Anta Pirak

Anta Pirak (1873−1951) var den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska.

Anta Pirak från Jokkmokk var nomadlärare och ledamot i renbeteskommissionen 1913. Med det självbiografiska verket En nomad och hans liv (1933), som i lulesamisk tappning utgavs med titeln Jåhttee saamee viessoom (1937), blev han den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska. I den berättar han om samiskt liv och återger sägner och berättelser. Till sin hjälp med att publicera böckerna hade han Harald Grundström som också tog fram en Lapsk-svensk-tysk ordbok till Anta Pirak Jåhttee saamee viessoom (1939).

Månnå riegádiv tjaktjadálve biehtsevuome sinne goaden. Ja galggá årrum nåv harmmat tjoaskes, ahte vielggadin sjutjoj dägágietjijt riehpena bajelt.

Jag föddes på höstvintern i furuskogen i en kåta. Och det skall ha varit så kallt, att kåtastängernas ändar ovanför rököppningen voro vita av rimfrost.

Anta Pirak, Jåhttee saamee viessoom (1937)

I arkivet i Uppsala finns bland annat den ordsamling från 1934 som Björn Collinder upptecknade baserat på Anta Piraks uppgifter (Isof ULMA 9805) och som blev en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok Länk till annan webbplats.. I arkivet finns även några grammofoninspelningar från 1935 och 1941 där Anta Pirak berättar och jojkar samt skriftligt material bland annat i form av brev, dels från Anta Pirak dels från Ethel John Lindgren-Utsi vid Cambridge angående tankar om en engelsk översättning av Piraks bok.

Anta Pirak medverkade också i filmerna Med ackja och ren i Inka Läntas vinterland (1926) och Midnattsolens son (1939) som man kan ta del av via Svensk filmdatabas.