Hitta Israel Ruong i arkivet

Hos Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala finns i dag ett omfattande material insamlat av Israel Ruong bevarat. De samiska frågelistorna han skapade och hans dokumentation från hembygden i Arjeplog är de delar i hans dokumentation som först gjorts digitalt tillgängliga via arkivtjänsten Folke.

Kollage med tre foton föreställande en dagbok, lösa anteckningar och fotografier i arkivet.

Arkivmaterial efter Israel Ruong i Isofs arkiv: uppteckning av pitesamiska (ULMA 35280:XIV:7), dagboksanteckningar från fältarbete (ULMA 35280:XVIII:51) och fotografier från Jukkasjärvi 1930-tal (ULMA 35280:19:24 sid 120).

Israel Ruong gjorde flera fältarbeten för ULMA, Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala (nuvarande Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala vid Isof). Tre år efter hans död donerades även hans personarkiv till arkivet för att bevaras för framtiden och hållas tillgängligt för forskare och intresserad allmänhet.

Där finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, kartor och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samiska språk och samisk kultur från den svenska delen av Sápmi. Hans dokumentation täcker landskapen Dalarna, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland.

Där finns även inspelningar av jojk och information om äldre renskötselformer. Det både språkvetenskapliga och etnologiska innehållet gör det till ett ofta efterfrågat material och hans dokumentära svartvita fotografier har publicerats i flera verk.

Arkivförteckningar

Hitta arkivmaterial i Folke

Dokumentation

Genom Isofs digitala arkivtjänst Folke kan du ta del av Israel Ruongs skriftliga material, hans inspelningar och fotografier (mer ur samlingarna läggs kontinuerligt till vartefter det digitaliserats):

Per Anderssons jojkar

Per Andersson i Arjeplog socken: Isof ULMA Gr1450-1457 Länk till annan webbplats.. Inspelningarna gjordes av Israel Ruong, Folke Hedblom och Armas Otto Väisänen år 1946.

Beskrivning av jojkarna i ULMA Gr1450–1457

Isof ULMA Gr1450:a
1. Ruonga Piera; 2. Om samme man; 3. Nils Andersson, Svällun, bror till den föregående. Han ville bara slåss - iesjkelgii kietau.

Isof ULMA Gr1450:b
1. Kimmun Pussom, bror till Snuhpa. 2. Snuhpa. 3. D:o. 4. Per P:n Ruong.

Isof ULMA Gr1451:a
1. Per P:n Ruong. 2. Hans renhjord härk-iello. 3. En nyare till samma hjord. 4. Elli Enarsdotter, gift med Nils P:n Ruong.

Isof ULMA Gr1451:b
1. Nils Ammasson Pavval. 2. D:o. 3. Hans renhjord. 4. Skåble iello, Skåbles renhjord.

Isof ULMA Gr1452:a
1. Skåble vuolle. 2. Hans hustru. 3. Tal. 4. Upprepning av Tal.

Isof ULMA Gr1452:b
1. Skåble Britas vuolle, lärt av en lapp som flyttade till Norge. 2. Nils Antarasa Hinka, Amma Niila ahkatja vuolle. 3. Nils Andersson fars vuolle. Nils Andersson var en björnskytt i Norge.

Isof ULMA Gr1453:a
1. Jappara vuolle, som dödade en människa. 2. Husi Amma. 3. Skåbjå I en renlapp i Norge. 4. Skåbjå II.

Isof ULMA Gr1453:b
1. Skåbjå III, lärt sig av en gammal ungkarl, Peder Amulsson. 2. Aira i Kabla, Kambal Aira vuolle, lärt av sin hustru, som tjänade i Tjåmotis. 3. Gruvvisaresläktens vuolle, lärt av sin hustru och Amma Gruvvisare. 4. Fjädern.

Isof ULMA Gr1454:a
1. Järva Järven. 2. Stal pe vuolle, lärt av Anders Persson Kaddik, kuhkes njuietsa, kån tså. 3. Giehka kieka vuolle. Göken. 4. Miesse, renkalven. 5. Sarves, rentjuren, lärt av Per P:n Ruong vid 14 års ålder. 6. Sarva, älgen (luotok = vilddjur, som ingen s köter).

Isof ULMA Gr1454:b
1. Sjaggo maddaga vuolle Arvasfjället. Sjaggo Antaris jojkade en av sina förfäder. 2. Niila vuolle. 3. Sjaggo Piera. 4. Sjaggo Länsi I. 5. Sjaggo Länsi II (felaktigt, upprepning av föregående). 6. Sjaggo Länsi II.

Isof ULMA Gr1455:a
1. Vuoras Skaile vuolle. 2. Skaile Lässi vuolle I. 3. D:o II. 4. Skaile Johannasa vuolle, Skaile vähki vuolle. 5. Sjaggo Kristina vuolle.

Isof ULMA Gr1455:b
1. Per Persson Kaddik, Persut Källi (dottern brukade jojka så). 2. Kaddik Niila vuolle I. 3. D:o II. 4. Kaddik Anta vuolle I (hans hustru brukade jojka så). 5. Kaddik Anta II, Kaddika kaskok. Han var stor och stark. 6. Kaddek Jåunå vatau-piehkev i lam var rok hedjui vaddet.

Isof ULMA Gr1456:a
1. Kaddek Kärin, Kaddek Piera. 2. Kaddek Piera Hinka. 3. Kaddek Piera ahkatj. Anna, Kailai näita - Rusuk lii mai. 4. Sriema (bror till Kaddek Piera). 5. Far till Anders L:n Juoksa, lärt av fadern. 6. Juoksa Antaris kallades även Inta (Kåvvo = vacker karl).

Isof ULMA Gr1456:b
1. Juoksai vuolle, jojkat av Anna Juoksa. 2. Uttja Mahtu vuolle Piersa Mähtutj. 3. Lars Massa nieita vuolle. 4. Sjnjiera Mähtutja vuolle I. 5. Sjnjiera Mähtutja vuolle II. 6. Jårbå Ståhkekii sliekta vuolle.

Isof ULMA Gr1457:a
1. Johan Larsson Lasko, farfar till Nils Lasko. 2. Äldsta Lasko (lärt av Jon Enarsson). 3. Skålfa, bror till Johan Larsson Lasko. 4. Skålfas son. 5. Lars Johan Lasko far till Nils Lasko. 6. Nils Lasko i Örnvik. Hans mor brukade jojka honom så. I. 7. D:o I I.

Isof ULMA Gr1457:b
1. Kung Oskar och Kung Gustav. 2. Tuskii vuolle, tyskarnas vuolle. 3. David Davidssons vuolle i Rappen. 4. Tjieggelvas. Särskilt under isgången. 5. Aimo, åskan.

Nils Ruongs teckningar

På en av Israel Ruongs resor hösten 1944 följde hans bror Nils Ruong (1910−1991) med och tecknade av föremål och byggnader i både Arjeplog och Arvidsjaur:

Isof ULMA 19258 Länk till annan webbplats.

Israel Ruongs korrespondens

I Isofs ämbetsarkiv finns Israel Ruongs korrespondens till och från medarbetarna vid Uppsala landsmålsarkiv (ULMA) bevarad. Breven har digitaliserats och i dem finner man uppgifter om de arvoden Israel Ruong mottog för utfört arbete, forskarnas frågor om den första samiska frågelistan arkivet sände ut till meddelare, råd om samisk stavning, spörsmål om kameror och inspelningsutrustning, förberedelser inför fältresor och namn på lämpliga sagespersoner samt de publikationer som följde när det insamlade materialet bearbetats.

Utgående korrespondens/Till Israel Ruong:

Inkommande korrespondens/Från Israel Ruong:

Litteratur & lästips

Av Israel Ruong, i urval

Israel Ruong (1959): Arktiska folk.

Israel Ruong (1967): Dovd'agat ja bargot.

Israel Ruong (1937): Fjällapparna i Jukkasjärvi socken.

Israel Ruong (1957): Formlära.

Israel Ruong (1978): Harrok: ett samiskt nybygge i Pite lappmark.

Israel & Maja Ruong (1985): Index till Samefolkets egen tidning − Samefolket 1918-1973 med historisk kommentar.

Nesheim Asbjørn, red (1978) (på flera språk): Kultur på karrig jord: festskrift til Asbjørn Nesheim.

Israel Ruong (1943): Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen.

Israel Ruong (1970): Min sámigiella: lärobok i samiska.

Israel Ruong (1965): Niilas ja su sii'da.

Israel Ruong (1981): Om en helhetssyn på samernas verklighet.

Israel Ruong (1976): Om jojkning: att minnas, känna och återge.

Israel Ruong (1954): Om renmjölkningen på sydlapskt område.

Israel Ruong (1969): Samerna.

Israel Ruong (1982): Samerna i historien och nutiden.

Israel Ruong (1967): Samerna och naturmiljön: ekologiska aspekter på föremål och byggnader.

Israel Ruong (1943–1944): ”Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden” Länk till annan webbplats.. I: Svenska landsmål och svensk folkkultur, häfte 242, s. 123–194. Uppsala.

Israel Ruong (1962): The Lapps in Sweden.

Exempel på verk där Israel Ruong bidragit med kunskap och material:

Björn Andersson och Nils Kallok (2024): Med familjen Kuoljok på sommarflyttningen 1945 Länk till annan webbplats.. I: Utsidan.se, webbplats.

Olavi Korhonen (1982): Samisk-finska båttermer och ortnamnselement och deras slaviska bakgrund. En studie i mellanspråklig ordgeografi och mellanfolklig kulturhistoria.

Phebe Fjellström (1962): Lapskt silver. Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv.

Lars J. Walkeapää (2012): Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge – om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet.

Om Israel Ruong

Dagens Nyheter (9 april 1986): En av de svenska samernas främsta ledare och talesman, minnesruna skriven av Lars Thomasson.

Elisabeth Engberg, "Spanska sjukan i Norrbotten 1920" i Norbotten Länk till annan webbplats., Norrbottens museums årsbok (2025), s. 224-245.

Phebe Fjellström (1986): ”Israel Ruong som etnolog” Länk till annan webbplats.. I: Oknytt nummer 1–2 1986, s. 5–8.

Arne Furumark (1964): Lapponica: essays presented to Israel Ruong 26. 5. 1963. Festskrift.

Marianne Hoffman (2020): Familjen Ruong drabbades hårt av spanskan Länk till annan webbplats.. I: Arjeplognytt.se.

Madelen Johansson (2024): Israel Ruong: en samisk folkbildare (1903–1986) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I: Vägval i skolans historia, nr. 2.

Olavi Korhonen (1986): Israel Ruong som språkforskare Länk till annan webbplats.. I: Oknytt nummer 1–2 1986, s. 9–13.

Patrik Lantto (2003): Att göra sin stämma hörd. Svenska samernas riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950−1962. Länk till annan webbplats. I: serien Kulturens frontlinjer. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr, nr. 47.

Erik Nordberg (1955): Arjeplogs lappskola: anteckningar.

Riksarkivet, inlägg på facebook 14 maj 2019 Länk till annan webbplats.

Svenska dagbladet (21 april 1986): En samernas Linné med enormt vetande, minnesruna skriven av Phebe Fjellström.

Svenska Dagbladet (10 april 1986): Enande kraft bland samerna, minnesruna skriven av Lars Thomasson.

Svenska Dagbladet (8 april 1986): Historisk insats för samefolket, minnesruna.

Lars Thomasson (1986): Israel Ruong som samernas ledare och talesman Länk till annan webbplats.. I: Oknytt nummer 1–2 1986, s. 1–4.

Lars Thomasson (1998-2000): J Israel Ruong. Länk till annan webbplats. I: Svenskt biografiskt lexikon, band 30, sida 759.

Umeå universitet: Avhandlingsprojektet Israel Ruong – en biografi Länk till annan webbplats..

Upsala Nya Tidning (1986): Israel Ruong död, minnesruna.

Bo Wickman (1987): Israel Ruong 1903–1986. I: Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1986 Länk till annan webbplats., s. 113–116.

Margareta Åman (1990): Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918–1920 och dess internationella bakgrund Länk till annan webbplats..

Relaterat innehåll

Kontakt

Publicerad 14 november 2025
Senast uppdaterad 3 mars 2026
Lämna synpunkt