Ny rapport om offentligt finansierad tolkning

Vem behöver tolk, patienten eller läkaren, domstolen eller brottsoffret? Vem ska egentligen betala för det? Och påverkar tillgången till tolk motivationen att lära sig svenska? Frågorna är högaktuella i den språkpolitiska debatten. Språkrådet har nu tagit fram en kunskapsöversikt för att ge en samlad bild av både debatter och forskning om offentligt finansierad tolkning.

I ett flerspråkigt samhälle behöver människor kunna tala med varandra trots att de inte delar något språk. Då behövs tolkar. Samtidigt har frågan om vem som ska betala för tolken på senare tid blivit föremål för politiska förslag, mediedebatter och utredningar. Just nu pågår en statlig utredning som undersöker förutsättningarna att begränsa rätten till offentligt finansierad tolkning och istället låta den enskilda stå för kostnaden.

”En viktig slutsats från forskningen är att det inte finns någon motsättning mellan behovet av tolk och viljan att lära sig landets språk”, säger Helena Bani-Shoraka, docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet och författare till den nya rapporten Offentligt finansierad tolkning: villkor, debatt, forskning.

Rapporten innehåller en fördjupad genomgång av den offentligt finansierade tolkningen i Sverige. Med utgångspunkt i lagstiftning, forskning och aktuell samhällsdebatt analyseras tolkservice som institutionell praktik, profession och demokratisk resurs. Översikten belyser villkoren för tolkar och offentliganställda, diskuterar tolkningens samhällsekonomiska kostnader och vinster och granskar antaganden om sambandet mellan tolkanvändning, språkinlärning och integration. Erfarenheter från Danmark används för att nyansera diskussionen om tolkavgifter och deras konsekvenser.

”Frågan om tolkning är ett tydligt exempel på hur språkpolitik handlar både om språk och om andra frågor, inte minst rätts- och patientsäkerhet. Tolkning är ju lika viktigt för att exempelvis läkare och socialarbetare ska kunna utföra sitt jobb, som att den enskilda ska kunna förstå och ta till sig av information”, säger Lena Lind Palicki, avdelningschef på Språkrådet.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare, utredare, yrkesverksamma inom offentlig sektor, tolkar, forskare och andra som söker ett kunskapsbaserat underlag i frågan om offentligt finansierad tolkning.