Konferens om språkets roll i högre utbildning
Hur kan lärosäten kan arbeta praktiskt med språk för att vara en inkluderande och internationell miljö? Finns det en målkonflikt mellan språklagens krav på svenska och lärosätenas mål om internationalisering? Det var frågor som diskuterades under konferensen Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete.
Lena Lind Palicki, avdelningschef på Språkrådet, var en av talarna under konferensen. Foto: Isof.
Språkrådet var med och arrangerade en konferens om språkets roll i lärosätenas arbetsmiljö och kvalitetsarbete. Bakgrunden till konferensen var Universitetskanslersämbetets rapport Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete Länk till annan webbplats. (2026) som visar att språket har stor betydelse för utländska studenter och personalgruppers möjligheter att utöva inflytande och påverka lärosätenas kvalitetsarbete.
En av utgångspunkterna var alltså internationella studenter och medarbetares möjlighet att utöva inflytande på sina lärosäten. Konferensen arrangerades av Isof tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Universitets- och högskolerådet (UHR).
Under dagen diskuterades frågor som:
- vilken roll språket spelar för att göra akademisk karriär i Sverige
- hur språk påverkar lärosätenas attraktivitet och dragningskraft
- hur språkval påverkar arbetsmiljön för internationella studenter och anställda
- hur lärosäten kan arbeta praktiskt med språk för att vara en inkluderande och internationell miljö
- om det finns en målkonflikt mellan språklagens krav på svenska och lärosätenas mål om internationalisering
Några talare menade att det fanns just en sådan målkonflikt och att svenskan stod i vägen för internationella studenter och personals möjligheter att delta i kvalitetsarbetet. Samtidigt menade andra, som Språkrådets avdelningschef Lena Lind Palicki, att kravet på svenska också kunde betraktas som en resurs, eftersom kunskaper i svenska underlättar etablering – både i akademin, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Under konferensen lyftes också språk som en arbetsmiljöfråga. Det finns exempel där språkliga praktiker har lett till utestängning och konflikter mellan anställda i akademin, vilket gör språkval till en arbetsmiljöfråga – viktig för ledningar att hantera.
Förutom diskussionen om målkonflikter och arbetsmiljö talades det om behovet av vägledning och stöd för konkreta lösningar i praktiken. Flera medverkande efterfrågade tydligare stöd och riktlinjer för språkval – både i formella och mindre formella mötesformer.
Parallellspråkighet – att använda svenska och engelska parallellt – lyftes fram som en möjlig strategi. Men också här efterfrågades mer vägledning och stöd för hur parallellspråkigheten kan fungera i praktiken.
Konferensen avslutades med en diskussion där deltagarna fick möjlighet att lyfta både utmaningar och möjliga lösningar.
Läs rapporten
Erik Falk, Caroline Tovatt, Ali Al-Soufi & Stella Annani (2026): Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete Länk till annan webbplats.. Universitetskanslersämbetet.
Medverkande i konferensen
Talare:
Erik Falk, utredare, UKÄ, Linus Salö, professor, Centrum för tvåspråkighetsstudier, SU, Lena Lind Palicki, avdelningschef, Språkrådet, Isof
Paneldeltagare:
Alma Dautovic, Ordförande SULF:s doktorandsektion, Christina Stein, doktorand i svenska vid Södertörns högskola, Frankie Ekerholm, projektledare språkprogrammet för medarbetare, Umeå universitet, Matilda Horn, SFS internationella kommitté, ledamot SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor, Mikael Herjevik, Biträdande chefsjurist, UKÄ