La
Den som besöker västkusten i sommar får säkert höra ordet la både en och två gånger, till exempel i Du ska la ha en glass? La, som uttalas med kort a som i fralla, motsvarar standardsvenskans väl.
"Du ska la ha en glass?"
Från början kommer la från de gamla orden fälle och fuller, som betyder just väl eller kanske. Även la har använts länge, i en dialektordbok från mitten av 1800-talet finns ordet med och det har säkert använts längre än så.
La som samtalspartikel
Om man ska placera in la i en ordklass blir det adverb, men man kan också kalla la för samtalspartikel. Andra adverb som också är samtalspartiklar är till exempel ju, liksom och typ, alltså småord som ofta används i talspråk. Samtalspartiklar kanske kan verka onödiga, men fyller en viktig funktion i samtal. Genom att använda en samtalspartikel kan man modifiera sitt yttrande på olika sätt och signalera hur det sagda ska tolkas. Testa själv att utelämna la i exemplet Du ska la ha en glass? och se vad som händer!
/Jenny Nilsson