Buksorg
Den som har buksorg är uppfylld av en (överdriven) omsorg om att det ska finnas mat i hushållet eller av en ängslan för att själv inte få tillräckligt att äta.
Buffé. Foto: Micha/Pixabay.
Ordet är rätt väl belagt från Norrbotten (Nederluleå, Norrfjärden, Töre och Älvsbyn), men enstaka uppteckningar finns också från Västerbotten, Jämtland, Medelpad, Dalarna, Värmland, Västmanland, Närke, Sörmland, Västergötland, Östergötland och Småland.
I Gustav Vasas bibel
Det äldsta litterära belägget på buksorg finns i Gustav Vasas svenska bibelutgåva från 1541, vars språk var starkt influerat av tyska förbilder. Ordet är av allt att döma ett översättningslån från tyskans bauchsorge. Direkta motsvarigheter finns också i äldre danska och holländska: bugsorg respektive buikzorg. I denna sammansättning används sorg i en förbleknad betydelse, ungefär ’bekymmer’, ’vedermöda’, ’problem’. Ordet buksorg användes i svenskt skriftspråk från 1500-talet och en bit in på 1900-talet, men numera är det ytterst sällsynt i tryck. I vissa dialekter lever det dock vidare, liksom i bloggvärlden. Googla på buksorg så får du se!
/Anna Westerberg