Dialektbloggen
En blogg om dialekter och dialektord
Filtrerat på: Språkhistoria. Nollställ filtrering
-
Obligatoriska, optionella och omöjliga objektsformer
Är det verkligen OK att använda han (eller rentav hon ) som objektsform snarare än honom (och henne )? Det är en av våra vanligaste språkfrågor. Den här bloggen närmar sig den frågan på ett lite annorlunda sätt, nämligen genom att diskutera fall där det inte bara är OK med han och hon i objektsställning, utan ibland rentav obligatoriskt. Åtminstone i standardspråket. I dialekterna är det, som så ofta, lite annorlunda.
-
Dialekterna och språkhistorien
Dialektologi har ofta beskrivits som en stödvetenskap till språkhistoria. Men hur mycket kan vi egentligen få reda på om svenska språkets historia med hjälp av dialekter? Den frågan ska vi bena ut, diskutera och i någon mån också besvara i den här bloggen.
-
En samling bohuslänska dialekttexter från förra sekelskiftet – och vad man kan använda dem till
Den här bloggen handlar om dialektuppteckningar från tiden innan man kunde göra ljudupptagningar. Då fick upptecknarna istället använda penna och papper och skriva ner de berättelser de tog del av ute i bygderna. Till det använde de ett särskilt fonetiskt alfabet, landsmålsalfabetet kallat, för att så precist som möjligt kunna återge det dialektala uttalet. För dagens dialektforskare är dessa äldre texter synnerligen värdefulla. De fångar en dialekt som ännu inte hade utsatts för påverkan från standardspråket i särskilt hög grad.
-
Madmat och annan snabbmat i Gutalagen
I det följande ska vi ägna oss åt den medeltida Gutalagens sjätte kapitel, som reglerar hur man i olika avseenden ska bete sig på helgdagar. Vi ska fokusera den del av kapitlet som anger vilken typ av handel som är tillåten just under helger. Vid en första anblick ser det ut att röra sig om en rätt trivial uppräkning av tillåtna och förbjudna varor. Men i själva verket kanske det handlar om snabbmat. Allt beror på hur vi tolkar bokstaven <þ>.
-
Passiv på flera sätt - gutnisk passivering i ett nordgermanskt perspektiv
I de nordiska språken finns det två sätt att passivera aktiva satser. På standardsvenska kan således en aktiv sats som Kim åt upp maten passiveras antingen genom att ändelsen - s läggs till verbet - Maten åts upp av Kim - eller genom att man använder ett passivt hjälpverb som bli : Maten blev uppäten av Kim . I traditionell gotländsk dialekt, gutniska, finns ytterligare ett sätt att passivera, som liksom kombinerar de två andra strategierna. Denna särgutniska konstruktion, så kallad si-passiv, ska vi bekanta oss med lite senare i denna framställning.
Om bloggen
Dialektverksamheten skriver om dialekter och dialektord runtom i Sverige.