Johan Turis liv
Johan Turi föddes i Kautokeino i Norge år 1854. År 1870 flyttade han med sina föräldrar till Talma sameby i Jukkasjärvi socken, Lappland.
Johan Turi tecknad av Sara Sarri-Hansegård som i sin ungdom arbetade som piga i hans hem. Teckningen finns bevarad i hennes personarkiv vid Isofs arkiv i Umeå (Isof, DAUM 5822, sid 85).
Johan Turi och hans familj påverkades av de pågående gränskonflikterna i Nordkalotten. År 1852 stängdes gränsen mellan Norge och Finland som då var införlivat i Ryssland. Många renägande och renskötande familjer i Kautokeino i Norge som hade sitt vinterbete i Enare i Finland tvingades då flytta söderut till Karesuando i Sverige, där gränsen mot Finland ännu var öppen. 1888 stängdes även gränsen mellan Sverige och Finland.
Johan Turi flyttade med sina föräldrar från Kautokeino till Talma sameby i Jukkasjärvi socken, Lappland år 1870. Där levde han som renskötare, jägare och fiskare. Samtidigt hade han en önskan att berätta om fjällsamerna i en bok för att ge en mer rättvisande bild av samer än den fördomsfulla syn han upplevde.
Johan Turi porträtterad av fotografen Borg Mesch. På bilden till vänster är Johan Turi fotograferad i ateljé med hund och ackja. Foto: Borg Mesch/Nordiska museet (CC BY-NC-ND).
Johan Turi var känd som en duktig vargjägare, vilket också illustreras i hans teckningar till boken Duoddaris. ”Ritat av Johan Thuri, en fångstresa. 2. Vargen släpas efter” (Isof, ULMA 40174:16, sid 6). Klicka på bilden för att se hela uppteckningen i arkivtjänsten Folke.
Det samiska organiseringsarbetet
Tillsammans med sin brorson Per Turi deltog Johan Turi vid det första samiska landsmötet i Sverige som hölls i Östersund år 1918. Mötet samlade över 200 delegater för att diskutera samiska frågor.
Med på mötet fanns även Torkel Tomasson, Karin Stenberg och Israel Ruong som senare också blev verksamma som författare. Liksom Johan Turi skrev de ur ett emiskt samiskt perspektiv, det vill säga att de berättade om den samiska kulturen med ett inifrånperspektiv.
Gruppbild från det första samiska landsmötet i Östersund år 1918. Johan Turi står längst fram i mitten. Karin Stenberg syns till höger i bilden, ett par steg upp på Rådhusets trapp, och Torkel Tomasson syns näst längst bak i bilden nära björken. Foto: Stiftelsen Jamtlis Samlingar (CC BY-NC-ND).
Erkännande av Johan Turis författarstatus
Efter ett initiativ av författaren Albert Engström med flera fick Johan Turi år 1926 ett författaranslag från staten och år 1934 tilldelades han konungens guldmedalj av åttonde storleken för sina litterära insatser av Gustaf V. I den kulturkanon som presenterades av regeringen år 2025 finns Johan Turis bok Muittalus sámid birra med bland de 109 verk och företeelser som anses ha haft stor betydelse för Sveriges kultur- och samhällsliv.
Johan Turis texter är, förutom de initierade och detaljerade beskrivningarna av hans samtid, också ett fantastiskt språkligt arbete med tanke på att han aldrig hade lärt sig skriva samiska innan han skrev manuskriptet till boken Muitalus sámiid birra. Av hans handskrivna manuskript kan man se att han aldrig behövde ändra något han hade skrivit och orden och ordformerna följer hans uttal exakt. Han återger i själva verket sina muntliga berättelser skriftligt mycket skickligt. Han skrev sina texter som en vetenskapsman och det var förstahandsbeskrivningar av händelserna, och var det inte det, skrev han att han hade hört en viss berättelse av någon annan.
Mikael Svonni, 2025
Johan Turi får konungens medalj på 80-årsdagen den 12 mars 1934 i Jukkasjärvi. Foto: Borg Mesch/Kiruna kommuns bildsamling.
Hur stavas hans namn?
I den senare delen av sitt liv när Johan Turi bosatt sig i Latteluokta vid stranden av Torneträsk stavade han efternamnet Thuri. Enligt Anna Thuresdotter Bielke, som översatte hans bok Duoddaris, var det den stavning han då föredrog. Andra stavningar är Johan Thuuri, Juhán Ovles, Juhán Ovles, Juhán Ovlleš och i svensk folkbokföring Johannes Olofsson Thuuri eller Johannes Olsson Thuuri.
På de här webbsidorna använder vi stavningen Johan Turi som är den oftast använda formen av namnet.
Omnämnda ortnamn
Här presenteras några av de ortnamn som nämns på webbsidorna om Johan Turi:
Jukkasjärvi Länk till annan webbplats. (Ĉohkkiras), Kautokeino Länk till annan webbplats. (Guovdageaidnu), Kiruna Länk till annan webbplats. (Giron), Latteluokta Länk till annan webbplats. (Lahtteluokta), Laimoluokta Länk till annan webbplats. (Láimoluokta) och Torneträsk Länk till annan webbplats. (Duortnosjávri).
De har hämtats ur Ortnamnsregistret Länk till annan webbplats. som är en digitaliserad version av det topografiska registret i Namnarkivet i Uppsala. Det består av cirka 3,7 miljoner arkivkort och innehåller uppgifter om ortnamnens äldsta belägg och deras uttal samt litteraturhänvisningar. Registret omfattar ortnamn på finska, meänkieli och samiska liksom samlingar av namn från Åland och Estlands svenskbygder.
Länkar och lästips
Litteratur
Emilie Demant Hatt (1913): Med lapperne i højfjeldet.
Frank Hedges Butler (1917): Through Lapland with skis & reindeer: with some account of ancient Lapland and the Murman coast.
Barbara Sjoholm (2017): Black Fox. A Life of Emilie Demant Hatt, Artist and Ethnographer.
Johan Turi (1910): Muittalus samid birra Länk till annan webbplats. (såsom titeln stavades vid tiden. I svensk översättning: En bok om lapparnas liv). Redigerad av Emilie Demant.
Johan Turi (1918−19): Sámi deavsttat (Samiska texter). Redigerad av Emilie Demant Hatt och K.B. Wiklund.
Johan Turi (1931): Duoddaris (Från fjället). Redigerad av Anna Thuresdotter Bielke.
Johan Turi (2018): Länk till annan webbplats.Mátkemuitalusat ja iežá muitalusa Länk till annan webbplats.t (Reseberättelser och andra berättelser). Redigerad av Mikael Svonni.
Kungliga bibliotekets katalog Libris: Johan Turis bibliografi Länk till annan webbplats.
Länkar
Kiruna.se: Fotografen Borg Mesch Länk till annan webbplats.
Litteraturbanken: Johan Turi (1854–1936) Länk till annan webbplats.
Nordkalottbiblioteket: Frank Hedges Butler Länk till annan webbplats.
Samer.se: Johan Turi Länk till annan webbplats.
SR Sameradion (2007): Piga hos Johan Turi Länk till annan webbplats., Sara Hansegård berättar.
SR Sameradion (2007): Unik bandupptagning med Johan Turi funnen Länk till annan webbplats.
SVT Sápmi (2006): Johan Thuri – den förste samiske författaren Länk till annan webbplats., dokumentär av Majlis Skaltje.