Harald Grundström
I Harald Grundströms samlingar i Uppsala finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.
Harald Grundström undervisar i samiska vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk år 1947. Foto: Israel Ruong (Isof Uppsala, ULMA 19485, sid 26).
Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska texter och jojkar. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Efter ett samarbete med Armas Otto Väisänen, professor i musikvetenskap i Helsingfors, utgav han Lapska sånger Länk till annan webbplats. i två band (1958 och 1963). Lika känd är han för arbetet med Lulelapsk ordbok Länk till annan webbplats.som utkom i fyra band åren 1946−1954 och där Björn Collinders och K.B. Wiklunds uppteckningar är en del av underlaget.
Harald Grundström hjälpte också Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, att publicera verket En nomad och hans liv (1933) och även den lulesamiska utgåvan Jåhttee saamee viessoom (1937). Till den senare publicerade han även en Lapsk-svensk-tysk ordbok till Anta Pirak Jåhttee saamee viessoom (1939).
Forskningsarkivarie Zingoalla Rosenqvist uppordnar Harald Grundstroms personarkiv i Uppsala år 2015. Arkivet kallas även Blå lådan som också syns en bit in i bilden. Foto: Marlene Hugoson/Isof.
Publikationer
Harald Grundström, Armas Otto Väisänen och Sune Smedeby (1958): Lapska sånger. Texter och melodier från svenska Lappland. Del 1: Jonas Eriksson Steggos sånger Länk till annan webbplats..
Harald Grundström, Armas Otto Väisänen och Sune Smedeby (1963): Lapska sånger. Texter och melodier från svenska Lappland. Del 2: Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur Länk till annan webbplats..
Harald Grundström (1946–1954): Lulelapsk ordbok.