Israel Ruong i Arvidsjaur

Samiska ortnamn i Arvidsjaur

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Arvidsjaur är flerspråkigt och ortnamnen finns ofta både på umesamiska och på svenska. Många svenska ortnamn har samiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av ortnamnen i Arvidsjaur, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt nästan 7 000 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats..

Árviesjávrrie (Arvidsjaur)

Det äldsta beläggen är Arffwe träsk från 1559 och Arues järff by från 1600. Tätortens umesamiska namn Árviesjávrrie är bildat till árvies med betydelsen ’(rikt) givande’ och jávrrie med betydelsen ’sjö’ med syftning på fisket i sjön med samma namn vid samhället. Det svenska namnet Arvidsjaur är en försvenskning av det umesamiska namnet. Gamla skrivformer av efterleden avspeglar finskans järvi, text för belägget från 1600, med betydelsen ’sjö’, vilket har tolkats som att de härrör från en finsktalande eller åtminstone finskkunnig skrivkarl, förmodligen en birkarl, inte att området var finskspråkigt. Birlkarlar var handelsman med monopol på lappmarkshandeln och skatteuppbörd bland samer.

Buovđđahávva (Storavan)

Det äldsta belägget är Storeafwan från 1650. Sjöns umesamiska namn Buovđđahávva har ansetts återspegla ett äldre svenskt namn, *Bodavan, vilket kan jämföras med Storbodfjärden, en av vikarna i sjön, vars umesamiska namn är Buovđđamåhkkie, där efterleden betyder ’innersta delen av en vik’ och med namnet Bodberget, ett berg vid sjön, vars nuvarande umesamiska namn är Buovđđavárátje och vars äldre namn var Buvdievárátje, där efterleden betyder ’litet berg’ och förleden för den sistnämnda betyder ’bod’ och där denna förled är inlånad från svenskan och namnet Bodviken, en mindre vik i sjön, vars umesamiska namn är Buvdiemåhkkie. Det nuvarande uttalet av förleden i sjöns namn är Buovđđa-, där förleden betyder ’berg, som är kalt på toppen’. Ett svenskt *Bodavan kan ha lånats in samiskan som *Buvdiehávva och sedan kan förleden ha omtolkats till ett Buovđđa-, i association med de flera bergen runt sjön som har eller tidigare har haft kala toppar, bland annat Jalgga, Striehtjáge, Tjipkuo och Sjidnuovárrie på ön Jiehkadamesuoluoj/Storön mitt i sjön och/eller påverkats av namn runt sjön, vilka haft förleden Buovđđa-, till att bli det nuvarande namnet Buovđđahávva. Efterleden -hávva är en i samiskan fonetisk anpassning av svenskans efterled -avan, då det ofta i de samiska språken i ord kan läggas till ett initialt h- före ett långt /á/. Det svenska namnet Storavan innehåller bestämd form av ava, som i norrländska dialekter har betydelsen ’(ofta säckformig) vik eller bukt i vattendrag’. Storavan hänger samman med sjön Uddjaur genom ett sund och kan uppfattas som en vik till denna sjö.

Måskuossuvvane (Moskosel)

Det umesamiska namnet på tätorten, Måskuossuvvane, är bildat till måskuos med betydelsen ’sluten, instängd’ och suvvane med betydelsen ’lugnvatten i å eller älv’. Det är givet efter läget vid ett lugnvatten i Abmoälven med samma namn. Det svenska namnet Moskosel är en försvenskning med översatt efterled.