick också gissa längd vikt och ankomstdatum till världen. Vi fick mängder av presenter - alla till bebis. Kläder, gosedjur, blöjor, skötväska, fårfäll till vagnen, osv. Det var en helt fantastisk dag och så fint dekorerat och anordnat. Vi kände oss så lyckliga över detta.Josefin född år 1996

De som själva fått en babyshower eller som deltagit i en beskriver ofta att firandet är centrerat kring någon form av mat – ofta fikabuffé eller brunch – men andra varianter förekommer. Flera beskriver att det är viktigt att det blir så som den blivande föräldern vill ha det, och att man helt enkelt bjuder på sådant som föräldern tycker är gott. Här beskrivs att det är flera personer involverade i att baka och laga maten, precis som att det är flera som ingår i själva planeringsgruppen.

Min bästis väntar barn så jag frågade om hon ville ha en babyshower och det ville hon. Jag fick en lista på dem hon ville bjuda in. Några av dem samlade jag i en planeringsgrupp via Fb-messenger. Där delade vi upp vem som skulle ordna lekar, vem som skulle baka, vem som skulle göra blöjtårta osv.Aurora född år 1991

Enligt svaren är lekar vanligt förekommande på dessa tillställningar. Det påpekas dock av flera att det är viktigast att anpassa lekar efter den som ska firas, och man verkar inte vilja trotsa den firade personens önskemål eller vilja. Samtidigt är några lekar återkommande, till exempel leken ”testa barnmat”, som nämns i citatet ovan, att man ska gissa vikt och längd på bebisen, frågesport, ”gissa bebisbilden” (alla deltagare tar med sig en bild på när de var små), och att man på papperslappar lämnar goda råd och hälsningar till de blivande föräldrarna. Vissa beskriver att det absolut inte förekom några lekar på den babyshower man själv fick, och då framgår det tydligt att det handlar om personens eget önskemål.

Enligt frågelistsvaren är presenter är också ett vanligt inslag på en babyshower. Vanligast är att det är bebiskodade presenter, som en kvinna född år 1995 beskriver: ”Vi fick mängder av presenter, lära gå-vagn, kläder, skötväska, lära gå-cykel, babyskydd, vagnskakare”. Andra berättar om lite färre gåvor, och vissa fokuserade i stället på mamman, även om det enligt svaren inte är normen: ”Har varit på två babyshowers. På den ena mådde blivande mamman fruktansvärt dåligt så det var inget jättefirande, vi hade present till mamman istället för till barnet”. Kring förväntningar resonerar samma person så här:

Det förväntas nog att det ska vara en babyshower, men jag tycker det är roligare att fira mammans prestation med att ge presenter riktat till henne. Ex. presentkort för massage eller spa.Sophia född år 1986

En annan kvinna född år 1994 berättar:

Jag, min partner och våra vänner är överlag emot onödig konsumtion, och jag ogillar verkligen babyshowerfenomenet när det kretsar kring dyra presenter eller känns ”för mycket” (typ blöjtårtor, allmänt storslagna grejer, dyra opersonliga saker). Men jag älskade mitt eget ”bebiskalas” för att det var enkelt och våra vänner överlag gav oss små symboliska presenter från hjärtat (t.ex. ett par bebishörselkåpor för att vi älskar konserter och festivaler) eller saker de gjort själva.

Blöjtårtan är en specifik present där blöjor rullas ihop och formar en tårta i flera nivåer. Flera personer berättar om blöjtårtor som ett givet inslag på en babyshower, medan andra vänder sig helt emot det, som svararen ovan. Blöjtårtan blir symbolen för det överdrivna i många fall, och framhålls som en symbol för det problematiska och kommersiella i traditionen.

Välkommen eller inte

Som beskrivet i tidigare stycke är det absolut vanligast att personer födda under 90-talet och senare firar en blivande förälder, och allra vanligast är att mamman firas. Personer födda under 70- och 80-talet har begränsad erfarenhet av babyshowers – på sin höjd har man varit med som deltagare, men det är ingen självklarhet och ofta är det inte önskvärt. Några har deltagit på sin dotters eller yngre släktings babyshower:

Faktum är att i skrivande stund har jag, 54 år gammal, i dagarna blivit inbjuden till mitt livs första "barndusch", babyshower eller som jag säger "blöjparty" då jag sett bilder på alla dessa blöjtårtor i förfärliga färger. Något sådant blir det nog inte hos min systerdotters väntande babyshower. Hoppas jag, men jag vet ju inte helt säkert […] Det ska bli spännande att vara med på detta för första gången i livet. Helt klart är det en ny tradition. Lätt att det kanske blir en hets generellt, att ha "värsta" babyshowern, att det blir en tävling om mesta, bästa ... Det tenderar gärna bli så med traditioner från USA tycker jag. Helt klart verkar man ha babyshower idag. Jag har flera yngre kollegor som har fått barn som har haft det. De delar friskt i sociala medier om hur festerna gestaltar sig. Det är där jag är rädd att det blir lite hets.En kvinna född år 1971

Många resonerar i sina svar kring vilka det är som förväntas delta i en babyshower, och vilka som inte är (mer eller mindre) välkomna. Vanligast är att det är den gravida kvinnan som firas, och att tjejkompisar, systrar och mammor/svärmödrar är välkomna till firandet. Många motsätter sig denna något oskrivna regel, både i avseende vem som ska firas och vilka som får delta. En blivande farmor berättar:

Jag tyckte det var jobbigt att bli bjuden och hade helst inte deltagit, med anledning av att det bara var tillställningar för kvinnor. Vi har länge arbetat för jämställdhet och föräldrars delaktighet i föräldraskapet. Jag tyckte det var jobbigt att se mina söner stängas ute från firandet av det kommande barnet och föräldraskapet. Dessutom var ju familjens manliga medlemmar inte heller med, vilket är merparten av vår familj. Jag kände inte att jag kunde tacka nej, då det kändes som att jag i så fall hade tackat nej till att fira den blivande mamman. Om babyshowern hade varit inkluderade, där alla som skulle tänkas vilja fira föräldrar och kommande barn, oavsett kön, fick vara med, så hade jag varit glad att delta. Det kändes hemskt och jag kände mig tvingad att vara med.Mari född år 1969

Evelina, född år 1994, valde att tillsammans med sin sambo själva anordna sin babyshower för att få det precis så som de själva ville, där också alla skulle vara välkomna:

Jag tycker att det känns tråkigt att utesluta pappor från babyshowers. Det känns otroligt förlegat och skapar snarare mer distans mellan pappan och graviditeten - något man bör dela. Min sambo är som sagt väldigt delaktig och vi jobbar båda aktivt för att han ska vara det. Vi är två om denna graviditeten, då ska inte bara jag firas.

Även om flera uttrycker liknande tankar och åsikter i sina svar, att även den blivande pappan borde få bli firad, samt att deltagare av alla kön borde vara välkomna, är det också flera som skriver att det är ett fint tillfälle att få fira just den blivande mamman:

Jag har nog egentligen alltid tyckt att det känns lite fånigt med baby showers. Motsvarande firandet för mamman tycker jag däremot känns fint och jag upplever att det är något som har saknats i svensk kultur, eller åtminstone i min närhet. Jag tycker att det känns mycket rimligare att fira och uppmärksamma de blivande föräldrarna och särskilt den som bär och föder barnet. Att vara ett ofött barn är ingen bedrift, men att bära och föda ett barn kan ju vara en otroligt krävande arbetsinsats både fysiskt och psykiskt.En kvinna född år 1993

Flera reflekterar över att det ändå verkar bli vanligare att pappor också blir firade nu i gemensamma babyshowers, och det verkar vara något som välkomnas av de flesta som svarat på frågelistan.

Otur att fira en ofödd

En mycket vanlig tanke som förmedlas av de som är födda på 70-talet och tidigare är att det är förknippat med otur att fira ett barn som ännu inte fötts. Flera av de som svarat anser att det är så mycket som kan gå fel, och därmed skulle det vara rent av övermodigt att fira det ofödda barnet. Man tror att den blivande föräldern då riskerar att bli ännu mer ledsen om något skulle gå fel senare i graviditeten eller vid födseln. De vill helt enkelt inte ta ut segern i förskott.

Nej - jag fick barn 1989 och då räknades det som lite otursframkallande att ens köpa något innan babyn var född och levde. Min mamma och svärmor tog fram gamla babykläder, en korg och lakan från min mans och min barndom, det var allt.Ebba född år 1968

Jag har ingen egen erfarenhet (fel generation, jag är 63) av detta men känner mig kluven. I alla tider har barnets födsel varit en lättnad (det gick bra) och en upptäckt (barnets egenskaper, däribland kön). Att fira ”i förväg” om det sedan inte går bra, om förlossningen slutar i olycka eller något går fel, känns som att ta utgången för given. Stor risk.En kvinna född år 1961

Jag tycker att hela fenomenet är helt fel. Man kan väl vänta tills barnet är fött. Alla födslar går dessutom inte så bra.Kristina född år 1945

Även yngre personer förmedlar denna uppfattning i sina svar.

Jag tycker det känns väldigt olustigt att fira eller uppvakta på ett sånt här sätt innan barnet är fött - graviditeter kan fortfarande sluta med dåligt utfall för såväl modern som barnet och då riskerar kvarvarande stå där med massa gåvor påminnande om något som aldrig blev eller gick förlorat. Jag har blivit inbjuden till enstaka babyshower men tackat nej till att delta av ovanstående anledning.En kvinna född 1994

Våra yngre informanter verkar i större utsträckning inte besväras av att fira innan barnet är fött. Det skulle kunna bero på att det trots allt är ovanligare i dag med både mödra- och barndödlighet vid förlossningar, och att det därmed är enklare att förmoda att allting faktiskt kommer att gå bra – och därmed är okej att fira i förväg.

Amerikanisering och konsumtionshets

Ytterligare en aspekt som förmedlas i svaren är traditionens koppling till USA. I nästan alla fall beskrivs denna koppling som negativ och att den nästan alltid också innebär någon form av konsumtionshets. Gunilla född år 1943 berättar:

När jag första gången hörde talas om babyshowers hade jag inte en aning om vad det var. Jag fick förklarat för mig att det handlade om att ge ett kommande barn presenter. Att kutymen kom från USA hörs på namnet. Och jag stördes på att ännu något nytt från landet i väster gör sitt intåg i Sverige. Barnen får ju dop- eller namngivningspresenter, räcker inte det? Nu ska även det ofödda barnet överösas med presenter. Vi sväljer ju allt! Men så talade jag med min guddotter som lever i den värld som handlar om babyshowers. Och blev då upplyst om - fast det visste jag ju redan - att amerikanskor som ska föda barn inte har våra välfärdssystem, att allt kostar stora pengar och att det är därför vänner och familjer vill hjälpa till. Det är helt OK, men varför ska vi importera ännu fler kommersiella jippon som inte behövs?

Jan född år 1955 resonerar kring traditionen, och kopplar det till individualism:

Jag funderar på varför jag instinktivt reagerar negativt på såna här företeelser (förutom att jag är en 70-årig gubbe som rent allmänt är skeptisk till nya saker). Jag tror att jag, och många i min generation, har lite svårt för den här intensiva jag-fixeringen (i det här fallet vi-fixeringen) och känslosamheten, alltid importerad från USA. Den extrema individualismen som paradoxalt oftast leder till att alla gör samma sak. Och den obändiga viljan att alltid visa upp sig själv och de sina för världen.

Många är medvetna om den konsumtion som det ofta verkar uppmuntras till vad gäller babyshowers. Flera nämner dekorationer och annat som behövs inhandlas. För vissa verkar det vara något av en självklarhet och höra traditionen till:

Datum ska sättas, alla tjejer som är närmast ska bjudas in, budget, dekoration, mat, lekar ska fixas! Och såklart en blöjtårta!!!Linnea född år 1992

Andra motsätter sig starkt konsumtionen som ofta följer på traditionen och föreslår alternativ:

Vi tycker också att babyshowers är starkt kopplade till överkonsumtion. Man uppmuntras att köpa mängder av dekorationsmaterial i plast och papper (som bara används en gång) för att det ska se fint ut på bild. Tyvärr verkar mycket av detta komma från vår tids influencers som älskar att visa upp sin köphets. På vår babyshower kommer vi att använda våra vanliga glas, tallrikar och bestick. Om vi köper eller gör dekorationer så är de begagnade och kan användas till annat. Kanske att jag virkar några vimplar i gult som viftar lite fint - men dessa kan ju vi använda igen och igen.Evelina född år 1994

Sociala medier som inspiration nämns ett flertal gånger, både bland yngre och äldre informanter, och många anser att medierna kan påverka hur man själv vill fira eller tror att man borde fira. Flera berättar att det kan bli en stress i att överträffa någon annans babyshower, och att förmedla en viss bild för andra:

Ser på min dotters upplevelse av barnafödande och småbarnstid att det finns en massa tyckande och måsten via sociala medier som jag inte tror hjälper utan snarare stressar. Föräldrar tappar självförtroendet och får en massa åsikter att ta ställning till.Monica född år 1960

Andra ger uttryck för en mer återhållsam inställning och beskriver babyshowern som en ”mysig stund”.

Jag tycker att det kan vara en mysig stund tillsammans med vänner och familj, att få visa sitt engagemang i den nya familjen innan de nyblivna föräldrarna försvinner in i sin bubbla. Jag tycker att de showers som jag varit på har hållit en lagom nivå. Jag tycker dock att det är lätt att dras med i en hype över att det ska vara så stort och spektakulärt, och att man ska köpa massor av saker och ha konfetti som sprutas och tårtor och diadem och allt möjligt.Sara född år 1989

En välkommen tradition eller ett oönskat måste?

Sammanfattningsvis är den bild som förmedlas om den relativt nya traditionen babyshowers varierad. Flera av de som svarat beskriver det som en stor glädje att både få bli uppmärksammad och att få uppmärksamma nya föräldrar på detta sätt.

Det känns fint och kul att fira en blivande mamma och uppvakta henne inför det nya livet. Kul också att samla alla och visa att vi finns här att räkna med och gläds för att ta emot barnet/barnen.Joanna född år 1997

Jag tycker det är mysigt och ett sätt att få rå om och skämma bort den blivande mamman lite innan bäbisen kommer. Framförallt innan första barnet som är en gigantisk händelse i en mammas liv. Det finns ju extremt mycket och dyrt att köpa på temat för den som vill slå på stort men det är inget måste i min krets, huvudsaken att det är personligt och att mamman trivs.AnnSofi född år 1965

Några nämner att det på många vis fattats en tradition som denna, där fokus får ligga på den blivande föräldern i väntans tider, och inte bara efter födseln. Viktigt för de flesta som svarat är just att anpassa firandet så att det passar den som väntar barn. Att gå ”all in” med lekar, presenter, fika och dekorationer är viktigt för vissa, men då antas det också att den som ska firas vill ha det just så. I andra fall anordnas mycket mindre firanden, där fokus är på att umgås och ha det trevligt tillsammans.

Flera personer beskriver dock en viss förväntan på att både få och planera en babyshower. Detta uppfattas av vissa som stressande, och kan också dra ner på upplevelsen. Det vanligaste bland de som svarat på frågelistan tycks dock vara att åtminstone den blivande föräldern vid det första barnet ”förväntas” firas med en babyshower, medan det inte är lika självklart vid nästkommande barn. Något som också nämns, av de som svarat, är att det är viktigt att fråga personen om den själv önskar sig en babyshower, så att man undviker att sätta personen i en oönskad sits.

Överlag råder det som tidigare nämnts en skepsis kring att det kan bli för mycket, att traditionen blir ett ”jippo” och därmed frångår grundtanken – att fira den blivande mamman eller föräldern. Men när man läser informanternas svar framträder ändå en ganska tydlig bild: det viktigaste är inte detaljerna, som fikat, dekorationerna eller presenterna, utan att man får fira den stund i livet då någon står på tröskeln till att bli förälder. Babyshowern må vara en ny tradition i Sverige, men behovet av att uppmärksamma livets stora övergångar är betydligt äldre än så.