”Tolkning är en förutsättning för demokrati i praktiken”
Den 30 mars 2026 lade den statliga utredningen om tolkavgifter och förbud mot barntolkning fram sitt betänkande. Med anledning av detta publicerar vi en intervju med Helena Bani-Shoraka, forskare och docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet, som tillsammans med oss på Språkrådet har tagit fram kunskapsöversikten Offentligt finansierad tolkning: debatt, villkor och forskning.
Varför är frågan om offentligt finansierad tolk viktig?
”Frågan om offentligt finansierad tolkning är viktig eftersom den handlar om att enskilda individer faktiskt ska kunna förstå och göra sig förstådda i kontakt med myndigheter, vård och rättssystem. I ett flerspråkigt samhälle är det avgörande för rättssäkerhet, jämlikhet och tillgång till likvärdig samhällsservice. Tolkning är en förutsättning för fungerande kommunikation, bra beslut och demokrati i praktiken. Utan tolk ökar risken för missförstånd, vilket kan leda till sämre vård och ojämlik behandling. Därför är frågan central både för individen och för hur samhället fungerar i stort.”
Vad säger forskning om riskerna alternativt fördelarna med avgiftsbelagd tolk?
”Forskningen visar att avgiftsbelagd tolkning kan innebära en risk. Enskilda individer kan tvingas avstå från vård eller myndighetskontakter för att de inte har råd att betala tolkavgiften. Kontakter med vården eller andra myndigheter utan tolk innebär också risker eftersom det kan leda till fler missförstånd, fel diagnoser och fler återbesök. Tolkavgifter påverkar hur som helst de med sämst ekonomi hårdast.
Samtidigt visar studier att tolkavgifter kan fungera som en morot för att öka motivationen att lära sig det nya språket, åtminstone när man har tillfrågat vuxna migranter (i Danmark). Men om språkinlärningen faktiskt påskyndas av tolkavgifter har inte undersökts systematiskt.”
Vilka dilemman uppstår om tolkning avgiftsbeläggs, och vilka kostnader kan detta innebära för samhället?
”Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan tolkavgifter och en ökning av okvalificerade tolkar, till exempel genom att anhöriga och bekanta följer med vid myndighetsbesök. Det kan bli både språkligt osäkert och etiskt problematiskt.
För offentliganställda uppstår också dilemman när det saknas tolk. De kan inte vara säkra på att de har förstått vad klienten eller patienten menar, vilket gör det svårare att fatta korrekta beslut. Det kan också skapa etisk stress – man vill ge rättssäker och jämlik service men saknar verktygen.”
Slutligen, vad är det viktigt att politiker, allmänhet och forskare känner till om tolkning?
”Förhoppningen är att politiker och allmänheten blir medvetna om att tolkning är till för både den enskilda och de offentliganställda, och att tolkning är en förutsättning för en rättssäker myndighetsutövning. Förhoppningen är också att vår kunskapsöversikt kan visa att kortsiktiga besparingar kopplade till tolkning inte är lönsamma på längre sikt, utan att fungerande tolkning snarare är en investering. Förhoppningen är att politiker är villiga att ta vara på erfarenheterna från andra länder och fattar långsiktigt hållbara beslut som gynnar både individens rättigheter och samhället i stort.”