Israel Ruong i Arjeplog

Samiska ortnamn i Arjeplog

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Arjeplog är flerspråkigt och ortnamnen finns ofta både på samiska och på svenska. Många svenska ortnamn har pitesamiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av dessa ortnamn, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt nästan 10 000 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats.. Du kan också läsa mer om ortnamnen i Ann-Charlotte Sjaggos bok Ortnamnen i Arjeplog/Árjepluovve – en berättelse om landskapet och folket Länk till annan webbplats. (2010).

Alesgiehtje (Västerfjäll)

Byns pitesamiska namn Alesgiehtje är sammansatt av förleden Ales- med betydelsen ’väster’ och efterleden -giehtje med betydelsen ’ände, spets’. Det syftar på läget vid sjön Tjieggelvas västra ände. Förleden i det svenska namnet Västerfjäll återgår på byns pitesamiska namn medan efterleden -fjäll i det svenska namnet beskriver platsen för bebyggelsen nedanför fjället Silesvárre, där förleden i detta pitesamiska namn betyder ’trött’ och efterleden ’berg, fjäll’. Varför berget bär detta namn och förhållandet till sjön i närheten med det pitesamiska namnet Silesjávrre, där efterleden betyder ’sjö’ är okänt.

Árjepluovve (Arjeplog)

Det äldsta belägget är Arrieplogh från 1671. Förleden i det pitesamiska namnet Árjepluovve innehåller genitiv singularis av (h)árjje med betydelsen ’ås’ och efterleden -pluovve betyder ’blötmyr’. Blötmyren avser den nu upptorkade terrängen i samhällets centrala del. Det svenska namnet Arjeplog är en försvenskning av det samiska namnet.

Bieljegájsse (Pieljekaise)

Namnet på nationalparken är givet efter ett fjäll i parken. Det pitesamiska namnet Bieljegájsse är sammansatt av genitiv av bällje med betydelsen ’öra’ och gájsse med betydelsen ’hög och spetsig fjälltopp’. Det svenska namnet Pieljekaise är en försvenskning av det samiska namnet. Fjället med dess två öronliknande toppar kallades tidigare av svenskspråkiga för Örfjäll. Med nutida pitesamisk ortografi ska det samiska namnet på nationalparken och fjället stavas Bieljegájjse, men denna stavning syns ännu inte på Sveriges kartor.

Bieskehávrre

Det äldsta belägget är Pieskejaur från 1673. Det pitesamiska namnets förled är genitiv singularis av bässke med betydelsen ’ed, landtunga’, med syftning på det näs som förbinder halvön Juoŋasuoloj med fastlandet och efterledens form -hávrre är en sammandragen form av jávrre med betydelsen ’sjö’. Ett äldre namn på sjön, skrivet Pita-jaure 1743, var i bruk till slutet av 1700-talet och användes parallellt med den äldre formen av det nutida namnet åtminstone på 1600- och 1700-talet. Bieskehávrre är den ena av de två källsjöarna för Piteälven och förleden Pita- i sjöns äldre namn kan ha samma bakgrund som det pitesamiska namnen för Piteälven, Bidumiednuo, vars namn ännu saknar en säker tolkning. Med nutida pitesamisk ortografi stavas det samiska namnet på kallsjön Bieskehávvre.

Jábmemnjárgga (Dödudden)

Det pitesamiska namnet på den förhistoriska boplatsen, Jábmemnjárgga, är sammansatt av verbalsubstantivet jábmem ’döden’, och njárgga med betydelsen ’udde’. Udden, en torr grusås, har använts för tillfällig förvaring av döda före transport till kyrkogården. Det svenska namnet Dödudden är en översättning av det pitesamiska. Med nutida pitesamisk ortografi stavas den förhistoriska boplatsens samiska namn Jábmemnjárrga.

Jäggeluokta (Jäkkvik)

Fjällbyns pitesamiska namn Jäggeluokta innehåller förleden Jägge- med betydelsen ’myr’ och efterleden -luokta med betydelsen ’vik’. Det är övertaget från den vik av Hornavan vid vilken byn uppförts. Det svenska namnet Jäkkvik är en försvenskning av det samiska namnet. Det pitesamiska namnet på viken är förmodligen ett sekundärnamn till det pitesamiska primärnamnet Jäggesuolo, där efterleden betyder ’ö’ och primärnamnet har syftat på de många myrarna på ön. Med nutida pitesamisk ortografi stavas fjällbyns samiska namn Jäggeluakkta.

Vuoggatjålbme (Vuoggatjålme)

Det pitesamiska namnet på den meteorologiska stationen, Vuoggatjålbme, innehåller vuogga med betydelsen ’metkrok’ och tjålbme med betydelsen ’sund’. Namnet åsyftade ursprungligen ett sund i sjön Vuoggatjålmjávrre, där efterleden -jávrre betyder ’sjö’, men nu på läget vid ett sund. Det svenska namnet Vuoggatjålme kommer av en äldre lulesamisk stavningsform av namnet. Med nutida pitesamisk ortografi stavas den meteorologiska stationens samiska namn Vuaggatjålbme.