Språkpolitikbloggen

Modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk stoppas

Frånvaron av kursplan i ämnet modersmål för svenskt teckenspråk ställer till huvudbry för kommunerna. Örebro kommun har tagit beslutet att lägga ner modersmålsundervisningen i svenskt teckenspråk i väntan på en lösning.

Fotografi på ett tomt klassrum med flera bordsgrupper. Stolarna är upphängda på borden. En färgglad vimpel hänger i taket.

Ser det framtida klassrummet för teckenspråksundervisning ut så här? Foto: Mostphotos.

I dag firas FN:s internationella modersmålsdag. Dagen till ära arrangerar Skolverket och Isof Modersmålsdagarna, en konferens som vänder sig till modersmålslärare i något av de nationella minoritetsspråken, som ett sätt att stärka de nationella minoritetsspråken. Det är sjätte gången som Modersmålsdagarna genomförs.

Men hur är situationen för svenskt teckenspråk? I språklagen (2009:600) har svenskt teckenspråk motsvarande ställning som de nationella minoritetsspråken. ”Det allmänna”, det vill säga det offentliga, ska enligt språklagen skydda och främja det svenska teckenspråket, och de som är döva och hörselskadade samt deras nära anhöriga ska erbjudas möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk. Dessvärre har språklagens intentioner inte slagit igenom i skolförfattningarna, vilket har lett till bakslag.

I Örebro kommun fanns det till för drygt ett halvår sedan en anställd modersmålslärare i svenskt teckenspråk, men den tjänsten har nu dragits in. Kommunen tog nämligen det drastiska beslutet att stoppa modersmålsundervisningen i svenskt teckenspråk under läsåret 2024/2025. Varför? Inte på grund av bristande intresse. Tvärtom är intresset stort. Örebro är en kommun där många teckenspråkiga bor. Kommunen har också utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad, vilket innebär särskilda förpliktelser gentemot de teckenspråkiga invånarna. Därför slog beslutet ner som en bomb.

Elever drabbas av bristen på kursplan

Skälet är bristen på styrdokument. Det saknas nämligen en särskild kursplan för ämnet modersmål i svenskt teckenspråk. Den generella kursplanen för ämnet modersmål kan inte appliceras på svenskt teckenspråk. Centrala innehåll i kursplanen är ”lässtrategier för att förstå och tolka texter”, ”uttal, betoning och satsmelodi” och ”strategier för skrivande”. Dessa moment går inte att överföra till svenskt teckenspråk eftersom språket uttrycks med tecken och saknar skriftspråk.

Modersmålslärare i svenskt teckenspråk har i stället fått förlita sig på andra kursplaner, som Teckenspråk för hörande, en kursplan som är anpassad för svenskt teckenspråk och anger en tydlig kunskapsprogression. Problemet är att målgruppen för kursplanen inte är modersmålstalare, utan elever som aldrig haft kontakt med svenskt teckenspråk och vill lära sig något om språket – alltså nybörjare.

Nu säger Skolverket nej till sådana lösningar.

Örebro utreder frågan

Örebro kommun har under det gångna året haft en dialog med Skolverket som meddelar att de befintliga kursplanerna inte kan användas för modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk. Skolverket kan inte heller ta fram en särskild kursplan för svensk teckenspråk utan ett formellt uppdrag av regeringen. Så frågan hamnar mellan stolarna. Vilken kursplan ska då modersmålslärare i svenskt teckenspråk stödja sin undervisning på? I dagsläget – ingen alls.

Kommunen har tillsatt en egen utredning som ska titta på hur de kan bedriva teckenspråksundervisning på annat sätt. Olika alternativ diskuteras – bland annat svenskt teckenspråk som språkval – men det utesluter betyg i ämnet modersmål. Oavsett vad Örebro kommun kommer fram till blir det en lokal lösning, inte en lösning på nationell nivå. Andra kommuner i landet som bedriver modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk riskerar att tvingas bli regelbrytare.

Frågan har belysts tidigare

Modersmål i svenskt teckenspråk har gått under radarn en längre tid och kommuner har fått improvisera fram egna lösningar. Men det har inte saknats förslag till lösningar. Frågan har lyfts i flera statliga utredningar (SOU 2016:46, SOU 2019:18) och i Isofs rapport Med blick på modersmålet (2019). De statliga utredningarna föreslår att svenskt teckenspråk ska behandlas på likvärdigt sätt som de nationella minoritetsspråken. I SOU 2016:46 föreslår utredaren att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utforma en kursplan i ämnet svenskt teckenspråk som modersmål. Något sådant uppdrag har inte kommit, trots att regeringen gett Skolverket uppdraget att ta fram kursplaner för de nationella minoritetsspråken.

I nuläget är det omöjligt för kommuner, som Örebro kommun, att bedriva modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk. Det kan inte ligga i linje med språklagens intentioner.

Det finns särskilda kursplaner och ämnesplaner (fr.o.m. 1 juli 2025) för modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. Enligt kursplanerna och de kommande ämnesplanerna ska eleverna, förutom språkkunskaper, få kunskaper om bland annat minoriteternas historia, kulturer och traditioner, vilket stärker elevernas identitet som flerspråkiga och mångkulturella individer. Därutöver har skilda kurs- och ämnesplaner tagits fram för elever som har modersmålet som förstaspråk respektive andraspråk.