Kan språkkrav i äldreomsorgen visa vägen till flerspråkighetskompetens för alla?

Isof stödjer förslaget från den statliga utredningen om språkkrav i äldreomsorgen, att arbetsgivaren ska arbeta systematiskt för att personal har relevanta kunskaper i svenska. Enligt Isofs expertis är den sortens språkkrav i linje med såväl språklagen som vetenskap om språk, inlärning och testning. Men dessutom kan samhället – och pågående utredningar – vinna på att dra nytta av äldreomsorgens erfarenheter av flerspråkiga personalgrupper och mer aktivt utveckla arbetssätt och kompetenser, något som allt fler branscher efterfrågar. Här finns möjligheter till gemensamt lärande – kanske något för regeringens kommande arbetsmiljöstrategi?

Det var inte bara Isof som ägnade sig åt språk i äldreomsorgen under 2024. (Ett resultat av våra samtal med praktiker och forskare är vägledningen Språkbedömning för rekrytering). I december kom utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen (SOU 2024:78) Länk till annan webbplats.. Reaktionerna har mest handlat om utredningens förslag att arbetsgivare får ett nytt ansvar för att arbeta systematiskt med personalens svenskkunskaper, men de lyfter också flerspråkighet som resurs.

Både förslagets utformning och flerspråkighet som resurs har stor potential i andra branscher där man överväger språkkrav eller behöver kunna arbeta effektivt i flerspråkiga miljöer. Flerspråkighet är ofta direkt kopplat till arbetsmiljöfrågor och både påverkar och påverkas av sådant som trivsel och stress, men också säkerhet och till och med dödsolyckor.

En modell för språkkrav för flera branscher?

Isof stödjer att förslaget går i språklagens riktning, genom att ansvaret läggs på arbetsgivaren, här det offentliga, snarare än på individen. Fokuset på ett systematiskt arbete har också flera fördelar utifrån forskning om testning och inlärning. Exempelvis är det mycket svårt att konstruera standardiserade tester som mäter den praktiska förmågan att kombinera rätt ord (frukost eller morgonmål?) med social koll på rätt tilltal (du /ni /herr?) och kulturell kunskap (söt sylt på gröt? men inte hallonsylt!) i konkreta situationer.

Inlärning görs bäst i en positiv miljö (tänk psykologisk trygghet Länk till annan webbplats.), gärna i situationer som upprepas, och helst i en genomtänkt kombination Länk till annan webbplats. av teori och praktik. Att det sammanfaller med strukturella förbättringar som behövs för att uppnå målen om trygg och säker äldreomsorg, gör bara utredningens modell lämpligare. Förhoppningsvis kommer den pågående utredningen om språkkrav för personal i förskolan Länk till annan webbplats. kunna ta fasta på dessa fördelar, även om skillnader i uppdrag förstås kan påverka.

Flerspråkighetskompetens är mer än kunskaper i flera språk

Personal som lär sig svenska kan minst ett annat språk, och utredningen påpekar att äldreomsorgen kan använda denna resurs bättre. Där det finns äldre som har starkare kunskaper i andra språk, kan det skapa trygghet om personalen är bekväm att använda dessa språk i arbetet. Men flerspråkighetskompetens är mer än att kunna flera språk – kunskaper och färdigheter i att arbeta effektivt i flerspråkiga miljöer är också en viktig del.

Exempel på flerspråkighetskompetens är att använda kunskaper i olika språk, gester eller visuella och fysiska verktyg för att öka förståelse. När Isof har frågat personal i äldreomsorgen om deras flerspråkiga arbete har de till exempel förklarat hur de gör enkla ordlistor på flera språk eller pekar på en blodtrycksmätare samtidigt som de säger ”vi ska mäta blodtrycket”. Sådant underlättar för andra­språkstalare att urskilja ord, förstå vad som ska göras och lära in fraser. Och om hela gruppen arbetar kunskapsbaserat undviker man att ”dalta” med vuxna kollegor, eller att verka okunnig för att man frågar om facktermer. Språkrådets vägledning Flerspråkighet i arbete har fler tips, till exempel för arbetsmiljökurser.

Flerspråkighetskompetens för chefer kan vara hur man organiserar arbetet med hjälp av språkglasögon: vilka svenskkunskaper behövs för den här uppgiften? Men man kan också organisera kompetensutveckling mer effektivt. Som utredningen (och flera av Isofs intervjuade) påpekar har även förstaspråkstalare behov av stöd i uppgifter som dokumentation, och av kompetensutveckling så att man inte fastnar i enkla uppgifter. Att utse kollegor till handledare (till exempel språkombud Länk till annan webbplats.) är ett sätt, att gå bredvid en erfaren kollega ett annat. Så skapas en lärande och positiv arbetsmiljö.

Andra chefskompetenser som påverkar både arbetsmiljö och måluppfyllelse är att leda diskussioner om språkfrågor eller följa upp språkpolicyer. På ett boende Isof besökte berättade chefen hur hen följde upp en gemensam diskussion om språkpolicyn att prata svenska framför de boende genom att vänligt påminna när kollegor glömde sig (se gärna DO:s resonemang om rimliga avvägningar Länk till annan webbplats. mellan att kräva svenska och tillåta olika språk).

Utredningen tar upp förutsättningar som stödjer inlärning av svenska, som fasta anställningar och scheman med tid till relationsbygge. Personal som Isof träffade tog också exempel som tagna ur en manual för psykologisk trygghet Länk till annan webbplats.. En språkstödjare lät till exempel andraspråks­talare stödja andra, ”man ser hur de sträcker på sig”. Detta kan andra verksamheter som vill stödja svenskinlärning också lära sig av. Men i många branscher accepteras flerspråkigheten som ett faktum, och det finns lärdomar även från dem.

Branschöverskridande potential i att utveckla flerspråkighetskompetens

En viktig fråga i äldreomsorgen, som också lyfts av utredningen, är att vara säker på att instruktioner för medicinsk delegering har förståtts eller utförts, då det kan handla om liv och död. Kanske finns lärdomar från flygets långvariga arbete med ”Aviation English Länk till annan webbplats.”, att standardisera fraser för att ge och bekräfta instruktioner? Det skulle kunna öka både patientsäkerheten och personalens trygghet i att ge och ta emot delegering.

Rapporter från den olycksdrabbade byggbranschen Länk till annan webbplats. visar att standardisering kan fungera även här, då man gärna använder internationella facktermer. Till skillnad från i omsorgen fungerar ofta en arbetsledare som tolk till hela arbetslag (enligt Södertörns högskola Länk till annan webbplats.) och andra studier visar att förutom arbetsmiljöplaner på flera språk kan det vara hjälpsamt med mer långsiktiga uppdrag, tekniska hjälpmedel och att uppvärdera kunskaper i fler språk för fast anställda (till exempel Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats., Jönköpings Länk till annan webbplats. universitet, eller KTH Länk till annan webbplats.).

Ett sista exempel är arbetsplatser där många pratar skaplig engelska, som inom forskning och högre utbildning. Målkonflikter i språkvalet glöms då ofta bort för att inkluderingen på kort sikt känns självklar. Miljön är internationell och svensktalande pratar gärna engelska. Men samtalskvaliteten kan bli sämre, så kallade kapacitetsförluster, som är snålt beforskade. Och inflyttade som vill lära sig svenska får färre tillfällen att öva och därmed svårare att komma in i mer informell gemenskap eller kvalificera sig för andra jobb. Att våga formulera språkpolicyer, prata enkelt på andra språk, eller arbeta fram parallellspråklighet i praktiken kan fördjupa arbetsmiljöarbetet och ge mer långsiktigt framgångsrika samarbeten.

Rusta för internationalisering i nya arbetsmiljöstrategin!

Flerspråkighetskompetens är alltså mycket mer än att ha kunskaper i flera språk, och är nära kopplad till arbetsmiljöfrågor. Dessutom är flerspråkighetskompetens angelägen för både hög- och lågstatusyrken, för både kvinno- och mansdominerade yrken och för yrken med olika tyngdpunkt på utbildning och på praktisk skicklighet.

Här finns alltså potential till branschöverskridande lärande och ett gyllene tillfälle för regeringens utredning inför en ny femårig arbetsmiljöstrategi: att ta in flerspråkighetskompetens som ett av svaren på den ökade internationaliseringen och hjälpa Sveriges arbetsgivare att rusta sig för ”En god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv Länk till annan webbplats.”.

/Pernilla Johansson