Israel Ruong i Jokkmokk

Samiska ortnamn i Jokkmokk

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Jokkmokk är flerspråkigt och ortnamnen finns ofta både på samiska och på svenska. Många svenska ortnamn har samiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av ortnamnen i Jokkmokk, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt över 8 000 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats..

Áhkká

Det lulesamiska namnet på fjällmassivet Áhkká innehåller ett ortnamnselement som förekommer i många berg- och sjönamn i Lule lappmark och som betyder ’(samisk) gudinna; gumma; hustru’. Ordet ingår även i kvinnliga gudabeteckningar. Många av Áhkká-namnen kan knytas till samernas forntida kult.

Bievrávrre (Peuraure)

Det lulesamiska namnet Bievrávrre, med försvenskad stavning Peuraure, är en sammandragen form, vars förled troligen hänger samman med adjektivet bievrek med betydelsen ’reslig, med långa lemmar (om djur, människor)’. Efterleden återgår på jávrre med betydelsen ’sjö’.

Darrhavuobme (Tarradalen)

Det äldsta belägget är Tarrevuebne från 1756. Älvdalens lulesamiska namn Darrhavuobme är sammansatt av darrha med betydelsen ’ravinkant’ och vuobme med betydelsen ’skogsdal’. Dalen har sitt namn efter Stuora Basse Darrha, ett äldre namn för Basseuksa, vars betydelse är ’den heliga dörren’, vilket avser en samisk offerplats i dalens nedre del. Offerplatsen har troligen även gett namn åt fjällmassivet Darregájsse (med en försvenskad stavning Tarrekaise), vars efterled är -gájsse med betydelsen ’hög och spetsig fjälltopp’. Förleden Darre- är liktydig med Darrha- och ingår i dag även i dalens och den där rinnande älvens namn, Darreädno. Efterleden -ädno betyder ’älv’. Det svenska namnet Tarradalen är en försvenskning av det lulesamiska namnet med översatt efterled.

Huhttán (Kvikkjokk)

Det äldsta belägget är Quickjock från 1671. Sedan 1660-talet kallas fjällbyn på lulesamiska för Huhttán, vilket återgår på ett svenskt Hyttan och åsyftar malmhantering. Det svenska namnet Kvikkjokk är en försvenskning av det lulesamiska Guojkkajåhkå som är ett äldre namn på den forsrika bäcken Gamájåhkå som flyter förbi byn. Namnet Gamájåhkå är sammansatt av guojkka med betydelsen ’fors’ och jåhkå med betydelsen ’bäck; å’. Förleden i namnet Gamájåhkå är verbgenitiv med betydelsen ’dundrade’, vilket är avlett från verbet gapmat med betydelsen ’dundra’.

Jåhkåmåhkke (Jokkmokk)

Orten har vuxit fram vid en krök av Lilla Luleälven, där det tidigare fanns ett samiskt vinterviste. Det lulesamiska namnet Jåhkåmåhkke är känt sedan mitten av 1500-talet, då som benämning på samebyn. Det är sammansatt av jåhkå med betydelsen ’bäck; å’ och måhkke med betydelsen ’krok, krök’. Namnet torde dock ursprungligen innehålla lulesamiskans muorkke med betydelsen ’landremsa mellan två sjöar; landet på ömse sidor av en fors’, med syftning på landsträckan vid älvkröken. Ett lulesamiskt parallellnamn namn på tätorten är Dálvvadis med betydelsen ’vintermarknadsplats’ där den ursprungliga betydelsen är ’vinterboplats’, en bildning till dálvve med betydelsen ’vinter’. Jokkmokk är en försvenskning av det samiska namnet. Läs mer om ortnamnet i Namnbloggens inlägg om Jokkmokk.

Nammásj

Det lulesamiska Nammásj, med en äldre stavningsform Nammatj, är namn på ett fristående runt berg i en dalöppning. Namnet, som innehåller en avledning av namma med betydelsen ’namn’, är ett noanamn, en omskrivning på ett berg som har uppfattats så heligt att namnet inte fick nämnas.

Njoammelsasskam (Harsprånget)

Det äldsta belägget är Niomel Saski från 1671. Njoammelsasskam är det lulesamiska namnet på ett tidigare vattenfall i Stora Luleälven. Namnet innehåller förleden Njoammel- med betydelsen ’hare’ och efterleden är ett handlingsnomen med betydelsen ’hopp’ bildat av verbet sasskat med betydelsen ’hoppa (jämfota)’. Enligt en tradition var älven, före utbyggnaden, på det smalaste stället vid fallet inte bredare än att en hare sades kunna hoppa över. Det svenska namnet Harsprånget är en översättning av det lulesamiska namnet.

Sarek

Det lulesamiska namnet på nationalparken är givet efter fjällmassivet Sarek med toppen Sarektjåhkkå, där efterleden -tjåhkkå betyder ’fjälltopp’. Tänkbart är att man vid tolkningen ska utgå från det lilla berget Sarekvárásj, där efterleden -várásj betyder ’litet berg’, som är beläget intill fjällmassivet. Förleden i detta namn kan tolkas som sarek ’en svagare rentjur som måste fly för en starkare i brunsttider’ och torde grunda sig i jämförelse.

Smadjeädno (Blackälven)

Det lulesamiska namnet Smadjeädno är sammansatt av smadje med betydelsen ’grums (i vatten)’ och ädno med betydelsen ’älv’. Det syftar på det om hösten av jökelslam grumlade vattnet som även gett upphov till älvens svenska namn Blackälven som innehåller adjektivet black med betydelsen ’blekfärgad’.

Vuolleriebme (Vuollerim)

Det äldsta belägget är Wåll-Rijm från 1671. Tätortens lulesamiska namn Vuolleriebme, som tidigare avsåg ett laxfiske vid sammanflödet av Lilla och Stora Luleälven, är sammansatt av vuolle med betydelsen ’nedre’ och riebme med betydelsen ’relativt grunt ställe i en älv, där vattnet strömmar snabbt utan att forsa’. Det svenska namnet Vuollerim är en försvenskning av det lulesamiska namnet.