Israel Ruong i Karesuando

Samiska ortnamn i Karesuando

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Karesuando är flerspråkigt och ortnamnen finns ofta både på meänkieli, samiska och svenska. Många svenska ortnamn har samiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av ortnamnen i Karesuando, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt över 4 000 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats..

Gárasavvon (Kaaresuanto, Karesuando)

Det äldsta belägget är Karas soone från 1553. Det nordsamiska namnet Gárasavvon innehåller efterleden -savvon ’lugnvatten (i å eller älv)’, det tidigare finska, numera meänkieliska namnet innehåller efterleden -suanto med samma betydelse medan det riksfinska namnet innehåller efterleden -suvanto med samma betydelse och efterleden -suando i det svenska namnet är en form av den tidigare finska, numera meänkieliska formen. Systerbyns finska namn på andra sidan Muonioälven stavas Kaaresuvanto, medan det nordsamiska namnet är identiskt med det nordsamiska namnet på svensk sida. Förleden i namnen är oklar, kanske är det ursprungliga namnet ett äldre finskt Kaaresuvanto, där namnet är ett sekundärnamn till namnet på berget Kaarevaara söder om lugnvattnet och byn, vars nordsamiska namn är Gáravárri, där förleden Kaare- med betydelsen ’rengärde’ kan ha syftat på att det kan ha funnits ett rengärde uppe på berget, eller att förleden från början varit ett kaari ~ kaare med betydelsen ’båge, krök’ och syftat på älvkröken vid byn. Även nordsamiska tolkningar är möjliga där en är att ett nordsamiskt gárri ’skål, tråg’ är avlett med ett diminutivt suffix till gáráš med betydelsen ’liten skål, litet tråg’ och där namnet varit *Gárášsavvon och då syftandes på de skål- och trågformade tjärnarna på båda sidor om älven. En annan nordsamisk tolkning är åtminstone formellt möjlig genom att verbet gárrat med betydelsen ’surra, binda fast’ blivit avlett till substantivet gáras och att det ursprungliga samiska namnet varit *Gárassavvon, även om vad namnet syftat på och bakgrunden till namnet är oklart. Namnet Gárasavvon avsåg ursprungligen den del av Muonioälven vid vilken byn växte fram. Det svenska namnet Karesuando är en svensk form av ett tidigare finskt, numera meänkieliskt Kaaresuanto.

Gilbbesjávri (Kilpisjärvi)

Det äldsta belägget är Kilbis tresk från 1642. Det nordsamiska namnet på sjön, Gilbbesjávri, innehåller efterleden -jávri med betydelsen ’sjö’. Sjön delas av en udde i två delar, Bajit och Vuolit Gilbbesjávri, med betydelserna ’övre’ och ’nedre’ Gilbbesjávri. Det finska, meänkieliska och svenska namnet Kilpisjärvi är en till finskan anpassad form av det nordsamiska namnet. Sjöns båda delar heter på meänkieli och svenska Ylinen Kilpisjärvi och Alanen Kilpisjärvi, där Ylinen betyder ’övre’ och Alanen ’nedre’. En möjlighet gällande förledens betydelse är att ett nordsamiskt verb *gielbit motsvarande lulesamiskans gielbbit med betydelsen ’bilda snödriva’ skulle vara avlett till handlarnomenet gilbes ’bildar snödrivor lätt’, vars attributform är gilbesis och det ursprungliga nordsamiska namnet skulle ha varit *Gilbesisjávri, vilket dragits ihop till Gilbbesjávri och namnet skulle kunna peka på att det på den stora norra delen av sjön, Bajit Gilbbesjávri, lätt bildas snödrivor.

Gobmevuohppi (Kummavuopio)

Det nordsamiska namnet på denna Sveriges nordligaste bosättning innehåller förleden Gobmi- med betydelsen ’spöke’ och efterleden -vuohppi med betydelsen ’smal vik’. Namnet hänger samman med älvnamnet Gobmeeatnu där efterleden -eatnu betyder ’(stor) älv’. Även bebyggelsens tidigare namn på finska, numera meänkieli och det identiska namnet på svenska, Kummavuopio, hänger samman med älvens namn Kummaeno som är sammansatt av det tidigare finska, numera meänkieliska kumma med betydelsen ’spöke; besynnerlig’ och eno med betydelsen ’(huvud)älv’. Efterleden -vuopio i ortnamnet betyder ’smal vik’. Förhållandet mellan de två namnklustren är oklart.

Guhttáš (Kuttainen)

Det nordsamiska namnet på byn, som delas av riksgränsen, är Guhttáš, vilket är den högspråkliga nordsamiska stavningsformen av namnet, så som namnet uttalas i Kautokeino i Norge. Det återgår på det tidigare tornedalsfinska, numera meänkieliska namnet på byn, Kuttanen. Namnet anses innehålla namnet på en tidig bebyggare Per Erson Kuttain(en). Det svenska namnet på byn är Kuttainen, vilket är den högfinska formen av byns namn medan det finska namnet på systerbyn på andra sidan Muonioälven i Finland intressant nog är Kuttanen, vilket är den tornedalsfinska, numera meänkieliska namnformen. Det nordsamiska namnet på finsk sida är Guhttás, vilket är den lokala nordsamiska formen på båda sidor om gränsen. Byns äldre finska parallellnamn Tulinkisuanto, skrivet Tulinge soua 1553, är givet efter ett lugnvatten i Muonioälven. Detta namn innehåller ändelsen -nki och återgår sannolikt på en bildning till nordsamiskans dolla med betydelsen ’eld’, belagda i bergsnamnet Dolosvárri i närheten, vilket bör vara primärnamnet med tanke på förledens betydelse och vars meänkieliska namn är Tulinkivaara. Efterleden -suanto i det meänkieliska namnet betyder ’lugnvatten’.

Njáimmet (Naimakka)

Gården med det nordsamiska namnet Njáimmet och det meänkieliska namnet Naimakka är en av Sveriges nordligaste bebodda platser. Naimakka är även en av SMHI:s fasta stationer för väderrapportering och är känd för att vara en av Sveriges kallaste platser och att köldrekord slås där. Den lägsta temperaturen för Naimakka är 48,9 minusgrader uppmätt i januari 1999. Det äldsta belägget för sjön med namnet Naimakkajärvi på meänkieli och Njáimmetjávri på nordsamiska, där efterlederna -järvi och -jávri betyder ’sjö’ är Neellmiick Tresk från 1559. Efter detta följer belägget för sjön Nelluik tresk från 1560, där l + u förmodligen är ett felaktigt läst m och där namnet bör vara Nelmik tresk, och belägget Nelmick Tresk också från 1560 och efter detta följer belägget Nålmich thresk från 1561. Efter detta följer belägget med det förkortade sjönamnet Niaemech från 1671 och namnet på lappskattelandet Naimackawuoma från 1729, vilket är det äldsta finska belägget, medan förlederna i beläggen från 1559 till 1671 är att ses som samiska. Den äldsta simplexformen av det finska sjönamnet Naimacka är från 1796 och detta namn syftar inte på gården eftersom den uppfördes först 1823. Förlederna i beläggen från 1559, 1560 och 1561 pekar på ett äldre nordsamiskt *Njálmmek, vilket är ett avlett substantiv av substantivet njálmi med betydelsen ’mun; mynning’, vilket är formen i dialekten i området och vars högspråkliga nordsamiska skriftspråksform är njálbmi med samma betydelse. Den nuvarande formen för det avledda substantivet för dialekten i området skulle vara njálmmet, medan i de nordsamiska dialekterna från Lainiovuoma sameby och söderut har substantiv avledda på samma sätt -k bevarat. Det avledda *Njálmmek kan jämföras med det från njál(b)mi likaledes avledda substantivet njálmmádat med betydelsen ’delta; älvmynning’. Betydelsen av förleden *Njálmmek- bör ha varit ’platsen med mynningar’. På karta framgår det att det finns två älvmynningar i sjön Naimakkajärvi, en från Ropijärvi och en från Könkämäälven. I Könkämäälvens mynning i Naimakkajärvi finns det ett mindre delta med en större ö med en längd på runt 700 meter, vilket gör att Könkämäälvens mynning delas i två huvuddelar och det kan se ut som om det rör sig om två mynningar även där. Den primära namnbäraren bör ha varit sjön och de andra namnen i namnklustret är sekundära och det nordsamiska bebyggelsenamnet Njáimmet, liksom det meänkieliska Naimakka kan egentligen ses som kortformer av sjöns namn, inte minst med tanke på det samiska belägget Niaemech från 1671 och det finska belägget Naimacka från 1796 för sjön. Det meänkieliska namnet Naimakka och förleden Naimakka- i de andra namnen är en till finskan anpassad form av de nordsamiska namnen.