Dialektbloggen
En blogg om dialekter och dialektord
Filtrerat på: Historisk tillbakablick. Nollställ filtrering
-
Ingemar Ingers och hans sydsvenska dialektsamlingar – nu tillgängliga på Folke
En av de enskilda upptecknare som bidragit allra mest till Isofs dialektsamlingar är Ingemar Ingers (1902–1983). I Isofs sydsvenska samlingar i Lund finns tiotusentals ordlappar och hundratals dialekttexter av Ingers hand. Materialet har sedan hösten 2024 varit föremål för ett särskilt digitaliserings-, tillgängliggörande- och forskningsprojekt med fokus på Ingemar Ingers samlingar och med finansiering från Ebbe Kocks stiftelse. I denna bloggtext ska jag kortfattat redogöra för Ingers gärning som dialektupptecknare och det material han lämnat efter sig.
-
Köka och locka – att ropa och kalla i fäbodväsendets miljö
Tänk dig att du är ute och strosar i skogen. Plötsligt får du se din kompis Anna en bit bort. Hon befinner sig på andra sidan av en sjö och verkar upptagen med att leta svamp. Glad i hågen börjar du vifta med armarna samtidigt som du med hög röst ropar ”hu-huu, Anna”, ”hu-huu”, ”ser du mig?”, ”hallå?”, ”hu-huu”. Anna tittar förvånat upp och hoar tillbaka ”hu-huu”, ”hallå, Elin!”, ”är Du också här?!”. Nu har du faktiskt utövat det som med andra ord kan kallas att kula . Du har gjort ett anrop – och fått svar. Svårare än så är det inte att kula.
-
Julgoppa, julhyppa och jultyppa
Ända in på 1800-talet hade halm en stor betydelse kring jul. Bland annat användes halm för att tillverka olika föremål som stjärnor, kransar, bockar och halmkronor. Dessa föremål användes sedan både som dekoration och i olika jullekar där såväl barn som vuxna deltog.
-
Erik Larsson – en av arkivets flitiga insamlare
Det är många personer som har bidragit till att bygga upp de rika dialektsamlingar som i dag finns på Institutet för språk och folkminnen. En av pionjärerna var Erik Larsson (1904–1982). Han bodde i Ytterby som ligger utanför Kungälv och det föll sig naturligt att han främst ägnade sig åt bohuslänska dialekter.
-
En unik skrivmaskin
När man bläddrar i svensk dialektologisk litteratur från slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet får man ofta anledning att både förundras och imponeras av dåtidens typografiska resurser.
Om bloggen
Dialektverksamheten skriver om dialekter och dialektord runtom i Sverige.