Det språkpolitiska året 2024

Under 2024 har det synts att språket spelar roll både för frågor om identitet och nytta. Det syns för oss som individer, grupper och samhälle. Det syns i vitt skilda frågor, från nationens säkerhet till byggolyckor, från nationella minoritetsrättigheter till integration, och från sexualbrott till AI. Och det syns förstås där Isofs språkpolitiska utredare börjar årets språkpolitiska krönika – i nyordslistan.

Årets nyordslista, som Isofs avdelning Språkrådet gör tillsammans med Språktidningen, speglar som vanligt bredden i den mänskliga upplevelsen. Dystopiska beskrivningar från krig och kriminalitet med ord som drakdrönare och barntorpeder samsas med verklighetsflykt till bokgenren romantasy (en samman­slagning av romantik och fantasy), hjärtevärmande observationer av umareller (farbröder som betraktar offentliga byggen) och aktiva initiativ för medmänsklig kontakt genom kommunalt uppförda vänskapsbänkar.

Precis som nyorden sträcker sig språkpolitiken från sådan ”språkplanering som bedrivs med politiska medel” till olika aktörers göranden i vardagen. Vilka språk vi använder i vilka situationer, våra attityder och åsikter om språk – och dess brukare – är en stor del av det komplexa nät som bidrar till hur vårt språksamhälle ser ut.

Underförståddheter för förståelsen av säkerhet och politik

Sverige har under 2024 bytt 200 år av officiell neutralitet mot medlemskap i militäralliansen Nato. Debatten har innehållit både frågor om identitet och nytta: Vad säger ja eller nej om vilka vi är eller vill vara? Innebär medlemskapet större eller mindre risk för militära anfall? Även om de språkpolitiska aspekterna inte är lika framträdande i debatten, finns de också där.

De syns exempelvis i säkerhetspolitisk forskning om språkets betydelse för att avgränsa, möjliggöra eller styra vilka argument och aktörer som ges legitimitet och vilka som inte är lika privilegierade. Exempel på sådana analyser finns i en färsk antologi där ett tjugotal forskare från fred och konflikt, stats-, krigs- och genusvetenskap skriver på temat ”Är Sverige säkert nu Länk till annan webbplats.?”

Hur språkvetenskap kan bidra i sådana sammanhang visar Anna Wallberg Gustafssons nya bok ”Vad gör språket i politiken? Länk till annan webbplats.” från Morfem förlag. Där får läsaren verktyg för att avslöja och granska hur språkliga konstruktioner skapar ”underförståddheter” i det politiska samtalet. Dessa förgivettagna antaganden får oss att ta påståenden för sanna, och om vi lär oss att avslöja dem har vi bättre verktyg för att kunna nyansera diskussionen i olika frågor.

Uttalad terminologi för säkrare samarbeten

Men NATO-medlemskapet innebär också att konkreta språkliga uppgifter blir högaktuella, som att säkerställa att vi vet vad vi pratar om, det vill säga att vi har gemensam terminologi. Det kan man se i Sveriges och Finlands gemensamma Natoordlista Länk till annan webbplats. som blev klar i februari. Det är lätt att förstå att inblandade aktörer behöver veta exakta betydelser i sådant som ”krishantering, aktörer, operationsmiljö och försvarsplanering”.

Fördelarna med gemensam terminologi gäller i militära sammanhang precis som i Isofs samarbete kring hållbarhetstermlistan. Sedan flera år har listan bidragit till tydlighet och transparens i klimatfrågor. Många minns säkert debatten kring vår rekommendation att byta ”naturgas” till ”fossilgas”. Stor uppmärksamhet hör dock till ovanligheterna - större delen av det nödvändiga terminologiska arbetet sker i det tysta.

Under 2024 har Isof till exempel spridit hållbarhetstermlistan till journalister som bevakat årets stora ”COP”-konferenser om biologisk mångfald och om klimat. Det är ett sätt som språkvetenskap kan bidra till att vi kan ha en demokratisk diskussion på svenska om komplexa samhällsfrågor. Att det finns en efterfrågan från allmänheten på svenska termer syns på en återkommande mejlfråga Isof ofta får, nämligen: ”Måste inte svenska forskningsinstitut och myndigheter skriva på svenska?”. Folk vill förstå vad forskningen och myndigheter säger.

Några axplock från medier 2024 visar också att tydlig terminologi kan vara avgörande för ökad säkerhet på olika områden. Exempelvis tar rapporten ”Allas ansvar är ingens ansvar” från FOI upp terminologins roll i informations- och cybersäkerhetsarbetet, enligt Dagens infrastruktur Länk till annan webbplats.; förvirrande terminologi hotar klimatomställning i byggandet, enligt över 60 branschföreträdare i Fastighetsnytt Länk till annan webbplats.; och den statliga utredningen om Kirunahallens kollaps 2020 tar upp oklar terminologi som en faktor i raset, enligt Tidningen Brandsäkert Länk till annan webbplats..

Isofs nya termlista – flerspråkig om flera språk

Med tanke på terminologins stora samhällsnytta är det extra roligt att rapportera att vi på Isof själva även har tagit ett stort steg framåt med vårt eget terminologiarbete under 2024. Enligt paragraf 12 i språklagen (2009:600) Länk till annan webbplats. har ju alla myndigheter ansvar för att svensk terminologi inom deras fackområden ”finns tillgänglig, används och utvecklas”. Och nu finns Isofs termlista, med termer inom vårt fackområde, språk och folkminnen, tillgänglig.

Listan tar både ett litet och stort grepp, på så sätt att vi börjat med ett delområde, nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk (inte hela Isofs verksamhet), men samtidigt gjort termlistan flerspråkig från början. Förutom en definition och en lite utförligare förklaring om begreppen på svenska finns nämligen termens motsvarighet på engelska, finska, jiddisch, meänkieli, tre dialekter av romska (arli, kelderasch och lovari) samt svenskt teckenspråk. Förhoppningsvis kan listans definitioner av termer som, till exempel språkbärare, förstaspråk, modersmål, främmande språk och språkbad även vägleda andra språkbrukare

Ny nordisk språkdeklaration och indikatorer på framsteg på gång

Under 2024 fick vi en ny nordisk språkdeklaration Länk till annan webbplats. som understryker språkens centrala roll i den nordiska gemenskapen, för praktisk förståelse såväl som för känslan av ”gemenskap och tillit”. Deklarationen är kortare än den förra från 2006 och mer allmänt hållen. De nordiska språknämnderna (där Isof deltar) har lagt fram gemensam kritik mot att den nya deklarationen är urvattnad i förhållande till den tidigare, och svaret från Nordiska ministerrådet har varit att de tydligare långsiktiga målen kommer att ersättas av treåriga, mer flexibla arbetsprogram. Ett viktigt mål i deklarationen är att stärka förståelsen av de skandinaviska språken. Den nordiska språkförståelsen har varit på tillbakagång eftersom allt fler väljer att prata engelska i nordiska sammanhang. Utöver det lyfts också vikten av språkteknologi och bevarande av små språk (mer om det nedan).

Det nordiska tecken­språks­nätverket Länk till annan webbplats. arbetar vidare med att ta fram gemensamma indikatorer för att mäta framsteg eller tillbakagång för teckenspråkens ställning i samhället. Isof arbetar ju på att ta fram indikatorer för att utvecklingen för finska, jiddisch, meänkieli och samiska ska kunna följas på sikt. Isofs förslag till indikatorer ska lämnas till regeringen i mars 2025, och kommer huvudsakligen ta fasta på vilka förutsättningar för revitalisering som samhället kan erbjuda, och hur dessa förändras över tid. Det kan till exempel handla om att mäta tillgången till litteratur, språkvårds­insatser eller översättare på språken.

Men förslagen på indikatorer handlar också i viss mån om att följa den faktiska språkanvändningen. Under 2024 har Isof genomfört en stor undersökning bland finsktalande i Sverige; i vilken mån talar man finska inom familjen, med barnen, och i vilken mån ser man film på finska, lånar böcker på biblioteket och så vidare. Vi har också ställt frågor om attityder till finska i det offentliga rummet och vilka insatser som skulle uppmuntra en finsktalande att faktiskt använda sin finska. Föresatsen är att vi ska kunna göra liknande enkäter också bland talare av meänkieli, jiddisch och romska i Sverige. En bättre uppföljning av både förutsättningar och faktisk användning ger förhoppningsvis ännu bättre verktyg som kan bidra till språkens utveckling och användning, och till språkbärarnas känsla av delaktighet i samhället.

Flera policyinitiativ, men praktiken brister

Under 2024 genomförde Europarådet sin regelbundna granskning Länk till annan webbplats. av Sveriges åtagande under den europeiska språkstadgan för landsdels- eller minoritetsspråk. Stadgan föreskriver praktiska åtgärder som kan stödja användning av språken, men också höja språkens kulturella värde för hela samhället. Kommitténs rekommendationer till Sverige upprepar kritik från tidigare granskningar. Man tycker till exempel att Sverige bör införa språk som en av diskrimineringsgrunderna, och man pekar på brister i att åstadkomma ”en obruten utbildningskedja” där elever kan få undervisning i de nationella minoritetsspråken under hela skolgången: bristande satsningar på lärare, pedagogiskt material, antal skoltimmar och stöd till tvåspråkiga skolor.

Flera nationella initiativ pågår just nu som rör de nationella minoriteterna och i viss mån även svenskt teckenspråk. Under 2023 kom Sannings- och försoningskommissionens betänkande Som om vi aldrig funnits Länk till annan webbplats. om assimilering och exkludering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2023:68), och under 2025 kommer Sanningskommission för det samiska folket Länk till annan webbplats. med sitt betänkande. Under 2024 skrev Isof remissvar på den förstnämnda Länk till annan webbplats., i vilket myndigheten stödde de flesta av utredningens förslag men också skickade med specifika tillägg. Till exempel lyfte Isof vikten av finansiering för samnordiska projekt och att revitalisering kräver insatser från många olika språkvetenskapliga fält, däribland datalingvister och terminologer.

Under 2024 kom också betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer Länk till annan webbplats. (SOU 2024:3) som innehöll en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige. I Isofs remissvar Länk till annan webbplats. framhöll vi att myndigheten stödjer inriktningen på strategin, som särskilt lyfte fram betydelsen av att ge företrädare för minoriteten inflytande över de insatser som görs, samt utredningens förslag om fortsatt stöd till Språkcentrum jiddisch. Men Isof pekade också på behovet av fler konkreta åtgärder för hur jiddisch ska stärkas som levande vardagsspråk i Sverige.

Flera initiativ har också tagits under året när det gäller minoritetspolitikens styrning. Riksrevisionen har inlett en utredning Länk till annan webbplats. av regeringens insatser för att främja de nationella minoritetsspråken. Och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) lämnade i oktober sin rapport Länk till annan webbplats. om möjligheten att ta över uppföljningen av minoritetslagen från Länsstyrelsen i Stockholms län. Inget beslut är dock fattat om detta, men man kan konstatera att det rör på sig inom minoritetspolitiken. Detta på policynivå. Två händelser under 2024 har dock påmint oss om att minoritetspolitik kan vara svårare att bedriva i praktiken.

Dels gjorde skolministern, i en intervju med Sameradion Länk till annan webbplats. tidigare i höstas, ett uttalande om att det inte finns några planer på att öka antalet undervisningstimmar i nationella minoritetsspråk. Trots den praktiska betydelsen och upprepad kritik på just skolområdet verkar implementeringen av utökad undervisning vara det område där det är som svårast att flytta fram positionerna.

Dels avslog regeringen Pajala kommuns ansökan om att få lägga till ett officiellt namn på kommunen på meänkieli Länk till annan webbplats. (se svt:s rapport Länk till annan webbplats.). Regeringen hänvisade till Kulturmiljölagen och god ortnamnssed: ingen annan kommun har två namn. Exemplet illustrerar svårigheten med att implementera minoritetspolitiken i praktiken, som ofta innebär att man måste göra saker på nya sätt för att synliggöra språken i samhället.

Svenskkunskaper och integration utreds på längden och bredden

Tidöavtalet och dess skrivningar om språkpolitiska åtgärder kopplade till invandrares språkkunskaper hade en egen rubrik i årskrönikan för 2023, och även i år har dessa frågor varit aktuella i politiken. Minst fyra utredningar under året berör dem explicit.

Den första var Mål och mening med integration (SOU 2024:12) Länk till annan webbplats., som föreslog ett delmål för språklig integration: ”kunskaperna i svenska språket ska öka hos utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund”. Slutbetänkandet Styrkraft för lyckad integration (SOU 2024:41) Länk till annan webbplats., föreslog även indikatorer på samhällsnivå, däribland påbörjad sfi, godkända betyg på sfi, svenska eller svenska som andraspråk, samt inskrivning på förskola (med ytterligare specifikationer och kompletteringar).

Isof tillhörde inte remissinstanserna, men noterar att även om möjliga indikatorer på språkutvecklingen är intressanta finns likheter med tidigare utredningar om språkkrav för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd. Där har Isofs remissvar (medborgarskap Länk till annan webbplats., permanent uppehållstillstånd Länk till annan webbplats.) lyft fram forskning om bland annat språkinlärning som visar att det inte finns någon anledning att tro att denna typ av individuella krav leder till den integration direktiven eftersträvar. Dessutom innebär språkkrav en risk för exkludering och ett avsteg från språklagens utgångspunkt om att det är det allmännas ansvar att ge tillgång till språk, snarare än ett ansvar som ska bäras av individen.

Den andra utredningen rör personal i äldreomsorgen och slutbetänkandet, Ett språkkrav för språkutveckling (SOU 2024:78) Länk till annan webbplats., kom i november. Isof ser förslaget som positivt: att arbetsgivarna ska arbeta systematiskt med språkfrågan, utifrån att språk snarare är en social praktik som ständigt utvecklas än något som är upp till individen och som man kan tenta av en gång för alla. Det stämmer också väl med språklagens skrivningar om det allmännas ansvar och det vi på Isof lärt oss under 2024 om avvägningen mellan svenskkunskaper och andra kompetenser i äldreomsorgen (för beskrivningar av olika brister i äldreomsorgen, se rapporter från t.ex. Ivo och Coronakommissionen).

Under 2024 har Isof nämligen samverkat med andra aktörer och undersökt hur kommuner redan idag gör språkbedömningar i sin rekrytering. Det har lett fram till vägledningen Språkbedömning i rekrytering, som ger forskningsbaserade, praktiska tips om olika modellers för- och nackdelar, inklusive språktester. Under 2025 kommer arbetet med språkkrav i välfärden att fortsätta på Isof, då med fokus på förskolan.

Förskolan står också i fokus för en ny utredning, tillsatt under 2024: En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (Dir. 2024:113) Länk till annan webbplats.. Direktiven tar fasta på förskolans generellt positiva effekter på barns språkutveckling, och ska utreda om språkkrav på personalen tillsammans med t.ex. obligatoriskt deltagande för vissa barn kan bidra till en positiv språkutveckling i svenska för barn som växer upp med andra modersmål än svenska. Betänkandet ska lämnas fram i december 2025.

Den fjärde utredningen 2024 som berör krav på svenskkunskaper och integration är utredningen som rör modersmåls­undervisning och svenska som andraspråk (U 2023:08) Länk till annan webbplats., som väntas 31 januari 2025. Isof har redan delat relevant forskning med utredningen. Det finns nämligen stöd i forskningen för att modersmåls­undervisning både kan stärka individen och öka den kognitiva förmågan, inklusive bättre skolresultat generellt och inlärning av svenska språket, just det som direktiven vill säkerställa.

Även akademin har under 2024 bidragit med ny kunskap om språk och integration. Ett exempel är Nora Duggans avhandling vid Stockholms universitet Länk till annan webbplats.. I avhandlingen undersöker hon de särskilda utmaningar som döva migranter möter och de strategier de utvecklar när de lär sig skriven svenska samtidigt som de behöver lära sig svenskt teckenspråk. Ett annat exempel är Andreas Nuottaniemis (Umeå universitet) undersökning Länk till annan webbplats. av språklig dynamik i norra Sverige, under den så kallade gröna omställningen. Han påvisar bland annat dubbelheten i att svenskkunskaper betraktas som en oundgänglig nyckel till samhället för vissa invandrare. Samtidigt möts många engelsktalande som kommer för att arbeta i industrin av entusiastisk beredskap i att tala engelska. Möjligheterna att lära sig svenska är dessutom ojämlikt fördelade. Trots att de flesta parter i debatten är överens om att kunskaper i svenska är värdefullt för jobb och delaktighet, uppfattas kunskaper i svenska nödvändiga för vissa medan de snarare är valbara för andra, beroende på vilken etnicitet och modersmål man har.

Språkteknologi kräver infrastruktur som öppna data och språkvård

Att språk och teknologi behöver varandra för sin utveckling har nog inte undgått någon. I november 2024 levererade AI-kommissionen sin rapport Färdplan för Sverige Länk till annan webbplats. med 75 förslag för att utveckla användningen av AI i offentlig förvaltning. Ur språkpolitiskt perspektiv är det värt att understryka hur avgörande det är med offentlig infrastruktur och tillgång till fria data, för att kunna träna modeller på svenska, och andra, mindre språk i Sverige och Norden. En åtgärd kan vara att den offentliga sektorn tillåts dela med sig av sina data just för träning, även om man inte tillåter att data används till annat.

Samtidigt går den tekniska utvecklingen snabbt framåt, vilket gör att modellerna inte längre behöver lika stora mängder data på varje språk för att ta fram stavningskontroller och andra tjänster. Istället kan de nu använda språk som liknar varandra, vilket bidrar till en snabbare utveckling. Mycket snabbare. Förra året uppskattade nämligen vår samarbetspartner Tromsö universitet att det kan ta tusen år innan det finns tillräckligt mycket tal och skrift på samiska för AI att träna på, men i år sägs det att det kanske bara tar 10 år – för att modellerna i snabb takt blivit mycket effektivare. Från tusen till tio år, det är hundra gånger snabbare på bara ett år!

Men en förutsättning för att verktygen ska bli bra är att det finns språkvård som kan fungera som stabila standarder: ordlistor och grammatikor osv. Om sådana inte finns kan snabba AI-skapade översättningar istället skapa problem – det syns när till exempel Google translate lägger till 110 nya språk Länk till annan webbplats.. Själva standardiseringsarbetet av språken måste därför skötas parallellt med teknikutvecklingen. Till exempel arbetar Isof tillsammans med Tromsö universitet för att utveckla enkla språkmodeller för meänkieli och romska (dialekten arli).

Även för teckenspråk händer det mycket språkteknologiskt, internationellt såväl som i Norden, enligt ett axplock ur mediaflödet. Exempelvis satsar företaget Sony på en AI-tjänst för att förbättra spelupplevelsen för döva gamers. Finlands Döva Förbund har samarbetat med Jyväskylä universitet för att lansera första delen av en finlandssvensk teckenspråkskorpus Länk till annan webbplats.. Och i Australien håller man på att utveckla en AI-avatar Länk till annan webbplats. för att översätta ljudmeddelanden till australiskt teckenspråk vid tågstationer. Även här ser vi alltså hur språkrelaterad utveckling ökar möjligheter till praktisk och personlig autonomi.

Myndigheters språkanvändning påverkar vårt privatliv

Inte bara språkteknologisk utveckling, utan även myndigheters användning av språket påverkar våra möjligheter att forma våra liv. Under 2024 har två nya avhandlingar undersökt det går till på två samhällsområden med höga insatser, brott och skuldsättning.

Den första är Sofia Orrbéns avhandling Gränser mellan frivillighet och ofrivillighet Länk till annan webbplats. (Uppsala universitet) där hon genom en detaljerad analys av språket i sexual­brottsdomar visar att det bidrar till att reproducera diskurser om offer och förövare. Hon visar exempelvis hur val av pronomen särskiljer ensidiga handlingar från ömsesidiga, hur känslouttryck upprättar gränser mellan vilja och ovilja, och hur valet av ordet samlag döljer upplevelser av sexualiserat våld.

I det andra exemplet står ekonomisk snarare än kroppslig integritet på spel. Maria Johanssons undersöker i sin avhandling I samtal med Kronofogden Länk till annan webbplats. (också Uppsala universitet) hur myndighetens kundservicehandläggare navigerar sitt breda uppdrag. Johansson visar hur de använder språket för att skapa handlingsutrymme för inringande personer samtidigt som de styr samtalen så att myndigheten kan ge stöd eller hänvisa vidare. Samtalen kan alltså påverka både det konkreta utfallet för personer som ringer in, och deras upplevelse av inflytande och handlingsutrymme.

Naturligtvis täcker inte denna genomgång alla sätt som språkens betydelse diskuterats och undersökts under 2024. Redan under januari kom till exempel debattboken På engelska förstår jag ungefär Länk till annan webbplats. på Morfem förlag, där Ola Håkansson och Per Svensson problematiserar den ökande användningen av engelska i undervisning och kurslitteratur på svenska universitet och högskolor. Myndigheters användning av svenska eller andra språk – ofta engelska – är också en av de vanligaste språkpolitiska frågorna Isof får från allmänheten. Dessutom har akademiker i debatt- Länk till annan webbplats. och blogginlägg Länk till annan webbplats. lyft värdet av språkstudier för att vidga såväl arbetsmarknad, demokrati och personlig bildning; danska forskare har publicerat kunskapsöversikter om språkutveckling i arbetslivet Länk till annan webbplats.; det har kommit internationella jämförelser av vuxnas läsning (PIIAC Länk till annan webbplats.) med mera, med mera...

Avslutningsvis kan vi konstatera att det språkpolitiska året 2024 med all önskvärd tydlighet visat att Europa, Norden och Sverige är flerspråkigt och att alla debatter, avhandlingar och utredningar som inbegriper språk återigen påminner oss om språkets betydelse för såväl vardagsnytta som identitet.

/Jennie Spetz och Pernilla Johansson, språkpolitiska utredare på Isof