Dialektbloggen
En blogg om dialekter och dialektord
Vi har också en sida där du kan söka i alla våra dialektblogginlägg.
Filtrerat på: Språkhistoria. Nollställ filtrering
-
En samling bohuslänska dialekttexter från förra sekelskiftet – och vad man kan använda dem till
Den här bloggen handlar om dialektuppteckningar från tiden innan man kunde göra ljudupptagningar. Då fick upptecknarna istället använda penna och papper och skriva ner de berättelser de tog del av ute i bygderna. Till det använde de ett särskilt fonetiskt alfabet, landsmålsalfabetet kallat, för att så precist som möjligt kunna återge det dialektala uttalet. För dagens dialektforskare är dessa äldre texter synnerligen värdefulla. De fångar en dialekt som ännu inte hade utsatts för påverkan från standardspråket i särskilt hög grad.
-
Madmat och annan snabbmat i Gutalagen
I det följande ska vi ägna oss åt den medeltida Gutalagens sjätte kapitel, som reglerar hur man i olika avseenden ska bete sig på helgdagar. Vi ska fokusera den del av kapitlet som anger vilken typ av handel som är tillåten just under helger. Vid en första anblick ser det ut att röra sig om en rätt trivial uppräkning av tillåtna och förbjudna varor. Men i själva verket kanske det handlar om snabbmat. Allt beror på hur vi tolkar bokstaven <þ>.
-
Passiv på flera sätt - gutnisk passivering i ett nordgermanskt perspektiv
I de nordiska språken finns det två sätt att passivera aktiva satser. På standardsvenska kan således en aktiv sats som Kim åt upp maten passiveras antingen genom att ändelsen - s läggs till verbet - Maten åts upp av Kim - eller genom att man använder ett passivt hjälpverb som bli : Maten blev uppäten av Kim . I traditionell gotländsk dialekt, gutniska, finns ytterligare ett sätt att passivera, som liksom kombinerar de två andra strategierna. Denna särgutniska konstruktion, så kallad si-passiv, ska vi bekanta oss med lite senare i denna framställning.
Om bloggen
Dialektverksamheten skriver om dialekter och dialektord runtom i Sverige.