Hie
Som ölänning i Svealand stöter jag ibland på svårigheter att göra mig förstådd bland mina medmänniskor. Man tittar förvånat på mig, och jag inser att ett för mig alldeles vanligt och normalt ord verkar helt obekant på min nya bostadsort. Ett sådant ord är hie.
Som ölänning i Svealand stöter jag ibland på svårigheter att göra mig förstådd bland mina medmänniskor. Man tittar förvånat på mig, och jag inser att ett för mig alldeles vanligt och normalt ord verkar helt obekant på min nya bostadsort. Ett sådant ord är hie.
Uttalsform av ide
Vad är då hie för något ord? En titt i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) visar att det är en dialektal uttalsform av ide, d.v.s. björnens ide. I SAOB finns också de bildliga betydelserna 'liten, oansenlig bostad för människor' och 'tillhåll för löst folk eller förbrytare'. Beläggen i institutets dialektsamlingar tyder på att de bildliga betydelserna har varit mycket vanliga i dialekterna i södra Sverige, från Skåne i söder till Östergötland i norr. Ett fåtal belägg finns från Västergötland och Värmland, men från resten av landet finns enbart belägg på den i riksspråket allmänna betydelsen 'gryt, ide, tillhåll för djur'.
Betydelser
Men min betydelse 'igenvuxen och svårframkomlig terräng' då? I SAOB hittar vi en ledtråd. Här finns en betydelse av ide som är 'snår', 'småskog'. Den är dock försedd med frågetecken och anges vara utdöd. Nu börjar det likna något! Vad säger dialektsamlingarna i vårt arkiv? I hela det sydliga område där de andra bildliga betydelserna av ordet finns hittar vi också betydelsen 'vild och svårgenomtränglig terräng'. De va ett ryselit hie, här e björnbäraris var ja tröver (tröver 'trampar'), klagar en sagesman från Skåne, och en annan från Halland stämmer in: de va ed räled heije, en könne knappt varken komma did älle dän (räled 'otäckt')
I Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland och på Öland finns dessutom en ännu allmännare betydelse: 'besvär, krångel, svårighet'. En smålänning utbrister förgrymmat: allri mea ätte de däna hiet de va (aldrig mer efter det besvär det var), en ölänning pratar om eländet som ett reditt hie medan en östgöte förklarar: å si dä västa hie va, att di allri ville stänga nåra grinner. Håhå jaja, då rymmer ju korna! Vi kan väl inte annat än instämma med en sagesman från Blekinge: Dä äi varre hie än vara kan!
/Lovisa Alvtörn