Israel Ruong i Gällivare

Samiska ortnamn i Gällivare

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Gällivare är flerspråkigt och ortnamnen finns både på meänkieli, samiska och svenska. Många av de svenska ortnamnen har nordsamiskt eller lulesamiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av ortnamnen i Gällivare, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt nästan 13 000 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats..

Buolda (Puoltikasvaara)

Byn har fått sitt namn efter ett berg med björniden vid byn som ursprungligen hade det nordsamiska namnet Buolddagašvárri, som är sammansatt av buolddagaš, ett noaord för ’björn’, och várri med betydelsen ’berg, fjäll’. Byns namn på meänkieli och svenska, Puoltikasvaara, är en anpassad form av Buolddagašvárri. I dag är det nordsamiska namnet på byn Buolda och på berget Buoldavárri, där förleden buolda betyder ’bergsluttning, backe’.

Čavččas (Tjautjas)

Byn har namn efter sjön, vid vilken den är belägen. Det nordsamiska namnet på sjön är Čavččasjávri där förleden är avledd med en substantivavledning med betydelsen ’något som har med grundordet att göra’ av nordsamiskans čakča med betydelsen ’höst’ och där efterleden -jávri har betydelsen ’sjö’. Det samiska namnet på byn är Čavččas, vilket tidigare varit Čavččasvággi, där efterleden -vággi betyder ’dal’. Platsen är ett gammalt samiskt höstviste. Byns namn på meänkieli och svenska är Tjautjas.

Duottar (Vasaratunturi, Dundret)

Det lulesamiska namnet på lågfjället var ursprungligen Váhtjerduottar vilket betyder ’Vahtjers fjäll’ och är givet efter den same med detta namn vars betesmark fjället hörde till i början av 1600-talet och där váhtjer betyder ’hammare’. I dag är det samiska namnet förkortat till Duottar, med betydelsen ’fjäll’, där det äldsta belägget för denna kortform är Toddar från 1755. Fjällets tidigare finska, numera meänkieliska namn Vasaratunturi är översatt från det lulesamiska Váhtjerduottar, där förleden översatts till Vasara- med betydelsen ’hammare’ och efterleden till -tunturi med betydelsen ’fjäll’. Det svenska namnet Dundret är en försvenskning av den senare leden i fjällets tidigare finska, numera meänkieliska namn.

Hákkes (Hakanen, Hakkas)

Det äldsta lulesamiska belägget är Hackasvari från 1673 och det äldsta finska, Haukasvara, är från 1785. Byns lulesamiska namn Hákkes, som ursprungligen avsåg det första nybygget innehåller ordet (h)ákkes som lånats från finskans hangas med betydelsen ’spärrstängsel med öppningar för snaror, använd vid vildrensjakt’. Det lulesamiska namnet har lånats till finskan och sedan vidare till svenskan som Hakkas och av det finska Hakkas har man på finska skapat namnet Hakanen, som numera är det officiella meänkieliska namnet, medan Hakkas är en föråldrad form finsk form och den officiella svenska formen. Bergets lulesamiska namn är fortfarande Hákkesvárre, där efterleden betyder ’berg, fjäll’, liksom att bergets meänkieliska namn är Hakkasvaara, där efterleden betyder ’berg’.

Jiellevárre /Váhtjer (Jellivaara, Gällivare) och Málmmavárre (Malmivaara, Malmberget)

Det äldsta belägget är Gillewara från 1673. Det lulesamiska namnet på socknen, Jiellevárre, avsåg ursprungligen Malmberget. Den svenska förleden i namnet Malmberget kommer av att berget är malmrikt och det nutida lulesamiska namnet på berget är Málmmavárre, vilket är ett översättningslån från svenskan och där förleden Málmma- betyder ’malm’ och där efterleden -várre betyder ’berg, fjäll’. Det tidigare finska, numera meänkieliska namnet Malmivaara är också ett översättningslån från svenskan och förleden betyder ’malm’ och efterleden ’berg’. Förleden Jielle- i namnet Jiellevárre betyder ’spalt; mellanrum (till exempel mellan moln)’ och syftar här möjligen på en dalgång i det malmrika berget. Bergets namn blev kyrkbyns och socknens, i meänkielisk återgivning Jellivaara (finska Jällivaara) och på svenska Gällivare. Staden Gällivares lulesamiska namn är Váhtjer efter en same som haft betesmark i trakten i början av 1600-talet och där váhtjer betyder ’hammare’.

Ullát (Ullatti)

Det äldsta belägget är Ulati från 1738. Byns nordsamiska namn Ullát innehåller möjligen en reducerad form av lulesamiskans ulládahka, en avledning till ullá med betydelsen ’tidvatten, högt vattenstånd’. Namnet kan knytas till den förbiflytande Ängesån och tolkas som ’trakten som karakteriseras av tidvis högt vattenstånd’. Byns namn på meänkieli och svenska, Ullatti, är en anpassad form av det samiska namnet.

Unna Sájvva (Lillsaivis)

Sjöns lulesamiska namn Unna Sájvva har uppstått under inverkan av det lulesamiska namnet Stuor Sájvva, vilket är namnet på en intilliggande sjö. Detta namn innehåller stuor med betydelsen ’stor’ och ortnamnselementet sájvva, vars betydelse varierar inom det samiska språkområdet. På lulesamiskt område betecknar det heliga sjöar, dit offerplatser har förlagts. I trakten finns flera lokaler med namn som anknyter till heliga platser, och vid Unna Sájvva har en stor offerplats påträffats. Sjöns äldre samiska namn Unna Sájvasj är sammansatt av unna med betydelsen ’liten’ och diminutivformen sájvasj med betydelsen ’liten helig sjö’. Sjönamnen har försvenskats som Lillsaivis och Storsaivis, varvid saivis återgår på den lulesamiska diminutivformen.