Pitesamiskt material i Isofs arkiv

Här hittar du en sammanställning av pitesamiskt språkmaterial i Isofs arkiv samt annat arkivmaterial från och om Arjeplog.

Pitesamiska, ibland kallad arjeplogssamiska, är liksom umesamiska ett av de mest hotade samiska språken. Materialet består huvudsakligen av dokumentation utförd av Björn Collinder, Carl Johansson, Israel Ruong, Armas Otto Väisänen och Bo Wickman.

I den digitala arkivtjänsten Folke finns därtill dokumentation av Edvin Brännström Länk till annan webbplats., Axel Calleberg, Britta Norrby-Collinder Länk till annan webbplats., Valter Jansson och Lars Rensund.

Hitta pitesamiskt språkmaterial

Här visas en stor del av det pitesamiska arkivmaterialet i Isofs digitala arkivtjänst Folke (mer ur samlingarna läggs kontinuerligt till vartefter det digitaliserats):

Arkivförteckning

Förteckning över pitesamiskt (arjeplogssamiskt) språkmaterial hos Namnarkivet samt Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Länk till annan webbplats.

Utforska pitesamiskt arkivmaterial i Folke

Skriftligt pitesamiskt material i den digitala arkivtjänsten Folke Länk till annan webbplats.

Mer arkivmaterial från Arjeplog

Här hittar du arkivmaterial från Arjeplog i Isofs digitala arkivtjänst Folke:

Samlat arkivmaterial från Arjeplog Länk till annan webbplats.
Inspelningar från Arjeplog Länk till annan webbplats., separat redovisade
Fotografier från Arjeplog Länk till annan webbplats., separat redovisade

Ortnamn i Arjeplog

Ortnamnsregistret Länk till annan webbplats. är en digitaliserad version av det topografiska registret i Namnarkivet i Uppsala. Det består av cirka 3,7 miljoner arkivkort och innehåller uppgifter om ortnamnens äldsta belägg och deras uttal samt litteraturhänvisningar. Registret omfattar ortnamn på finska, meänkieli och samiska Länk till annan webbplats. liksom samlingar av namn från Åland och Estlands svenskbygder.

Här presenteras några av de ortnamn i Arjeplog som nämns på webbsidorna om Israel Ruong:

Jojk från Arjeplog

Jojksamlaren Karl Tiréns inspelningar från Arjeplog år 1914
Även den kände Karl Tirén dokumenterade jojk i Arjeplog socken. Inspelningarna är del av en jojksamling som utsett till ett Unesco världsarv (Isof ULMA Bd10119:i-n):

Isof ULMA Bd10119:i Länk till annan webbplats.
Lars Eriksson Steggo i Lokteå, Lappland: ”Till björnen”.

Isof ULMA Bd10119:j Länk till annan webbplats.
Erik Eriksson Ek i Maskaure, Lappland: ”Till renlandet Laisonårjatje biellen” och ”Till sin syster Sara Maria Ek i Arvidsjaur.”

Isof ULMA Bd10119:k Länk till annan webbplats.
Per Bengtsson Larsson i Njarg, Lappland: ”Till sin far Lars Bengtsson” och ”Till sin mor Margareta Bengtsson.”

Isof ULMA Bd10119:l Länk till annan webbplats.
Paulus Persson Ruong i Mavasvuoma sameby, Lappland: ”Till svenskarne” och ”Till Karl Vesterlund.”

Isof ULMA Bd10119:m Länk till annan webbplats.
Per Bengtsson Larsson i Njarg, Lappland: ”Till Lars E. Steggo” och ”Till Anders Gustaf Fjällman.”

Isof ULMA Bd10119:n Länk till annan webbplats.
Anna Persson Spelon i Semisjaur-Njarg sameby, Lappland: ”Till Anders Persson Spelok” och ”Abraham Vesterlund i Mårsa.”

Karl Tiréns nedtecknade jojkar från Sápmi, 557 stycken på lösa blad

Isof, DAUM 3671:1a-b Länk till annan webbplats.
Karl Tiréns personarkiv, jojktexter med noter kommenterade på tyska som var den tidens världsspråk.

Armas Otto Väisänens nedtecknade jojkar från Arvidsjaur och Arjeplog 1946, 516 stycken i 23 nothäften

Isof ULMA 18021:1−7 Länk till annan webbplats.
Jojkar och melodiupptagningar utskrivna efter grammofonupptagningar i Arvidsjaur och Arjeplog. 157 stycken.

Isof ULMA 19088: 1−5
Jojkar och melodiuppteckningar utskrivna efter grammofonupptagningar i Arjeplog: ULMA Gr 1450 A−1457 B, 1461 B, 1462, 1463 B, 1466−1467. 107 stycken.

Isof ULMA 21694:1−4 Länk till annan webbplats.
Jojkar och melodiuppteckningar utskrivna efter grammofonupptagningar i Arjeplog: ULMA Gr 900 AI−909 B III−913 A. 103 stycken.

Isof ULMA 23365:1−4 Länk till annan webbplats.
Jojkar och melodiuppteckningar utskrivna efter grammofonskivor i Arjeplog: ULMA Gr. 913 A−923 B. 79 stycken

Isof ULMA 23366:1−3 Länk till annan webbplats.
Jojkar och melodiuppteckningar utskrivna efter grammofonskivor i Arjeplog: ULMA Gr. 924 A−926 A, 926 B−928 B, 937−952. 70 stycken

Några av Israel Ruongs inspelningar från Arjeplog 1946

På webbsidan om Israel Ruongs dokumentationsarbete finns några av hans jojkinspelningar från Arjeplog socken 1946.

Pitesamiska för barn

Barnböcker på pitesamiska

Efter att pitesamiskan fick ett officiellt skriftspråk 2019 översatte Peter Steggo och Inger Fjällås tre barnböcker till pitesamiska. Böckerna finns att låna på bibliotek (här länkade till Libris) eller läsa som e-bok direkt via Kungliga bibliotekets app Bläddra Länk till annan webbplats..

Biejve näjjda Länk till annan webbplats. (Solens dotter), Marry A. Somby 2020
Lilli, ájjá ja guoksagis Länk till annan webbplats. (Lilli, farfar och norrskenet), Elin Marakatt 2020
Pluppa ja girradullve Länk till annan webbplats. (Plupp och vårfloden), Inga Borg 2021

Språkmaterial på Samiskt språkcentrum

På Samiskt språkcentrum hittar du Språkryggsäck – Giällavuassa Länk till annan webbplats. som innehåller bland annat pedagogiska material, sagor och spel på pitesamiska och de andra samiska språken.

Alfabetet på pitesamiska

På isof.se/skolwebben hittar du det pedagogiska materialet Alfabetet i samiska språk som bland annat innehåller alfabetet på pitesamiska. Materialet har tagits fram med stöd från Isofs bidrag för revitalisering av de nationella minoritetsspråken.

Pitesamisk jojk i Sveriges kulturkanon

År 1915 spelade Karl Tirén in den då 9-åriga Frida Johansson från Semisjaur-Njarg sameby som jojkade ”Till kåtan och hemmet”. Du kan lyssna på inspelningen i Samiska röster − Sáme jiena Länk till annan webbplats..

Pite Saami Documentation Project

I projektet Pite Saami Documentation Project Länk till annan webbplats. har lingvisten Joshua Wilbur dokumenterat ett hundratal inspelningar av pitesamiska och skapat en modern pitesamisk ordbok med engelsk ordlista och översiktlig grammatik baserad på nutida pitesamiskt språkbruk (2016).

Projektmaterialet finns bevarat hos silvermuseet i Arjeplog.