Insamlaren Israel Ruong

Israel Ruong gjorde en stor insats i att dokumentera samiska språk och samisk kultur i den svenska delen av Sábme som är det pitesamiska namnet för Sápmi.

En samernas Linné

Israel Ruongs var en värderad medarbetare vid Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA), där han dokumenterade samiska språk och samisk kultur i den svenska delen av Sábme – en kulturellt ovärderlig samling.

Vid ULMA gjorde Israel Ruong flera fältarbeten, inklusive den ”Lapska undersökningen” 1944−1945. I dagböckerna, som finns bevarade i Israel Ruongs personarkiv, kan man läsa om hur han reser med tåg och buss, rälsbuss på inlandsbanan, skjutsas med bil när han vid ett tillfälle försovit sig, cyklar en mil, skidar eller vandrar flera mil och ror över sjöar för att ta sig fram till sagespersonerna.

Etnologen Phebe Fjellström kom att kalla Israel Ruong för ”en samernas Linné” och i Israel Ruongs artikel ”Studier i lapsk kultur i Pite lappmark Länk till annan webbplats.” i Svenska landsmål och svenskt folkliv (s. 123−210) går det att läsa mer om hans fältarbeten.

Dokumentation av renskötsel

Som del av förståelsen av samisk kultur analyserade Israel Ruong den syd- och nordsamiska renskötseln, vilket resulterade i ett flertal artiklar och boken Om renmjölkningen på sydlapskt område (1954). I Svenskt biografiskt lexikon bedömer Lars Thomasson, före detta ordförande i Svenska Samernas Riksförbund (SSR), den dokumentära insatsen med följande ord: ”Genom sina uppteckningar och bandupptagningar för Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala bidrog han till att för eftervärlden bevara ett ovärderligt primärmaterial om de gamla renskötselformerna.”

13 aug söndag

Fotograferade i Västerfjäll. Gick på kvällen 11km. till Juusos, Sjaggos och Utsis tillf. läger på Parkavartj. Här låg jag över natten d.v.s. den mörkaste delen av natten. På kvällen satt vi och pratade och drack kaffe. En flykting från Norge en Kautokeinosame Magnus Baer var där. Jag fick höra både Karesuando, Kautokeino och Jokkmokk lapska.14 aug.

Klockan 4 på morgonen startade Utsi och jag och en dräng till Palopää till Lastak, som ligger ungefär 13 km från lägrets på nordvästra sluttningen av Rauko. Här var renskiljning. Vid 9-tiden kom renarna. Det var Laslaklapparnas renar och Parkajaurlapparna och Sartalapparna i Nordl. Arjeplog skiljde ut sina renar här. Det var en vacker dag och jag fotograferade flitigt. Här var lappar även från Kabla på gränsen mellan Tuorpons och Sirkas lappbyar. De skiljde också ut sina renar.Israel Ruongs dagbok 13–14 augusti 1944 (Isof, ULMA 18367) Länk till annan webbplats.

Dokumentation av pitesamiska och jojk

En viktig sagesperson var Per Andersson i Arjeplog socken som Israel Ruong beskriver som en av språkmästarna för pitesamiskan. Språket benämns ibland även som arjeplogsamiska, ett av flera samiska språk Israel Ruong dokumenterade.

Per Andersson besvarade frågelistor, lämnade folklivsskildringar och bidrog med uppgifter om ortnamn. Han har därtill förmedlat ett 70-tal jojkar som spelats in i samma vetenskapliga tradition som den kände Karl Tirén som dokumenterade jojk i Arjeplog socken redan år 1914 och vars sammantagna dokumentation av jojk utnämndes till ett Unesco världsminne 2025.

Fältarbetet 1946 utfördes tillsammans med arkivchefen Folke Hedblom, musikprofessorn Armas Otto Väisänen och prästen Harald Grundström som gjorde en rad inspelningar av jojk. 1958 och 1963 utkom publikationen Lapska sånger Länk till annan webbplats. i två delar, där andra delen behandlar jojk från Arvidsjaur och Arjeplog. Israel Ruong granskade samtliga texter innan tryckningen. 1976 skrev han också om jojk i sin egen bok Om jojkning: att minnas, känna och återge.