Nordisk språkförståelse

De skandinaviska språken har stora likheter med varandra vilket gör att vi kan förstå varandra ganska väl.

Språkförståelse i Norden

Med den nordiska språkförståelsen menar man att de skandinaviska språken danska, norska och svenska är inbördes relativt lätta att förstå. Det innebär att dansk-, norsk- och svensktalande med lite träning och anpassning kan tala med varandra på sitt eget språk och ändå förstå varandra.

Eftersom Färöarna och Grönland är en del av det danska riket är danska första främmande språk där. Så har det varit även på Island som tidigare var en del av det danska riket. Men sedan 1999 är engelska deras första främmande språk. Danska (alternativt norska eller svenska) finns dock kvar som obligatoriskt skolämne.

Finland var tidigare del av det svenska riket, och cirka 5 procent av befolkningen har svenska som förstaspråk. Svenskan är jämställd med finskan som nationalspråk. Dessutom är svenska obligatoriskt skolämne för elever med finska som förstaspråk.

Grönlänningar, islänningar, färingar och finnar har alltså studerat något skandinaviskt språk, och på så vis omfattar den nordiska språkförståelsen i princip hela Norden.

Hur bra förstår vi varandra?

Undersökningar av den skandinaviska språkförståelsen visar dels att alla som talar skandinaviska språk inte förstår varandra lika bra, dels att det är skillnad på förståelse i tal och skrift. De flesta har lättare att förstå de andra skandinaviska språken i skrift. Svårast är det för svenskar att förstå talad danska. Allmänt sett är det lättast för norrmän att förstå danska och svenska, såväl talad som skriven.

En sak som är mycket viktig är viljan att förstå och inställningen till grannspråken. Den som är mycket motiverad att förstå upplever att förståelsen går bra. Själva situationen är också viktig. Det går lättare när man sitter i en liten grupp och samtalar. Förståelsen är inte heller något statiskt. Ju mer man ser och hör av ett grannspråk, desto bättre förstår man.