Olavi Korhonen

Olavi Korhonen föddes 1938 i Finland och på grund av de ryska bombningarna mot Åbo under vinterkriget och faderns död vid fronten på Karelska näset sände modern sonen till en tryggare tillvaro i Sverige. I Sverige kom han att växa upp i Jörn i Västerbottens län.

Efter realexamen i Jörn bedrev han 1955-1959 gymnasiestudier vid Fjellstedtska skolan i Uppsala där han gick den helklassiska inriktningen, vilken bl.a. innehöll ämnena antikens och Bibelns språk. Efter detta läste Korhonen teologi, nordisk och jämförande folklivsforskning och finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet och han erhöll en Teologie kandidatexamen 1964 och en Filosofie kandidatexamen 1966, där samiska och finska var huvudämnena i den sistnämnda.

Med början 1963 och flera årtionden framåt genomförde Korhonen ett stort antal resor för inspelning av språk och kultur i samebygder i Norden. Intensivast skedde det åren 1965-1969 till väglösa byar i Tanaområdet i nordligaste Norge i samarbete med kollegor vid Institutionen för religionsvetenskap och folkloristik vid Åbo universitet.

Korhonen anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM), där han kom att samla in både samiskt, finskt och norrbottensfinskt, dvs. med nutida terminologi meänkieliskt språkligt material och folkminnesmaterial. Korhonens inspelningar och uppteckningar finns vid Isof, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Uleåborgs universitet.

1965-1968 var Korhonen assistent åt professor och nomadskolinspektör Israel Ruong vid Uppsala universitet, där Korhonen arbetade med olika läromedelsprojekt och medverkade i olika fortbildningskurser för nomadskollärare, samtidigt som han översatte Andreas Labbas bok "Anta" till svenska, vilken utkom 1969.

1969 flyttade Korhonen till Jokkmokk där han blev den förste kyrkoherden för samer i Luleå stift åren 1970-1974. Han var placerad i Jokkmokk men verksamheten bedrevs i hela det samiska området. I arbetsuppgifterna ingick undervisning på samiska språkkurser på akademisk nivå 1971-1977 vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Samtidigt med sitt arbete studerade han läsåret 1973-1974 sydsamiska för professor Knut Bergsland vid Oslo universitet.

Från 1974 ingick han i projekt vid Länsskolnämnden för utgivning av läromedel på nord-, lule- och sydsamiska. Egna större arbeten från denna tid är en nordsamisk ordbok, vilken kom ut 1973 och en lulesamisk ordbok, vilken kom ut 1979.

1971 grundades en samisk språknämnd av Nordiska samekonferensen, för vilken Korhonen blev ordförande 1971-1974. 1972 bildades Same-Ätnams språkutskott och han var för en tid dess ordförande, där arbetet inriktades på aktivering av språkstudier och språkdokumentation och startandet av kurser i studieförbundet Vuxenskolans regi på olika håll, bland annat i umesamiska i Malå.

Vid Umeå universitet skapades 1975 den samiska institutionen med ett samiskt lektorat, där Kohonen påbörjade forskning inom samiska. Vid Umeå universitet kom han som tillförordnad professor i samiska bl.a. även att starta upp ämnet samiska vid Uleåborgs universitet i Finland.

Korhonen disputerade 1982 med avhandlingen Samisk-finska båttermer och ortnamnselement och deras slaviska bakgrund: En studie i mellanspråklig ordgeografi och mellanfolklig kulturhistoria Länk till annan webbplats., och 1983 blev han professor i samiska med samisk kultur vid Umeå universitet.

Vid DAUM reviderade Korhonen under några år i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet samiska ortnamn till en umesamisk stavning för kartor över fjällområdena och skogsområdena samtidigt som han förtätade förekomsten av samiska ortnamn på kartor, vilka Lantmäteriet publicerade. Han kom att arbeta vidare för att den umesamiska ortografin kartor skulle bli erkänd som en officiell umesamisk ortografi även för andra ändamål än bara kartor. 2016 bar Korhonens arbete frukt och hans ortografi med några mindre justeringar blev slutligen godkänd för allmänt bruk. Under 2000-talet arbetade Korhonen med en ny förbättrad lulesamisk ordbok Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj, vilken publicerades 2006.

Redan innan sin pensionering började Korhonen medverka i arbeten för att ta fram kyrklig litteratur på samiska för Svenska kyrkan. Det första var ett projekt för en lulesamisk översättning av Nya testamentet (2003) och utarbetande av en lulesamisk psalmbok (2005). Senare tillkom även en nordsamisk psalmbok (2020). Bibelsällskapen i Sverige och Norge startade 2016 arbetet med en översättning av Gamla testamentet till lulesamiska, där han är med i arbetet.

De senaste åren har han arbetat vidare med umesamiskan, då ur en språkhistorisk synvinkel, samtidigt som han har arbetat inom den samiska sanningskommissionen och 2025 bland annat skrivit till Lantmäteriet angående felaktigheter gällande samiska ortnamn på kartor. 2025 deltar han också i arbetet med att ta fram en umesamisk evangeliebok.

Sedan 1960-talet har Korhonen arbetat med och för de samiska språken, den samiska kulturen och det samiska samhället, men också för forskningssamhället och en intresserad allmänhet.