Årskrönika 2025: ett märkesår för språkpolitiken

Jubileum och märkesår, språkkrav och språktester, satsningar på de nationella minoritetsspråken och språket som scen för ideologiska och politiska konflikter. Isofs språkpolitiska utredare sammanfattar det språkpolitiska året 2025.

År 2025 var ett märkesår för språkpolitiken i Sverige. Det var 20 år sedan de språkpolitiska målen Länk till annan webbplats. antogs och 25 år sedan de nationella minoritetsspråken erkändes Länk till annan webbplats. officiellt i Sverige. Men även om språkpolitik sedan dess räknas som ett eget politikområde handlar språkpolitik sällan enbart om språk. Språkfrågor kopplas ofta ihop med andra politikområden, som skola, arbetsmarknad, integration, demokrati eller mänskliga rättigheter. Detta gör språkpolitik till ett ovanligt intressant – och viktigt – område att följa och bevaka.

I denna årskrönika sammanfattar vi därför det språkpolitiska året 2025. Krönikan riktar sig till den som är språkpolitiskt intresserad och det finns länkar i texten för den som vill fördjupa sig och läsa mer.

Språkval och makt

Under året har vi sett flera exempel där språket blivit själva scenen för ideologiska och politiska konflikter. Ett sådant exempel från början av året var debatten om könsneutrala formuleringar i lagtext: ska lagen tala om kvinnan eller om den som är gravid? Frågan kommer sig av att det finns personer med juridiskt manligt kön som kan bli gravida. Men ordvalet är också, för vissa, representativt för något mycket större – en fråga om identitet, principer och synen på kön. Språkets betydelse blir också tydlig när vi beskriver konflikter i omvärlden. Under året har vi sett hur ordval kring situationen i Gaza blivit starkt politiserade. Är det som sker i Gaza krig eller folkmord eller något helt annat? Svaret varierar beroende på vem du frågar. De ord som väljs är inte neutrala – de styr hur vi tolkar händelserna, vilka slutsatser vi drar och vilka åtgärder som blir möjliga, eller nödvändiga, att sätta in. Vi har också sett att språket kontrolleras på byråkratisk nivå under Donald Trump, vars administration har gett myndigheter tydliga direktiv att undvika vissa ord i kampen mot DEI (diversity, equality, inclusion alltså mångfald, jämlikhet och inkludering). Samtidigt byter administrationen namn på Försvarsdepartementet, som får det nya namnet Krigsdepartementet, och den Mexikanska gulfen ska numera kallas den Amerikanska gulfen.

Att samhällsläget och samhällsförändringar speglas i språket blir, som så ofta, tydligt i Språkrådets och Språktidningens nyordslista. Ord som hämndtull, handelsbazooka, drönarmur och robusthöjande vittnar om ett mer konfliktfyllt och osäkert världsläge. Samtidigt rymmer listan också till synes lättsammare inslag: nonsensord som skibidi och 6–7 pekar mot lek, ironi, eller kanske en flykt från allvarliga frågor i omvärlden. Uppmärksamheten kring nyordslistan, tillsammans med satsningar som SVT:s Snacka om språk Länk till annan webbplats. och det nyöppnade Språkmuseet Rum för språk Länk till annan webbplats. på Kulturhuset i Stockholm, visar att språk inte bara speglar sin samtid utan också fortsätter att engagera, väcka nyfikenhet och ge upphov till diskussion och debatt på många olika nivåer i samhället.

Språkkrav, integration och arbete

På den politiska agendan har språkkrav och språktester fortsatt legat högt i Sverige. Den statliga utredningen Obligatorisk språkförskola och språkkrav för personal i förskolan Länk till annan webbplats. har till exempel haft i uppdrag att ”föreslå hur det kan införas tydligare nationella krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan och analysera vilka konsekvenser sådana krav får för möjligheten att rekrytera personal” (Utbildningsdepartementet, 2024). Bakgrunden var rapporter om att förskolepersonal i segregerade områden har begränsade kunskaper i svenska (Skolinspektionen 2023, Stockholms statsrevision 2020). Parallellt med utredningen har Skolverket (2025) formulerat nya allmänna råd Länk till annan webbplats. om att huvudman ska ”beakta” att personal som anställs har tillräckliga språkkunskaper i svenska.

Men kunskaperna om hur språkkrav och språktest i förskolan fungerar i praktiken är högst begränsade. Därför har vi på Isof initierat ett forskningsprojekt som undersöker hur språkkrav fungerar i praktiken. Detta projekt, ”Språkkrav för personal i förskolan – Två fallstudier av Botkyrka och Göteborg”, är en jämförande studie om hur olika sätt att formulera språkkrav och bedöma språklig kompetens tas fram, implementeras och upplevs av aktörer i skolan, på olika nivåer. Rapporten, som publiceras i början av 2026, ska också klargöra om - och i så fall hur - den flerspråkiga personalens kunskaper i andra språk används i arbetet samt vilken syn på språk som språkkraven, bedömningsmodellerna och arbetssätten ger uttryck för.

På tal om språkkrav så meddelade regeringen och Sverigedemokraterna under året att språkkrav även inom äldreomsorgen ska införas, Länk till annan webbplats. samtidigt som de ökar anslaget för det så kallade ”Äldreomsorgslyftet” – ett initiativ där personal ges möjlighet att studera (svenska) språket under arbetstid. Den nya lagen föreslås träda i kraft i juli 2026.

Inom ramen för ”Äldreomsorgslyftet” finns också möjligheten att studera något av de nationella minoritetsspråken under arbetstid. Det är välkommet då förvaltningskommuner ska erbjuda äldreomsorg på de nationella minoritetsspråken, men sådan kompetens är inte alltid lätt att tillgå. I en rapport från Socialstyrelsen Länk till annan webbplats. framkom dock att endast sju kommuner faktiskt erbjuder utbildning i något av de nationella minoritetsspråken. Detta är ett sådant fall där klyftor mellan mål och genomförande uppstår.

Regeringen har också, sedan några år tillbaka, lagt fram förslag på språkkrav för medborgarskap Länk till annan webbplats.. Förslaget innebär att man, för att bli svensk medborgare, måste klara ett grundläggande prov i svenska och samhällskunskap. Syftet med provet är enligt regeringen ”att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.”

Som ett led i detta gav regeringen Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag Länk till annan webbplats. att ta fram ett sådant medborgarskapsprov. UHR lämnade sedan vidare uppdraget till Stockholms universitet och Göteborgs universitet, som tydligt protesterade mot uppdraget med motiveringen Länk till annan webbplats. att ”universiteten ska ägna sig åt forskning och inte politiska uppdrag av det här slaget.” Samtidigt menade migrationsministern att ”universiteten är statliga myndigheter som lyder under regeringen”.

Och apropå språk och integration. Som ett delmål för just integrationspolitiken satte regeringen nyligen att ”språkkunskaperna ska öka hos utrikes födda”. Statistiska centralbyrån har därför fått i uppdrag Länk till annan webbplats. att hitta former för att följa upp kunskaperna i svenska hos utrikesfödda. I ett första steg ska myndigheten ta fram metoder för en kartläggning av både läs- och hörförståelse samt muntliga språkförmågor. Syftet är, enligt regeringen, att stärka integrationen och öka möjligheter för personer att ge sig in på arbetsmarknaden.

En annan utredning som av regeringen kopplas samman med integrationspolitiken är utredningen ”En översyn av vissa tolkfrågor” Länk till annan webbplats.. Idag har den som behöver det rätt till offentligt finansierad tolk vid möten med vården och inom rättsväsendet. Det innebär att staten betalar för tolken i kontakten med dessa myndigheter. Detta för att den enskilda individen ska kunna ta till vara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, men även för att det offentliga ska kunna genomföra sitt uppdrag. Utredningen ”En översyn av vissa tolkfrågor” ska undersöka när det är respektive inte är rättsligt möjligt och ändamålsenligt att avgiftsbelägga offentligt finansierad tolk, vid vilken tidpunkt en tolkavgift bör tas ut samt utifrån analysen föreslå hur en avgift för offentligt finansierad tolk bör utformas, inklusive nivån för en sådan avgift. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2026.

Vi på Isof har genomfört ett forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen och förståelsen för frågan, har anordnat en samtalsdag där vi tillsammans med forskare, experter, organisationer och utövare (det vill säga tolkar) diskuterade olika perspektiv på tolkning och vi har tagit fram en kunskapsöversikt som lyfter olika forskningsperspektiv och analyserar tidigare debatter och som publiceras i början av 2026.

Språk i relation till arbete var något som den nya Arbetsmiljöutredningen Länk till annan webbplats. hade i uppdrag att undersöka, särskilt med fokus på säkerhet och arbetsmiljön. Bakgrunden var rapporter från den olycksdrabbade byggbranschen som visade på att behovet av flerspråkighetskompetens hos arbetsgivare – att till exempel säkerställa att alla förstått och tagit del av säkerhetsinstruktioner – kan vara en fråga på liv och död. Därför var det förvånande att ingen av prioriteringarna i Arbetsmiljöutredningen lyfte språket, eller flerspråkigheten, som en fråga för arbetsmiljön. Vi på Isof betonade därför i vårt remissvar Länk till annan webbplats. flerspråkighetskompetens hos arbetsgivare som en central arbetsmiljöfråga med stor inverkan på arbetslivets hållbarhet, säkerhet och trygghet, och som sådan borde ingå i regeringens arbetsmiljöstrategi.

En annan flerspråkig arbetsmiljö som vi undersökt under året var akademin. Vi vet att svenska universitet och högskolor satsar stort på engelska. Det är en del av den nödvändiga internationaliseringen av svensk forskning. Det är viktigt att internationella forskare och studenter ska kunna vistas i Sverige och läsa och undervisa på engelska. Samtidigt är språklagen tydlig med att svenska är huvudspråk i Sverige och att det offentliga – som universitet och högskolor tillhör – har ett särskilt ansvar för att stödja och utveckla svenskan och svenskt fackspråk. Vi på Språkrådet gav därför ut rapporten Parallella fackspråk: studentperspektiv på språk i högre utbildning, skriven av Hans Malmström, Chalmers tekniska högskola, och Susanna Karlsson och Marcus Warnby, Göteborgs universitet. Rapporten lyfter ett lika viktigt som förbisett perspektiv, nämligen studenternas, och visar att studenter föredrar svenska i nästan alla undervisningssituationer – föreläsningar, handledning, seminarier, kurslitteratur och examination. Studenter värderar också det svenska fackspråket högt, men upplever inte att lärarna gör det i samma utsträckning. Rapporten uppmanar svenska universitet och högskolor att skapa förutsättningar så att både svenska och engelska fackspråk används och utvecklas parallellt.

Alla ska ha rätt till språk

Det språkpolitiska målet, ”Alla ska ha rätt till språk”, handlar om rätten att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Rättigheter som under året var under utredning, på olika vis. I november uppmanade utbildningsutskottet riksdagen att rösta ja till regeringens förslag att skärpa kraven för Svenska för invandrare (SFI) Länk till annan webbplats.. Förslaget innebar bland annat att rätten att delta i SFI ska begränsas till tre år från då att personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Statistik visar dock Länk till annan webbplats. att genomströmningen på SFI är låg och att många inte klarar utbildningen som den är. Individens förutsättningar spelar också roll för hur väl man tar sig igenom utbildningen, så som utbildningsbakgrund och arbets- eller familjesituation. Skolverket har fått i uppdrag från regeringen att ta fram nya kursplaner för SFI, vilka ska redovisas under 2026. Förhoppningsvis lyckas de skapa goda förutsättningar för att personer faktiskt klarar utbildningen inom den nya tidsramen – en fråga som vi kommer återkomma till.

I början av året presenterades betänkandet ”På språklig grund Länk till annan webbplats.” – om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen. Ett av utredningens uppdrag var att undersöka hur modersmålsundervisning påverkar elevers utveckling i svenska språket, och i förlängningen deras integration. Detta eftersom modersmålsundervisning ibland beskrivs som ett hinder för svenskinlärningen, utifrån en tanke om att undervisning i svenska och undervisning i modersmålet skulle konkurrera med varandra. Utredningens genomgång visar dock att inga studier visar på ett negativt samband mellan modersmålsundervisning och utvecklingen av svenska språket. Tvärtom pekar flera resultat på att modersmålsundervisning kan fungera som en resurs – både för elevernas språkutveckling och för deras kunskapsutveckling i stort.

Ändå nåddes vi av beslutet att regeringen Länk till annan webbplats. i september valde att skrota stora delar av 2017 års utredning Länk till annan webbplats. som syftade till att stärka de nationella minoritetsspråken i skolan. Det enda förslaget som behållits är att det inte längre krävs förkunskaper i språket för att få läsa det på gymnasiet – en förbättring, men långt ifrån tillräcklig enligt många. Kritiker menar att beslut som dessa bör fattas i nära samråd med de nationella minoriteterna, eftersom de i hög grad påverkar möjligheterna att återta, lära sig och utveckla språken.

Vad gäller läget för modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk så har Örebros kommun, drygt ett år efter att de beslutade att lägga ned modersmålsundervisningen på grund av brist på anpassad kursplan i ämnet, nu beslutat att återuppta undervisning Länk till annan webbplats., men med kursplanen ”teckenspråk för hörande”, som inte alls är anpassad för undervisning som modersmål. Den generella kursplanen för modersmålsundervisning fungerar inte heller så bra som vägledning i svenskt teckenspråk, och därför behövs nya kursplaner tas fram. Skolverket kan dock inte göra detta utan uppdrag från regeringen.

Sammantaget visar årets utveckling att frågor om modersmålsundervisning och språkligt stöd fortsatt är centrala i språkpolitiken.

Satsningar på nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk

Året började intensivt hos oss på Isof med att åter bygga upp Språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib, efter nytt uppdrag från regeringen. I december fick vi också beskedet att Språkcentrum från och med första januari 2026 skrivs in i Isofs instruktion Länk till annan webbplats., och blir därmed en permanent del av myndighetens verksamhet! Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete och utveckla långsiktiga insatser för språken!

Isof fick också i år utökat uppdrag av regeringen att främja meänkieli Länk till annan webbplats., särskilt genom att utveckla språkteknologi för språket. Uppdraget föddes ur Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset Länk till annan webbplats., vilken visade att det finns ett behov av insatser för att främja och bevara meänkieli. En del i detta arbete handlar om att göra språket tillgängligt och lätt att använda för så många som möjligt – bland annat genom just språkteknologi. Därför arbetar vi nu på Isof bland annat med att bygga upp språkmodeller för att stärka språkets digitala tillgänglighet. Vi arbetar också med att utveckla språkteknologi för både jiddisch och romska. Tidigare i år kom vi till exempel ut med ett digitalt tangentbord för det romska språket, som vi utvecklat tillsammans med UiT Norges arktiske universitet.

I början av året presenterade vi också slutrapporten Länk till annan webbplats. för arbetet med att ta fram förslag på indikatorer för att följa de nationella minoritetsspråkens utveckling över tid. Ett sätt att följa språkens utveckling är att undersöka allmänhetens kännedom om språken och attityder till att samhället arbetar för att bevara dem. I december publicerade Isof, tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget, den fjärde rapporten i serien som undersöker detta. I korthet visar resultaten att kännedomen sakta men säkert har ökat sedan mätningarna började 2010. Samtidigt har de positiva attityderna till bevarandet minskat. Ett genomgående mönster, som vi har kunnat se i alla dessa undersökningar, är dock att grupperna med högre kännedom också uppvisar mer positiva attityder till att samhället arbetar med att stödja språken. Det är också bland unga som kännedomen om språken och de positiva attityderna har ökat mest sedan 2010. I 2025 års undersökning ställdes för första gången även frågor om svenskt teckenspråk. Resultaten visade att en majoritet inte känner till att språket har ett särskilt skydd i lagstiftningen. Samtidigt är stödet för att språket och dövkulturen bevaras mycket starkt: 93 procent tycker att detta är viktigt.

Under året uppmärksammades också 250 år av judiskt liv i Sverige Länk till annan webbplats. och regeringen gav ett antal myndigheter, inklusive Isof, i särskilt uppdrag att bidra till att uppmärksamma detta jubileum. I maj publicerade regeringen även sin Strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige Länk till annan webbplats. med avsikten att ”långsiktigt säkra möjligheterna till ett fritt och öppet judiskt liv i Sverige och att [strategin] ska påskynda en sådan utveckling i hela samhället under perioden 2025–2034”. Mot slutet av året meddelade regeringen Länk till annan webbplats. att de satsar ytterligare 2,5 miljoner på att stärka judiskt liv och jiddisch.

Mycket görs – men mer kan göras!

I maj släppte Riksrevisionen en rapport Länk till annan webbplats. som riktar skarp kritik mot statens arbete med de nationella minoritetsspråken, med slutsatsen att statens insatser inte är nog för att hålla språken levande. De menar bland annat att det krävs längre satsningar snarare än korta uppdrag, och att det behövs bättre samordning av undervisning i språken. I oktober kom också Diskrimineringsombudsmannen ut med en rapport Länk till annan webbplats., som även den pekar på bristfälligt arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. DO menar att Sverige fortfarande har mycket jobb att göra vad gäller de nationella minoriteterna och att diskrimineringen av dem fortfarande är utbredd i samhället. Samtidigt föreslår de också att språk blir en självständig diskrimineringsgrund. Detta ska bli mycket intressant att följa.

I en enkätundersökning genomförd av Socialstyrelsen Länk till annan webbplats. framkom att nästan hälften av verksamhetschefer för landets vårdcentraler och barnavårdscentraler inte har en särskilt god kännedom om minoritetslagen, och en majoritet uppger att de aldrig genomgått någon kompetensutveckling om detta.

I år bestämde också regeringen att ansvaret för uppföljningen av minoritetspolitiken flyttas Länk till annan webbplats., från Länsstyrelsen i Stockholms län till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Från och med 2026 är det alltså MUCF som tillsammans med Sametinget axlar detta stora ansvar. Detta möttes av stark kritik från minoritetsföreningar runt om i landet, och representanter för de nationella minoriteterna har kritiserat att beslutet inte förberetts i samråd med minoriteterna.

Samtidigt, i betänkandet för den nya läroplansutredningen Länk till annan webbplats., På språklig grund som vi nämnt tidigare, som var ute på remiss i våras, lades förslag upp som tog bort skrivningarna om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i de inledande delarna av läroplanen där skolans uppdrag formuleras. I Isofs remissvar motsatte vi oss det förslaget Länk till annan webbplats., eftersom synlighet för de nationella minoritetsspråken är så viktigt. Utredningen föreslog den nya formuleringen, att elever ska ha: ”kunskaper om vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv samt om de nationella minoriteterna” – men de nationella minoriteternas kultur är ju del av vårt gemensamma kulturarv och formuleringen synliggör inte heller att de nationella minoritetsspråken är en del av detta.

Men det har också tagit initiativ till aktiviteter och verksamheter som synliggör och levandegör de nationella minoritetsspråken i Sverige under året. I Göteborg har Studieförbundet Vuxenskolan öppnat Sveriges första kulturhus för de nationella minoriteterna Länk till annan webbplats.. I Kiruna har flera gator fått nya namn på samiska, meänkieli och finska. I mars kom filmen Rörelser Länk till annan webbplats., som är den första långfilmen med meänkieli som huvudspråk. Ett nytt mobilspel har kommit ut på nordsamiska – Sliding into Luleå Länk till annan webbplats. (också tillgängligt på finska och meänkieli) och Historierummet Länk till annan webbplats. på SR:s barnradio släpper tio av sina avsnitt på finska, meänkieli, nordsamiska och romani chib. Resursbiblioteket för romani chib i Malmö lanserade en läskampanj Länk till annan webbplats. där de har anlitat personer för att åka ut och läsa på romska i landets olika bibliotek. Forum för levande historia har tagit fram ett alldeles nytt undervisningsmaterial om de nationella minoriteterna Länk till annan webbplats., och för första gången sätter Kungliga Operan upp en föreställning på nordsamiska: Eatnama váibmu – Jordens hjärta. Länk till annan webbplats. Det här är bara ett axplock.

Att 2025 var ett händelserikt år för språkpolitiken är tydligt, och det finns många intressanta frågor att följa framåt. I år är det dessutom valår - hur kommer språkfrågorna se ut då, och vilken plats kommer de att få ta i det politiska samtalet? Vad kommer formuleras som viktiga språkpolitiska frågor för de olika partierna? Detta och mycket mer kommer vi att fördjupa oss i här på vår språkpolitiska blogg.

Vi ser fram emot ett lika händelserikt 2026!

/Vanja Hermele & Johanna Lageryd