Dialektbloggen
En blogg om dialekter och dialektord
-
En samling bohuslänska dialekttexter från förra sekelskiftet – och vad man kan använda dem till
Den här bloggen handlar om dialektuppteckningar från tiden innan man kunde göra ljudupptagningar. Då fick upptecknarna istället använda penna och papper och skriva ner de berättelser de tog del av ute i bygderna. Till det använde de ett särskilt fonetiskt alfabet, landsmålsalfabetet kallat, för att så precist som möjligt kunna återge det dialektala uttalet. För dagens dialektforskare är dessa äldre texter synnerligen värdefulla. De fångar en dialekt som ännu inte hade utsatts för påverkan från standardspråket i särskilt hög grad.
-
Några verb bildade till substantivet håg
I det här blogginlägget ska vi titta på verben håga , hugsa , huska och hygg(j)a , alla bildade till substantivet håg . Bland betydelserna hittar vi ’tänka, förstå, minnas’ men även ’tycka om, trivas, längta, våga’.
-
Det surrar i Sverige
Oj, vad det har surrat kring världsartisten Taylor Swift! Under maj månad surrade och inade det (som mygg) rejält före, under och efter de tre slutsålda konserterna av insatta musikjournalister och fans. I olika poddar, tv-soffor och på ”kultursiidor”, surrades om "melodiier", "giivetviis", "poliitisk", "samtiida", "musiik", ”i tiider (som dessa)”, ”positiiv”, "kritiik", jämte ”swiftiies” som ”publiik”.
-
Hur många olika skånska dialekter har det funnits?
Hur många dialekter finns det i Skåne? Det är en av många frågor vi ofta får på Isof som handlar om hur många dialekter som talas i Sverige eller en viss del av landet. Frågor av denna typ är onekligen intressanta, men tyvärr är de svåra att besvara – åtminstone kortfattat.
-
Nässla
Växten nässla benämns i de svenska dialekterna med en mängd olika former. Förutom den riksspråkliga nässla hittar man bl.a. nättla , näschla , nählla , nälla , näta och nata . I vissa dialekter finns också ett motsvarande verb med betydelser som ’bränna (sig själv eller någon annan) på eller med nässlor’.
-
Anna at Lina
Svärmora at Olle , mössa ôt pôjken , marra ôt Eklunn och Anna at Lina . Denna text innehåller mängder av föremål, djur, släktskapstermer och egennamn. Men det är den sammanbindande prepositionen åt som kommer att vara i fokus och som i detta fall används för att uttrycka genitiv.
-
Göje
Det finns fortfarande rester kvar efter en äldre nordisk kalender i vårt land, trots att den gregorianska och dessförinnan den julianska kalendern varit i bruk i nära ett årtusende. Genom tidiga nedteckningar vet vi att månaderna hade egna namn i den nordiska kalendern, exempelvis kallades februari månad för Göje .
-
Uppsalaspråk
– Var lag du den tynnre mössan? Jag kan inte ha den tjocka under hjälmen. – Så dumt att du inte böt! Den tynnre ligger kvar i bak i bilen.
-
Erik Larsson – en av arkivets flitiga insamlare
Det är många personer som har bidragit till att bygga upp de rika dialektsamlingar som i dag finns på Institutet för språk och folkminnen. En av pionjärerna var Erik Larsson (1904–1982). Han bodde i Ytterby som ligger utanför Kungälv och det föll sig naturligt att han främst ägnade sig åt bohuslänska dialekter.
-
Kuggade jämt nyss, körde för fort!
Ja ä jämt upptagen – kan ja ringe ôm fem minuter? Ä på apoteke å ska jämt precis betaLe , hörde jag den värmländske mannen framför mig i kön säga. Inte för att jag höjde på ögonbrynen åt vad han sa – och troligtvis gjorde ingen annan i kön det heller. Vi befann ju oss trots allt i Karlstad. Men jag hann ändå tänka på hur förvirrande detta måste låta om man inte är bekant med den dialektala innebörden av ordet jämt .
-
Madmat och annan snabbmat i Gutalagen
I det följande ska vi ägna oss åt den medeltida Gutalagens sjätte kapitel, som reglerar hur man i olika avseenden ska bete sig på helgdagar. Vi ska fokusera den del av kapitlet som anger vilken typ av handel som är tillåten just under helger. Vid en första anblick ser det ut att röra sig om en rätt trivial uppräkning av tillåtna och förbjudna varor. Men i själva verket kanske det handlar om snabbmat. Allt beror på hur vi tolkar bokstaven <þ>.
-
Påta – ett verb för flera textila tekniker
Verbet påta har i standardsvenskan och dialekterna använts om flera olika textila tekniker. Här ser vi närmare på vilka tekniker det rör sig om, vilken utbredning de har haft och om det kanske finns något som förenar dem.
-
Skjå
I våra dialekter finns ett substantiv skjå och ett likalydande verb. Substantivet betyder i allmänhet ’(genomskinlig eller seg) hinna’ och liknande, medan verbet förekommer i betydelser som ’skina (igenom)’. Dessutom finns ett mindre välbelagt likalydande dialektalt adjektiv med betydelsen ’genomskinlig’.
-
Det lyser på kalsongerna
He ly`yis pa kalsånggan , påpekade någon i Nederluleå socken år 1938. Ordagrant översatt till standardsvenska säger denna fras att ‘det lyser på kalsongerna’, vilket ju låter rätt besynnerligt och sätter fantasin i rörelse. På nederlulemål säger den bara att kalsongerna syns , t.ex. genom ett hål i byxorna eller ovanför en lågt sittande byxlinning (det sistnämnda var faktiskt helt moderiktigt år 2008, när bilden nedan togs).
-
Hör, to, dån, stry och andra benämningar på lin
Att odla lin var förr i tiden en viktig sysselsättning i Sverige. Linet såddes oftast i maj och bereddes efter skörden i flera led för att skilja de kortare och grövre fibrerna från de finaste. Allt lin togs dock till vara och de olika kvaliteterna hade olika benämningar.
-
Vngerskt Wijn söker Hufwudet
Jag brukar vanligtvis inte ha några problem med att färdas i båt eller bil. Jag har i princip aldrig blivit sjösjuk eller åksjuk. Hur mycket det än skumpar, gungar eller guppar längs med vägen eller fjärden så brukar jag i regel vara opåverkad av dessa rörelser. Men för några år sedan befann jag mig på en bilresa till Pyrenéerna i norra Spanien. Helt plötsligt kände jag en våg av yrsel svämma över mig. Jag bara måste ut ur bilen för att få luft. Matt och kallsvettig kravlade jag mig ur bilen och kämpade med att hålla emot kväljningarna, samtidigt som jag darrande försökte djupandas frisk luft. Den bilresan sökte mig. Milt sagt…
-
Jäspalt va gôtt!
Jäspalt va han töLer! (’tjatar’), sa en släkting med en djup suck. Jäspalt va gôtt! , utbrast en annan – fast av förtjusning. Då var det inte maträtten hon menade. Det var istället ett uttryck för att, med hjälp av en ganska harmlös svordom, betona att maten verkligen smakade bra.
-
Dialektanvändningens sociala betydelse – ett exempel från Småland
Vilken är dialektens sociala betydelse bland unga vuxna? I min masteruppsats (Pålsson 2022) undersökte jag detta ur ett folkdialektologiskt perspektiv på centralorten Sävsjö och den mindre orten Rörvik i Sävsjö kommun i Småland.
-
Gamle Sanbarj de va en trevli fyr!
Har du tänkt på att en fyr både kan vara en byggnad och en person – inte bara i danskan och norskan utan även i svenskan?
-
Julkrona, himmel och flugskepp
Halm har varit ett viktigt material som använts både till vardag och fest. Vid jul och andra högtidliga tillfällen tillverkade man gärna kronor av halm som sattes i taket.
-
Vand och vattenvad - några dialektala benämningar för ’sork’
Vinterhalvåret är sorkarnas bästa tid. Det är nu de gräver, bökar, gnager och ställer till oreda i var mans trädgård som allra mest. För det är under vintern de kan arbeta ostört.
-
Mack, mark och mask – krypande och krälande djur
Ordet mask betecknar i modern standardsvenska smala och långsträckta ryggradslösa djur av olika sorter. Du har vant dig vid eller kanske rent av tagit för givet att det är så det heter, och att det är detta som mask faktiskt åsyftar.
-
Ruva
I våra dialekter finns ett verb ruva , med betydelser som ’förefalla’, ’verka’, ’synas stor’, ’synas större än vad som egentligen är fallet’, ’ta upp stort utrymme’, ’skrymma’.
-
Hana då, vicken kombarris!
Ett ord som uppfattas som typiskt göteborgskt är kombarris som betyder ’stenbumling’. Hana då, vicken kombarris kan översättas med ’Herrena då, vilken stor stenbumling’. En vän från Göteborg berättade för mig att hennes pappa, född på 1920-talet, också kunde säga kombarris om en riktigt stor jordgubbe. Här kan man tänka att formen spelar in, att en jordgubbe kan se ut som en stenbumling.
-
En unik skrivmaskin
När man bläddrar i svensk dialektologisk litteratur från slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet får man ofta anledning att både förundras och imponeras av dåtidens typografiska resurser.
-
Ta hit en bröbulla!
Brödbulle är ett ord som tycks kunna orsaka viss förvirring. Vi fick nyligen in en fråga från en kvinna som hört ordet sedan hon flyttat till Småland från norra Sverige. Hon undrade om ordet är dialektalt och tyckte att det klingar så märkligt: ”som en tautologi med förvirrad uppdelning dels i matbröd, och dels i kaffebröd”.
-
Arsenik
Häromveckan hittade jag en ordlapp i våra dialektsamlingar som jag först inte visste hur jag skulle tolka. Dialektlappen är upptecknad 1935 på ön Asperö i Göteborgs södra skärgård. Betydelsen är ’arsenik’, men frågan är om sagesmannen anger att arsenik kallas ”vitt inte” eller om han svarar ”vet inte” och menar att han inte känner till något lokalt uttryck för ’arsenik’.
-
Passiv på flera sätt - gutnisk passivering i ett nordgermanskt perspektiv
I de nordiska språken finns det två sätt att passivera aktiva satser. På standardsvenska kan således en aktiv sats som Kim åt upp maten passiveras antingen genom att ändelsen - s läggs till verbet - Maten åts upp av Kim - eller genom att man använder ett passivt hjälpverb som bli : Maten blev uppäten av Kim . I traditionell gotländsk dialekt, gutniska, finns ytterligare ett sätt att passivera, som liksom kombinerar de två andra strategierna. Denna särgutniska konstruktion, så kallad si-passiv, ska vi bekanta oss med lite senare i denna framställning.
-
Raffel, lumptråd och räckgarn - att återanvända ylle
För inte så länge sedan fanns det många sätt att förlänga livet på textilier. Av gammalt ylle tillverkade man nytt garn och av upprepat garn stickade man nya plagg eller använde det till att stoppa med. För de garner, tyger och plagg som framställdes har det funnits en lång rad dialektord.
-
Tinglig, tingelig
De e så tinglitt! utropar en öländsk sagesman som upptecknats i Isofs samlingar. I flera av våra svenska dialekter används adjektivet tinglig för att beskriva något som är praktiskt, nätt, behändigt, lätthanterligt med mera.
-
Du är galen, du!
”Du är galen, du!”, säger han med ett leende och med beundran i sin röst till det lilla barnet, som stolt visar upp sitt alster. Själv sitter du vid bordet intill och undrar varför han säger så. Flickan verkar inte det minsta vansinnig, besatt, kollrad, stollig, rubbad, vrickad eller knäpp. Inte heller verkar något fel ha begåtts. Men du hör att de är från Dalarna. Du nickar igenkännande och ler du med.
-
Skillnader och likheter i finlandssvenska och sverigesvenska
Svenska talas på många ställen i världen, och i två länder har det status som nationellt språk: Sverige och Finland, där det talas sverigesvenska och finlandssvenska. Men samtalar svenskspråkiga på samma sätt i Sverige och Finland? Även om det är samma språk som talas kanske det ändå finns en del skillnader?
-
Rid
I våra dialekter finns ett substantiv rid , som kan beteckna ett anfall av exempelvis sjukdom eller dåligt humör eller en nyck av något slag. Ordet kan också avse en viss tidslängd eller en omgång av något.
-
Manevar – brittisk båt på bohuslänska
Att engelskan numera är det språk som svenskan lånar mest ifrån är ett faktum som gått få förbi. Det är efter andra världskrigets slut som detta engelska inflytande tar verklig fart. Dessförinnan var det tyskan som oftast stod som förebild när språkligt gods hämtades in utifrån. Emellertid har det förstås sipprat in ett och annat engelskt ord även undre äldre tid.
-
Vattuman, gatubrunn och honungsmelon – ord med fog för sig
Har du också så här i sommartider legat i hängmattan och filosoferat över sakernas tillstånd och funderat över varför saker och ting är som de är? Jag menar varför blir det exempelvis ett u mellan vatten och man i ett ord som vattuman , varför blir det ett u mellan gata och brunn i ordet gatubrunn och varför blir det istället ett s mellan honung och melon i honungsmelon ? Finner man förklaringen i genus? Så verkar ju inte vara fallet eftersom till exempel ordet bröd inte får -u- , som vatten tycks få i olika ordbildningar. Så vad handlar detta om?
-
Lasamatta, föstäcke och klutakavring
Ett sätt att ta till vara gamla textilier har varit att klippa dem till trasor och väva av dem. Det har man gjort sedan 1700-talet och det görs fortfarande. Under tidens lopp har det skapats många dialektala benämningar för de vävar man framställde. Oftast ingår ord för trasor, som filla, lase, palt ( a ) , slarva och slöra .
-
Jag likar dig
Om du skulle höra någon säga ”Jag likar dig” med kärleksfull röst, kanske du skulle tolka det som en ny direktöversättning från engelskans like ’tycka om’. Det skulle det naturligtvis kunna vara, vi lånar ju friskt från engelskan! Men det skulle också kunna vara äldre svensk dialekt ...
-
Ljut
Hä var den juteste kar ja ha sitt ’det var den fulaste karl jag har sett’, sade någon i Sorsele i Lappland på 1970-talet. Och det vill inte säga lite, för den som är ljut har verkligen utseendet emot sig.
-
Piksnodig
För ett tag sedan fick vi en fråga om ordet piksnodig som användes av en kvinna född på Tjörn på 1890-talet. En person eller en lösning som var finurlig eller klurig beskrev hon som piksnodig. Frågeställaren har inte hört någon annan använda ordet och undrar om det fortfarande förekommer.
-
Fössta tossdan i mass – en högtidsdag för småländska dialekter
Mars månads inträde glädjer många eftersom det i kalendern räknas som den första vårmånaden, alldeles oavsett väderförhållandena. På senare år har den första torsdagen i mars rönt särskild uppmärksamhet. Denna dag har dock varken med årstider eller väder att göra. Första torsdagen i mars är i stället något så ovanligt som en uttalsmässig högtidsdag och den förknippas särskilt med landskapet Småland.
-
Karutscha och gauscha
En fråga kom nyligen in till Isof om orden karuscha och karuschaband använda om gummiband eller resår. Frågeställaren hade stött på ordet i författaren Karin Smirnoffs roman Sen for jag hem och undrade nu om det var samma ord som det garuscha han själv kände till från Norduppland. Och vad är det i så fall som ligger bakom de här orden?
-
Friggarocken eller stjärnorna i Orions bälte
En klar vinterkväll kan man tydligt se tre stjärnor avteckna sig på rad på himlen. I skolan har vi fått lära oss att dessa stjärnor utgör Orions bälte och är en del av stjärnbilden Orion. Är det verkligen så?
-
Kåta
Några dialektala synonymer till tälja är kreta , kråta och kåta . Denna artikel ska handla om det sistnämnda verbet, vilket i institutets samlingar är belagt från de flesta svenska landskap.
-
Hälsningar i det svenska språkområdet
I en stor studie av hur sverigesvenskar och finlandssvenskar samtalar spelades mer än tusen servicesamtal i biljettluckor och informationsdiskar in på video. Utifrån det materialet går det att hitta mönster i likheter och skillnader i hur svenska används i de två länderna. Ett språkligt fenomen som är olika i olika delar av Sverige och Finland är hälsningar.
-
Ljordag
I äldre skånsk dialekt hette veckans sista dag inte lördag . I stället sade man [ˈjúːʁda].
-
Rascha
I Göteborg med omnejd finns det ett ord, rascha , som betecknar ett tillstånd som man ibland fruktar att någon ska inträda i när man själv eller någon annan gjort något lite överilat.
-
Kräfta, kräveka, krabba och krävs
Seden att äta kräftor kommer sannolikt från Tyskland och lågtyskan ligger bakom såväl de äldre benämningarna krävet ( a ), krävete som våra dagars kräfta . I dialekterna är andra ord vanligare: kräveka, krabba och krävs .
-
Hur hänger svenska happa och engelska happen ihop?
Hända heter ju som bekant happen på engelska. Vad inte många vet idag är dock att ordet kommit in i engelska språket via de nordiska språkens happa !
-
Vart tog brandgul och gredelin vägen?
När jag var barn på 1970-talet var brandgul en av mina favoritfärger. I dag säger vi orange och den yngre generationen har nog aldrig hört talas om färgen brandgul. Likaså är troligen gredelin en okänd färg bland yngre personer om de inte har läst Elsa Beskows sagor.
-
Nåk – vår sämsta tid är nu
Jäg vell int vära å lek lavä ’n Artur, för han ä sä nåk ’jag vill inte vara och leka tillsammans med Artur, för han är så otrevlig och stygg mot mig’, klagade ett barn i Vilhelmina i södra Lappland omkring 1980. Adjektivet nåk är väl belagt i de norrländska målen och kan ha flera olika, men nära besläktade, betydelser. Den gemensamma nämnaren är att något beskrivs som dåligt eller obehagligt på något sätt.
-
Waila och väla – när nytt möter gammalt
Att waila i en sång är nog ett ord som många av oss känner igen som ett lånord från engelskan. Men visste du att ordet från början är ett svenskt ord som vikingarna lånade ut till engelskan?
-
Fnyka
Nu fnyker det ute är en fras jag ibland hörde min småländske far säga under min uppväxt. Fnyka är inte ett ord jag använder själv, men jag visste vad han menade: att det var snö i luften.
-
Bubba
Bubba är ett verb som har använts om att bära någon, oftast ett barn, på ryggen. Våra samlingar visar att ordet funnits i ett sammanhängande område som omfattar delar av Närke, Västmanland, södra Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Den äldsta uppgiften finns i en västmanländsk ordlista från 1700-talet.
-
Flabb
Substantivet flabb är utbrett i hela Sverige och har också upptagits i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL).
-
Knô
Knô är ett mycket vanligt ord i göteborgskan. Det används i dag, och det användes för hundra år sedan.
-
Kreta
Jag träffade nyligen en person som ville testa om jag kunde några blekingska dialektord. Ett av orden var kreta som enligt honom skulle betyda ’kratsa med en pinne i sanden’.
-
Bälla
Hôrre ve bälle sä jikk-e ’hur vi nu krånglade så gick det’, från Holmön i Västerbotten; hä bäl du djârô ’det kan du gärna göra’, från Malung i Dalarna. I dessa två meningar ur institutets dialektsamlingar uppträder ett och samma verb bälla i två ganska olika betydelser.
-
Åpen
För en del är så åpna, så de hade lust till att svälja kärlet och det som är i och den som bjuder ock (Nordal, Dalsland, 1886). Även den som aldrig har hört ordet tidigare förstår nog vad som menas med åpen här – när det inte är nog med att svälja själva drycken så rör det sig uppenbarligen om en osedvanligt glupsk person.
-
Bottenkorv
Nu på sommaren grillas det i parti och minut – hemma i trädgården, på balkongen, i sommarhuset, på stranden, på grillplatsen i skogen … Men har du någonsin grillat en bottenkorv ? En vadförnågot? undrar du. Jo, en ’korv stoppad i blindtarmen av ett (nöt)kreatur’.
-
Täv
”Jag känner på täven vem som har varit här.” Täv (eller täve ) är ett gammalt nordiskt ord som i de nutida dialekterna har en nordlig och västlig utbredning.
-
Allra överst låg botten
Gå oppå bottn å ta ne na hannduka bårta klästreckä , ’gå uppå vind och ta ner några handdukar från klädstrecket’ Fredrika, Lappland.
-
Bôdi
Det göteborgska adjektivet bôdi , där ô återger ett synnerligen öppet ö-ljud, betyder ’schysst, hygglig’ och är både nytt och gammalt på samma gång: gammalt, därför att det inte tycks användas i någon högre grad av den nu uppväxande generationen göteborgare; nytt, därför att flera av dem som först började använda ordet förmodligen ännu är i livet.
-
Sisare
Jag fick nyligen veta av en bohuslänning att de förr hade olika benämningar för olika typer av saxar. Man sade sax (med mörkt a -ljud) om en sax som man klipper får med, medan man sade sesser om en sax med två skänklar kring en axel. En skillnad var också att en sesser var mindre i storlek.
-
Krabba, krabbig
Åh vilken krabbig läxa! Första gången jag stötte jag på dialektordet krabbig var under min gymnasietid i Torsås i Småland. Som ölänning hade jag då aldrig tidigare hört ordet och jag satt där som ett frågetecken och försökte förstå hur djuret krabba hängde ihop med läxorna … Det lyckades jag aldrig lista ut men jag förstod snart att krabbig betyder ’krånglig, besvärlig’.
-
Maxis!
Utan framgång har jag försökt få någon av våra tre katter att göra maxis . Men det verkar finnas de som har lyckats.
-
Bro
Lägg grandârjä neåm bron ’lägg granriset nedanför förstubron’, sade någon i Stensele socken i södra Lappland vid mitten av förra seklet. Seden att lägga granris framför förstubron inför helgen (inte bara till jul) är vida spridd, men bruket av det enkla ordet bro i den här betydelsen är främst en nordlig företeelse.
-
Rad
I våra dialekter finns ett adjektiv rad (i regel uttalat utan d ) med betydelser som ’lätt’, ’enkel’, ’bekväm’, ’behändig’, ’snabb’, ’direkt’, ’rak’.
-
Regionalt svärande
Att lexikonen ser olika ut i olika delar av det svenska språkområdet vet vi. Men är vårt språkliga beteende också olika? Svär vi till exempel lika mycket och på samma sätt på olika platser?
-
Popper – från puppa till sko
I den äldre göteborgskan finns det ett intressant ord för fotbollsskor: popper .
-
Tvesovla och sovelhund
Att ha både smör och pålägg på en smörgås kan tyckas självklart. Men så har det inte alltid varit. I äldre tid ansågs det som en lyx, som man inte kunde unna sig till vardags.
-
Stickelbär
Ack, lilla Anna, hvad du är mig kär, ditt ljusa hår i rika lockar faller, din fina hy så hvit som grädda är, din mun, en amorsbåge af koraller, ditt öga som ett gullstänkt stickelbär.
-
Karta, slätkarta
När jag var barn var jag så avundsjuk på att min äldre bror kunde slätkarta upp för träd. Det var något jag själv aldrig behärskade. Sedan min barndom i Södermanland har jag inte använt ordet, förrän det vid något tillfälle kom upp i ett samtal med några göteborgska vänner, där ingen kände till ordet. Efter lite efterforskning visade det sig vara ett dialektalt ord från mina hemtrakter.
-
Gräddiga dialektord: fil, römme, flöte, samke och grädde
Som dialektolog och ordvetare händer det inte sällan att jag undrar varför vissa ord anses ”allmänspråkliga” och kommit att representera riksspråket, standardsvenska, när ett annat ord ur ett dialektalt perspektiv egentligen är (eller var) vanligare och har större geografisk spridning.
-
Gale/galle
Under min barndoms somrar på 1980-talet i Öckerö kommun utanför Göteborg stötte jag på en hel del spännande dialektord. Ett av dem var gale . Jag uppfattade det som en allmän beteckning för alla skräniga sjöfåglar, dvs. såväl måsar som trutar, ungefär som när folk använder kråka för både kajor och gråkråkor, eller anka för både änder och ankor.
-
Klökas
De smakte så illa så en klöktes, klagar en smålänning i våra dialektordsamlingar. Ordet klökas är tyvärr aktuellt vid den här tiden på året. Det förekommer i Götaland och betyder ’få kväljningar’, ’vara nära att kräkas’, ’känna äckel och illamående’ eller ’kräkas’, ’göra en mindre uppstötning’.
-
Hialös, hia sig
Den som är hialös kan inte hia sig . Förstår du precis vad det betyder? Då är chansen ganska stor att du bor i eller har anknytning till de södra delarna av Sverige.
-
Bôna 'liten kälke'
Under första halvan av 1900-talet åkte barnen kälke i backarna när det fanns snö på vintern. Det var enkla, ofta hemmasnickrade, kälkar utan ratt. Den gängse benämningen för dessa var bôna i Göteborg.
-
Rotabagge, rabba och stönja
På många håll i världen har kålroten ansetts som en speciellt svensk växt, vilket avspeglar sig i dess benämningar på olika språk. Det allra mest spridda ordet är rutabaga – ett ursprungligen svenskt dialektord.
-
En redier drössling
Nu är det oktober, hösten har anlänt och förhoppningsvis blir det många vackra och soliga dagar, men det kan också bli aktuellt att dra på sig regnkläderna. ” Nu kom dä en redier drössling !” kan man höra en västgöte utropa när det kommer en rejäl regnskur.
-
När kaffetanden värker
Att vi svenskar är ett kaffedrickande folk är inte någon ny företeelse. Det märks tydligt vid en titt i institutets dialektordsamlingar där det finns en stor mängd ord som börjar på kaffe. Här presenteras ett litet urval bland dessa. Kanske kan orden få nytt liv i munnen på någon kaffeälskare av idag.
-
Råm
Förkylningar och festivaler är två företeelser som båda är vanligt förekommande på sommaren. Gemensamt för dem är att såväl förkylda som festivalbesökare kan bli hesa och skrovliga i halsen.
-
Frack
Juni månads dialektord var adjektivet fräck , som kan betyda bland annat ’kraftfull’ och ’frän (om smak)’. Fräck ska inte förväxlas med det närbesläktade adjektivet frack ’bra, duglig, stark o.d.’, som i sin tur inte har ett dugg med den svartvita högtidsdräkten att göra.
-
Fräck
Vad har skamlösa typer, bitter frukt och lättantändlig ved gemensamt med jäst av god kvalitet? Svaret finns i adjektivet fräck .
-
Koxik
I Lappland, Västerbotten och Ångermanland är lavskrikan mer känd som koxik . Ordet kommer från sydsamiska goeksege ’lavskrika’.
-
Vill och välk
Vill och välk är två dialektala synonymer till adjektiv som bra , god och duktig .
-
Pronomenet ä
De dialektord vi tar upp här på webben brukar vara innehållsord, det vill säga adjektiv, verb eller substantiv. Dialekterna är emellertid också rika på spännande formord.
-
Räka
I motsats till vad många tror har svenskan ett rikt ordförråd. Då inbegrips naturligtvis alla dialektord, men det är också ett faktum att en hel del sådana faller i glömska. Inte sällan beror detta på att orden betecknar något som inte längre är i bruk. Inte minst kan det gälla föremål som tillhör en äldre icke-urban miljö. Ett sådant föremål är räkan .
-
Hasarderlig
Hä hall a vara a`sade'let kLi`iv över gammhagan , sade någon i Nysätra i Västerbotten på 1930-talet. På standardsvenska skulle man säga att det börjar vara riskabelt att klättra över den gamla gärdsgården.
-
Skumme
Nu när höstmörkret sänker sig över oss blir jag påmind om ett ord jag hörde mycket som barn: ”Sitter du här i skummet och läser? Tänd lyset!”
-
Brinde och brunde
September och oktober månad brukar för många vara den viktigaste tiden på året. Luften är full av förväntningar… För nu drar nämligen jaktsäsongen på älg i gång: första jaktperioden i september och andra jaktperioden i oktober för norra Sverige; i södra Sverige startar säsongen i oktober månad.
-
Bamba
Nu när höstterminen startar fylls landets alla skolmatsalar igen. I Göteborg går barnen till bamba.
-
Måla, mäla
I en artikel om ortnamnselementet måla på vår webbplats nämns det danska och norska verbet måle , som betyder ’mäta’. Samma verb, måla , finns även i svenska dialekter, tillsammans med ett äldre mäla med samma betydelse.
-
När söra går på kölla blir det gott vär
När det var värmebölja i början av juni kunde man i Bohuslän höra uttrycket När söra går på kölla blir det gott vär . På standardsvenska skulle uttrycket vara ’När fåren går på kullarna blir det vackert väder’.
-
Snöra
Första gången min man sa att ”Hé bá snöör iväg en” förstod jag verkligen inte vad han menade.
-
Sulta och sutta
Vårtid är glasstid. Bor du i Östergötland kanske du väljer att sulta på en glass i solen?
-
Tranärla
Sädesärlan (Motacilla alba) är en av våra punktligaste flyttfåglar. I april varje år återvänder den till Sverige från sitt vinterkvarter i nordöstra Afrika eller Mellersta Östern.
-
Krabbelurer och andra ätbara krumelurer
Krabbelurer, skrabbelucker, kaffeplättar, soppkakor eller hönsafeser – kärt bakverk har många namn.
-
Lengräddad
Det verkar inte finnas någon gräns för den mänskliga fantasin när det gäller att säga att någon har lite svårt att fatta: det är inte plogat ända fram, hjulet snurrar men hamstern är död, hissen går inte ända upp ... ja, ni kommer säkert på fler själva. En variant som förekommer ganska ofta på nätet är lengräddad .
-
Tor och torsmånad – månaden som följer efter jul
Och julen varar än till påska, men det var inte sant, och det var inte sant, för däremellan kommer – tor!
-
Lillejul, lilla jul och lilla julafton
Lillejul, lilla jul och lilla julafton har traditionellt firats på många olika platser i Sverige och Svenskfinland, vid olika tillfällen, men ofta med anknytning till julen och julfirandet.
-
Skova
Den skånske författaren och diktaren Nils Ludvig Olsson (1893–1974) skaldar i dikten ”Två naboa” (’två grannar’) på Skånemål:
-
Kångero
Våra dialekter har flera olika ord med betydelsen ’spindel’. Ett av de vanligaste torde vara kång(e)ro eller kang(e)ro .
-
Tykännas och törkännas
Har han börjat tykännas? undrar min småländska mor. Frågan gäller mitt lilla barn och själv förstår jag vad hon är ute efter, men min västmanländske man ser förståeligt nog mycket frågande ut. Verbet tykännas används nämligen endast i en begränsad del av Sverige.
-
Kornmathöken
På sensommaren, när kornet mognar på västerbottniska åkrar, brukar kornmathöken vara mer synlig än vanligt. Därav har den också fått sin benämning, som verkar vara begränsad till dialekterna i östra delen av Västerbottens län. Där, liksom på många andra håll i Sverige, säger man nämligen att kornet matar när det mognar.
-
Kejsarkronor, polynéer och lärkor från Leipzig
Det är lätt att inbilla sig att en svensk kaka med ett kors ovanpå har en religiös bakgrund, kanske som den tyska heissewegge , en bulle som är släkt med vår egen fastlagsbulle och alltså företrädesvis ätes inför fastan. Så är emellertid inte fallet med den svenska mazarinliknande kakan med ett kors på, som i Göteborg oftast går under benämningen kejsarkrona , den har i stället att göra med lärkorna i Leipzig.
-
Tjôta
I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) förekommer en del provinsialismer. En sådan som har varit med sedan den föregående, trettonde, upplagan (2006) är tjöta , som uppges vara västsvenskt med betydelsen ’snacka, diskutera’.
-
Sidmökad
De som skapade hiphopmodet var ingalunda först med att bära sina byxor nedhasade så att byxgrenen hänger långt ner, men förr i tiden gav det inte så värst höga stilpoäng. Dialekterna i norra Västerbotten har ett adjektiv som beskriver tillståndet: han jer si`mauke ’han har nedhasade byxor’.
-
Norsylingar och slomälar
Vädret i april kan vara lurigt och ombytligt. Just när solen värmer som behagligast och man tror att våren fått fäste börjar det blåsa kallt och regna eller snöa. De byar som då griper tag i en kan på sina håll kallas norsylingar eller slomälar .
-
Bresa, gresa, vresa
Stör du dig på personer som sitter bredbent och tar upp onödigt mycket plats på tåget, i tunnelbanan eller på bussen? Då är du inte ensam. Men vad kallar du företeelsen, säger du sitta bredbent eller använder du något av dialektorden med samma betydelse: bresa , gresa eller vresa ?
-
Gräddbulle, kokosboll, munk – kärt bakverk har många namn!
Vad kallar du en chokladboll fylld med ett gräddliknande skum av äggvita och eventuellt med kokosflingor utanpå? I det Skåne där min mor vuxit upp och även jag tillbringat somrarna under min uppväxt råder det inga tvivel om att det är en gräddbulle det är frågan om.
-
Göta Petter!
Ända sedan den första julkalendern Titteliture sändes i tv 1960 har kalendern väckt stort engagemang hos tittarna. 1967 visades den kalender som skulle bli en av de mest omtyckta genom tiderna, Teskedsgumman eller Gumman som blev liten som en tesked , som den egentligen hette. Ett nytt uttryck spred sig då via tv-rutorna – Göta Petter !
-
Göde
In ge`eod gär ini wo stugo hån vill på lulemål betyder ordagrant ’en dåre går in i vad stuga han vill’. Det är ett gammalt norrbottniskt talesätt med innebörden att en vettlös människa inte gör någon skillnad mellan t.ex. bra och dåligt, vän och fiende.
-
Bälghandske
Nu när hösten gör sitt intåg kan man få höra att det är dags att dra på sig bälghandskarna . Bälghandske är en tjock tumvante som traditionellt tillverkades av grovt, ludet skinn. Ordet bälg finns i våra dialekter och betyder just ’skinn’.
-
Vån
När all vån är ute finns inget mer att göra, men om det fortfarande finns hopp är all vån ännu inte ute .
-
Lue, luv
Lu eller lue betyder ’pojke’ i Blekinge och Småland. I dialektsamlingarna i vårt arkiv står exempelvis ’ung pojke’ och ’gosse under 15 år’ som förklaring.
-
Dadd, dadde (m.)
Skaddu gå hem te dadden? ’Ska du gå hem till pappa?’ (Järnboås, Västmanland)
-
Krime, krimme, krim
Je ha no vôrte fast fôr krimen , ’jag har nog fått snuva’, konstaterade någon på Haverömål.
-
Hånka
Ett säkert vårtecken är morrandet av mopedmotorer. Den som inte har en egen moped (och väljer att trotsa trafikreglerna) kan ändå få upp farten på sin cykel genom att hånka .
-
Vem blir Påsklåskan i år?
Den som kom upp sist ur sängen under veckan före påsk riskerade att få ett öknamn som kunde hänga kvar under hela året. Sist ur sängen på måndagen var Askfisen. För de övriga dagarna gällde följande öknamn: Fetgrisen, Dymmeloxen, Skärtosen, Långlaten, Stumpen och, sist men inte minst, Påsklåskan.
-
Flia
I mars tinar snön på vårt åkerland bort börjar en vistext. Även annat än snö kan tina, t.ex. djupfrysta matvaror, och man kan tina något som är djupfryst. Ett dialektord med samma betydelse är flia .
-
Lev och läfsa
Bröd är ett av människans baslivsmedel, även om dagens förespråkare för LCHF-kost försöker få oss på andra tankar. Ett riktigt gammalt ord som syftar på vissa typer av bröd är lev .
-
Sabbesock och sabbik
De e en redi sàbbesock – det yttrandet har fällts i 1930-talets Skåne om en senfärdig person enligt institutets samlingar. Ordet är förmodligen bildat till verbet sabba , vilket enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) kan betyda ’smutsa, orena, vara långsam’.
-
Parra
Ordet parra tycks vara ett ord som bara finns i göteborgskan. Det betyder ’fart, hastighet’. Parra har tillhört göteborgskan länge och många unga använder fortfarande ordet. Ändå är det ingen som säkert vet varifrån parra kommer. Det finns tre förslag.
-
Vasserra
Vasserra är en interjektion, som i dialektuppteckningar brukar översättas med ’minsann’ eller ’bevars’ ( ja, vasserra ). Den verkar alltså ha använts för att bedyra eller för att uttrycka att man går med på ett förslag. Betydelsen kan i det senare fallet återges med ’låt gå’ eller ’ok’. Följer du med? – Ja, vasserra.
-
Treakel och treakelse
En smak som rätt nyligen blivit extra populär är lakrits. På snabbköpens hyllor är det lätt att hitta produkter som på senare tid lanserats med denna nya smak – maränger, mineralvatten, tandkräm, te och snus är några exempel. Annorlunda var det tidigare. Enligt tidningen Buffé 4/2013 har smaken ”länge förknippats med godis, shots och finlands-färjor”.
-
Skadlig
Klänningen jena jär ålldeiles för skådali åt klepp åpp del mattsjlarvåm. Denna fras, som är uppteck-nad i Norrfjärden i Norrbotten, betyder ordagrant: ’den här klänningen är alldeles för skadlig att klippas upp till mattrasor’. Hur kan en klänning vara skadlig?
-
Tala till och tala vid
Vankar du föbi så tala ve! Nu under sommaren är det vanligt att man åker och besöker familj och vänner. Vad säger ni om ni vill titta in någonstans eller hos någon när ni råkar ha vägarna förbi?
-
Häv
När du känner dig riktigt nöjd över något du har uträttat eller om andra uppskattar din duglighet, då är du häv . Ordet kommer från det fornsvenska häver ’duktig’ och finns belagt i de flesta av våra landskap, även om det torde ha varit vanligast i de norrländska dialekterna.
-
Smutt, smatt, smätt
Ett litet, trångt utrymme kan ha många benäm-ningar, exempelvis vrå, skrymsle, prång, smyg. Även hörn och krok kan avse ett sådant utrymme. Ett något sällsyntare ord med begränsad regional utbredning är smutt .
-
Sunsa
Ordet sunsa är ett för mig oumbärligt och vardagligt litet verb som ingen i min omgivning verkar känna igen. Eftersom jag är en ölänning i förskingringen kanske det handlar om ett dialektalt ord?
-
Halla sig
Efter all den goda påskmaten kan man behöva halla sig en stund. Att halla sig innebär att man tar sig en lur eller lägger sig en stund mitt på dagen.
-
Avved
Många dialektord finns också i standardsvenskan men känns inte igen därför att uttal och kanske användning är annorlunda i dialekten. Jag minns hur jag som barn på den skånska landsbygden funderade över ett uttryck som jag inte blev klok på. Jag förstod inte varför man inledde en invändning med avved.
-
Tjänligt åt dig!
I min barndom och ungdom i Norrbotten använde vi uttrycket tjänligt åt dig! när någon råkade ut för något negativt som man tyckte var välförtjänt för henne eller honom. Betydelsen är densamma som i 'det är rätt åt dig!' eller 'det är lagom åt dig!'.
-
Drittla
Drittla är fortfarande levande i svenska dialekter, jag har nämligen själv lärt mig ordet av min småländska mor. Men vad betyder då ordet i våra svenska dialekter? För mig innebär drittla främst att '(vårdslöst) spilla ut (vätska) i små skvättar; spilla lite här och där'.
-
Te
Vissa dialektord tycks vara så oansenliga att de tappas bort i beskrivningar, fastän de kan sitta i minnet av hur man pratade förr. Rådfrågar man en ordbok eller letar i dialektordssamlingar kan det emellertid vara svårt att hitta upplysningar. Ett sådant ord är te .
-
Tjorva
Fortfarande använda och också mycket användbara dialektord är verbet tjorva och det därtill bildade adjektivet tjorvig och substantivet tjorv. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) anger betydelsen för tjorva som 'krångla', 'strula' eller 'trassla'.
-
Mörska kväller
När höstmörkret smyger sig på är det dags att mörska kväller . I våra samlingar berättas om denna stund som innebar att hela familjen satt stilla för att njuta av lite arbetsfri tid medan skymningen övergick i mörker. Ofta satt fadern i högsätet – gärna i gungstol – medan barnen satt på golvet. Det var inte ovanligt att man hade någonting att äta på och att det samtidigt berättades historier om sådant som hänt förr i världen.
-
Ravasta
Ända sedan medeltiden har franska ord införlivats med det svenska språket. Under 1700-talet var inlåningen mycket omfattande, men en del ord som då användes blev ganska kortlivade.
-
Förhälle
Vad sa ni som barn då ni var inne i sådan lek där man jagades och man tillfälligt behövde göra ett uppehåll, lysa frid över sig så att man utan att bli tagen kunde knyta skosnöret eller gå och kissa? Pax? Där jag växte upp i Skåne ropade man förhälle [fårrhälle].
-
Smola
En varm sommardag är det gott med en lättare lunch, t.ex. nyhalstrad abborre och en djuptallrik mjölk eller fil med nedbrutet tunnbröd i. Denna anrättning var förr mycket vanlig i den nordnorrländska kosthållningen, och rätten har flera namn.
-
Latjomor och velagsfar
Juni. Sommar. Midsommarfirande. Betyder det fest? Släkten på besök? Kommer mamma och svärmor att fira tillsammans? Hur tilltalar de varandra? Gunilla hon är min… ja, vadå?
-
Fägen
Ett adjektiv som tycks ha försvunnit ur standardspråket är fägen . Det tas inte upp i Svenska Akademiens ordlista, men i Svenska Akademiens ordbok finner man att betydelsen är dels ’glad; förnöjd, nöjd’, dels ’ivrig’.
-
Båg, bågas, bägas
Månadens dialektord träffade jag på första gången i ett skämt som jag här ska försöka att återge. En man blev stoppad av polisen för att han körde mot rött ljus. Mannen nekade bestämt mot anklagelsen, men polisen stod på sig och det blev en stunds argumenterande innan de avbröts av mannens fru med orden: ”Det är ingen idé att bägas med honom när han har smakat.”
-
Tabberas och tabbrasch
De flesta känner till hur Emil i Lönneberga en annandag jul, när far och mor var bortbjudna, bjöd hem fattighushjonen på kalas. Hjonen fick ta för sig av ett överdåd med allt som var kvar från julbordet. Faten tömdes ett efter ett och när allt var uppätet konstaterade hjonet Tok-Niklas att Nu har vi tagit tabberas på allting .
-
Vars
Frågeordet vars används i stora delar av övre Norrland och täcker ofta både betydelsen hos rikssvenskans vart, som i Vart for hon?, och var, som i Var är du?
-
Fåk
Nä gålsfôôlk va åt otta på julmöen, så ble de ett aglitt oväde me fôk, s'att de kuunn ta åån ifrån en. De snöa, s'att en knafft kunn si siin hänne. (När gårdsfolket var på julottan på juldagsmorgonen, så blev det ett förskräckligt oväder med fåk, så att det kunde ta andan ur en. Det snöade så att man knappt kunde se sina händer.)
-
Tetas
Tänk att dä bara sa tetas! (tänk att det bara ska krångla) utropar en småländsk sagesman i institutets dialektsamlingar. Dialektordet tetas betyder 'retas, kivas, förarga, besvära' om personer eller djur, eller 'krångla, vålla förtret, vara besvärligt' om något opersonligt som i inledningsmeningen.
-
Pryska, plyska, pruska, pluska
I äldre tid var det vanligt att kvinnor bar en lös ficka som hängde innanför eller utanpå kjolen, oftast fäst i ett band som knöts om midjan. Fickan var i princip en väska och den användes till förvaring av föremål som behövdes under dagen.
-
Pinnso, pinnsvin och pinnsugga
Kärt barn har många namn heter det. Och ett av de mest omtyckta djuren i Sverige är väl ändå igelkotten? Ordet igelkott (fornsvenska ighulkutter ) är relativt allmänt i svenska dialekter, men på många håll används andra ord.
-
Häva
Hev palt'n därnna inni skafferie! I Jörns socken i Västerbotten är detta en helt neutral uppmaning att ta palten och placera den i skafferiet. Verbet häva betyder vanligtvis 'lyfta, kasta, vräka' o.d., men här används det också för att beskriva en mycket måttlig rörelse i syfte att förflytta något i största allmänhet, ungefär som engelskans put .
-
Avlurad
Det är knappast självklart vad ordet avlurad (dialektform: aolurad ) från Skåne har för bakgrund ens om man betänker vad det uppges betyda, nämligen 'död'.
-
Hinsidan
I Danmark är det inte ovanligt att man skämtsamt talar om hinsidan , när man menar Sverige. Den egentliga betydelsen av ordet är 'på den andra sidan (av Öresund)'.
-
La
Den som besöker västkusten i sommar får säkert höra ordet la både en och två gånger, till exempel i Du ska la ha en glass? La , som uttalas med kort a som i fralla, motsvarar standardsvenskans väl .
-
Karig, kärig
"E'ru käri eller?" Frågan var svår att besvara eftersom jag inte förstod ordet käri , uttalat med hårt k, långt ä och "amerikanskt" r-ljud (Joey Tempest kommer nära uttalet när han sjunger om Carrie ). Det var tidigt 1990-tal och jag hade nyligen flyttat till Stockholm från min hemstad Södertälje.
-
Hie
Som ölänning i Svealand stöter jag ibland på svårigheter att göra mig förstådd bland mina medmänniskor. Man tittar förvånat på mig, och jag inser att ett för mig alldeles vanligt och normalt ord verkar helt obekant på min nya bostadsort. Ett sådant ord är hie .
-
Otendag och öton
På Gotland är otendag ett levande och välanvänt ord. Man kan hitta ordet i bloggar och tidningsartiklar och det finns till och med ett företag som använder det i sitt namn. Vad betyder då ordet egentligen?
-
Lava
Ett praktiskt verb i sydsvenska dialekter är lava . Det används ganska flitigt, i synnerhet när det är fråga om att lägga ved i ordning, man lavar ved .
-
Göra
Verbet göra (med hårt g-uttal som i gurka ) betyder i Västsverige att gnida in snö i ansiktet på någon. Göra är alltså kusin med det mer allmänsvenska ordet mula . Bara i Västsverige finns en mängd uttryck för företeelsen, till exempel gira, gnosa och sylta .
-
Kuse
Har du hunnit sätta tänderna i någon kuse än? Ja, så här i adventstider gäller frågan förstås inte om du bitit i en häst, utan om du smakat på en lussekatt eller julkuse.
-
Kant
Allhelgonahelgen brukar infalla i början av november och är den helg då många besöker kyrkogården för att tända ljus till åminnelse av de döda. Helgen påminner om de jordeliv som fullbordats och hedrar de själar som frigjorts från kroppen. Därför talar man även om Alla själars dag.
-
Buksorg
Den som har buksorg är uppfylld av en (överdriven) omsorg om att det ska finnas mat i hushållet eller av en ängslan för att själv inte få tillräckligt att äta.
-
Sid
En häst kan, på skånska, vara sidobukad [ siebugad ( år )], alltså ha en buk som står ut på ena sidan, men den kan också vara sidbukad [ sibugad ( år )], sidbuket [ sibuged, sibued ]. Då är den hängmagad, har en nedhängande buk.
-
Vespa
Så här mot slutet av sommaren gäller det att akta sig för vesporna som nu är som allra mest efterhängsna och argsinta.
-
Palm
När vi i Sverige talar om palmer är det inte säkert att det är de tropiska palmerna vi avser. I Bohuslän kan man höra äldre personer använda palm i betydelsen 'de första skotten på vide eller sälg'. Det finns också ett verb palma med betydelserna 'knoppas, blomma', som används dels om sälg, dels om träd som har hängande blom.
-
Äsping
Sommaren bjuder inte bara på sol och bad och andra tillfällen till skön avkoppling eller uppiggande aktiviteter. Det finns också mindre trevliga inslag att se upp för.
-
Rappel
I Västerbotten, Lappland, Dalarna och Värmland förekommer ett ord rappel i betydelsen ’skräp’. Uppenbarligen avses i första hand mindre värdefulla föremål som ligger oordnade och som kanske borde slängas bort.
-
Låding
Yvar maurar u mack, leiksum yvar pinnsvein u rack skeinar soli igen pa ladingen, sjunger man i en av de mest kända visorna om Gotland, Summan kummar . (I översättning: Över myror och småkryp, liksom över igelkott och löst folk, skiner solen igen på våren.) Ursprungligen skrevs den för När-revyn, men refrängen ingår också i en låt inspelad 2009 av gruppen Rhymatic .
-
Sytlig
I Boråstrakten kan man höra att någonting är sytligt i betydelsen 'äckligt'. Det är sytligt att trampa i hundbajs. På andra håll i Sverige kan betydelsen vara positiv. I Östergötland är man sytlig när man visar omtanke och omsorg.
-
Drössla
Hurdant väder är det när det drösslar ute? Det verkar främst vara personer från södra Sverige som kan ge ett svar på den frågan. Verbet drösla/drössla finns belagt i institutets dialektordsamlingar i Götaland, från Skåne i söder till Dalsland i norr.
-
Kvanting
”En kvanting träder i salen in, för att fröjda me’ fjällan sin”. Så börjar Arthur Högstedts text till den berömda Kväsarevalsen från 1898. Ordet kvanting motsvarar här ungefär ’grabb’, men kan också ha en negativ bibetydelse och är då jämförbart med ord som pojkspoling och slyngel .
-
Kula
Ordet kula har i äldre landsbygdsmål från Dalsland till Skåne använts för att beskriva en häst, närmare bestämt en häst med besvärligt beteende.
-
Jåmpa
Jåmpa är ett gammalt göteborgsuttal för jumpa i betydelsen ’plurra’, ’åka i vattnet’. Ordet kommer från engelskans jump ’hoppa’ och användes på 1800-talet mest i den betydelsen, men i början av 1900-talet började jåmpa användas mer specifikt om att hoppa mellan olika isflak.
-
Sta(d)
Dialekterna är en skön mix av nyheter och ålderdomligheter. I norrländska mål t.ex. finns ett adjektiv sta , som är uråldrigt. Det är bildat till ett ord som vi känner i formen stå , alltså verbet stå (med fötterna på jorden).
-
Pank
För många som hör ordet pank idag kanske associationerna går till det prekära finansiella läge som fortfarande råder världen över. Eller, om man ingår i ett mindre världsomspännande sammanhang, så är man kanske totalt pank efter en vidlyftig semester.
-
Böbok
I Bohuslän har fisket varit en viktig inkomstkälla och till sin hjälp har många fiskarfamiljer en böbok . Böboken är en handskriven bok, eller oftast ett litet häfte, som redogör för böarna inom ett visst skärgårdsområde.
-
Pantofflor
I Skåne kan potatis kallas päror , som på många andra ställen, men också pantofflor . Det är ett märkligt ord som synonym till päror och potatis, för det kommer från samma ord som franskans pantoufle ’toffel’, ’sko utan bakkappa’.
-
Remedier
Ordet remedier har funnits i både dialekter och standardspråk, men med skilda betydelser
-
Oxläggar och yxläggar
Nu är tiden inne för gullvivan att lysa upp backar och hagar med sina gyllene blommor. Anspelningar på gullvivans utseende är vanliga i växtens folkliga benämningar.
-
Sull och sulla
”Vilken sullfia du är!” har en del av oss fått höra i unga år, då vi spillde på oss vid matbordet eller lekte med maten. Förleden i sullfia är verbet sulla som i det här fallet betyder ’kladda, söla, slaska’, men även kan ha innebörden ’röra ihop mat till svin eller höns’, ’bryta ned (bröd) i vätska’ eller ’söla, röra sig långsamt’.
-
Kråkmånad
Kråkmånad är ett ord som har upptecknats i liten utsträckning. Det åsyftar den tid på våren då kråkorna återkommer från vintervistelsen.
-
Andörja
Norrbottens största långlopp på skidor heter Andörjan och arrangeras varje år sedan 1964 i Älvsbyn med omnejd. Namnet är verkligen mycket passande, eftersom andörja i den lokala dialekten helt enkelt betyder ’skidspåret’. För säkerhets skull har tävlingsarrangörerna lagt till ett - n i slutet för att ytterligare markera bestämd form – Andörjan är ju inte vilket skidspår som helst.
-
Hått, håttlös, ohåttig
Har du håtten eller är du kanske ohåttig ? I institutets dialektordsamlingar är ordet hått ’anlag, läggning, (god) egenskap’, ’(vinnande) sätt, charm’ o.d. väl belagt från Jämtland och Ångermanland; någon enstaka uppgift om ordet finns också från Västerbotten.
-
Äcka
Substantivet äcka (uttalat ä`ttje, ä`ättj o.d.) betyder i norra Sverige ’spår efter skidor, släde e.d.’, men i Götaland 'körsla, resa med häst och vagn för att forsla något'.
-
Herde
Ble de en here älla en däka? var åtminstone förr en självklar fråga när ett barn blivit fött i Blekinge skärgård. Blev det en pojke eller en flicka?
-
Hurven
November månad är ofta förknippad med gråväder och slask. Kylan kryper in under kläderna och man känner sig kall och frusen, eller som man säger i flera dialekter: hurven .
-
Teka
Ishockeysäsongen är i full gång och i referaten från matcherna får vi höra en rad termer av engelskt ursprung. Det rapporteras om slashing, holding, icing m.m. En term som dock inte har följt med ishockeyn över Atlanten är tekning .
-
Lambagift
Ett av många karakteristiska och särpräglade inslag i det gotländska landskapet är lammgiften , ett litet stenhus med agtäckt tak. Det står där lite ensligt på fårens betesmark och där kan fåren söka skydd i hårt väder och där utfodras de under de årstider då de inte kan beta.
-
Stönig
Adjektivet stönig är ett dialektord som fortfarande används. Betydelsen är ofta 'envis'.
-
Måckel
Ett måckel är en lyckans ost i Göteborgsmiljö. Ordet är känt sedan 1960-talet. Det är bildat till det betydligt äldre adjektivet måcklig , vilket betyder ’bekväm, avundsvärd’, på samma sätt som äckel är bildat till äcklig .
-
Karibacka
En växt som så här års börjar dyka upp vid vägkanten är röllekan. Den tillhör de växter som haft stor användning i folkmedicinen, där den tillskrivits bl.a. sårläkande egenskaper.
-
Börg, börj
I dialekterna finns flera adjektiv som har varit vanliga på vissa håll i landet men ändå inte hör till allmänspråket. Ett sådant är börg.
-
Ä, lamb och lambunge
I mars u april gynt ear åinä (i mars och april började tackorna lamma) sägs det på ett belägg från Gotland i våra dialektsamlingar. Som synes används här inte ordet tacka , utan ett gotländskt ord, ä.
-
Däka
Om man bläddrar en stund i ett svenskt slanglexikon lägger man snart märke till att det finns gott om mer eller mindre nedsättande ord för flickor och unga kvinnor. Även i dialekterna har kreativiteten flödat då det gällt att hitta på dylika skymford.
-
Tula
”Kom, så får jag tula med dig, tulunge lilla!” Uppmaningen kom från en mormor, nordupplänning i flera led, till hennes tvååriga barnbarn. Vad är tula för ett ord? I sitt sammanhang var det inte svårt att begripa - det yttrades i mycket smeksam ton - men för den som hörde ordet för första gången väckte det nyfikenhet.
-
Härke
Inom det militära förekommer det en jargong med ord som inte är lika vanliga i det civila. Ett exempel på detta verkar ordet härke vara, enligt de diskussioner som förts under 2006 och 2007 på webbplatsen forum.soldf.com och bloggen www.danielaberg.se.
-
Snowboots
Med raska steg närmar vi oss den kylslagna del av året då sommarens lätta, bekväma slip-ins måste bytas ut mot grövre skodon som värmer våra frusna fötter. Blir det mycket snö kanske snowbootsen kommer fram ur garderoben.
-
Förgjordade dator!
Det är som förgjort! kan man utbrista när något verkar stört omöjligt att lyckas med, t.ex. att få datorn att fungera som den borde. Förgjordade dator! är ett lika passande utrop i nödens stund. Vem har inte någon gång misstänkt att datoreländet varit påverkat av onda makter? Man blir ju så förgjordat ilsken!
-
Även
Även , ävot , ävug (uttal med e- finns också) är dialektala adjektiv som framför allt har en nordlig utbredning.
-
Imjölke, brudpiska och bomullsgräs
Nu i augusti står mjölken (eller mjölkörten) i full blom. Det är en anslående växt, högrest och med cerisefärgade blommor. Man kan träffa på den på många olika ställen, men den växer gärna på platser som är röjda, t.ex. där det brunnit eller där järnväg dragits fram, vilket avspeglas i folkliga benämningar som eldmärke och det vanligt förekommande rallarros .
-
Privet
Efter vinterns vedermödor ter sig det enkla livet i sommarstugan på landet ljuvt och lockande. Denna dröm om sommaren får mången svensk att villigt sänka sina vanliga anspråk på moderna bekvämligheter och sanitär komfort.
-
Sjökalv i grytan
Från maj månad och fram till hösten uppträder öronmaneten (Aurelia aurita) längs Östersjöns kuster. En dialektal benämning på detta geléartade nässeldjur är sjökalv.
-
Kasarg
Adjektivet kasarg är belagt från Värmland och kringliggande landskap. Ordet uttalas kasárj ( kassárj ), dvs. betoningen ligger på den sista stavelsen.
-
Äggbaldos
I dialektsamlingarna finns flera olika ord för äggröra. Ett är äggbaldos, med de närliggande formerna äggbadosa och äggblados , belagt i Småland, Halland och Västergötland.
-
Öfsadrôp
Öfsadrôp o.d. ’takdropp’ finns i institutets samlingar av dialektord från Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Halland och Småland.
-
Lämmen
Så här i början av året är det många som försöker hålla diverse nyårslöften om att börja motionera. Som ett brev på posten kommer då träningsvärken, d.v.s. musklerna känns ömma och stela till följd av den ovana ansträngningen.
-
Dorgnålar - nu i var mans fot
Så här års är många svenska hem fulla av små gröna, stickiga saker som lätt fastnar i strumporna, nämligen barr från utlevade julgranar. I dialekterna i övre Norrland, alltså Lappland, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland, kallas granbarr (ibland även tallbarr) för dorgnålar .
-
Pumla
Ordet pumla (eller pomla, pommel, polla ) ’julgranskula’ är ett av de mest diskuterade dialektorden på nätet på senare år. Det märks tydligt om man söker på ordet via Google.
-
Konkarong och konkaronka
Ett franskt lånord, som är känt både i dialekter och riksspråk och som i Nationalencyklopedins ordbok klassas som vardagligt, är konkarong i frasen hela konkarongen ’alltsammans, allesammans’.
-
Euskefeurat
Enligt våra dialektsamlingar används euskefeurat , som är ett adjektiv, bara om personer och betydelsen är 'trött, sliten, slutkörd'.
-
Slafat
Ett slafat (med betoningen vanligen på det sista a :et) är ett mindre, avlångt trätråg med lock.
-
Tönt, töntig
Orden tönt och töntig är belagda från Skåne, Blekinge, Halland och Småland.
-
Rälig
Adjektivet rälig betyder 'ful, ryslig, otäck, stygg' o.d. Det förekommer i hela Skåne och Halland, men också i västra Blekinge, sydvästra Småland och södra Västergötland.
-
Elof
I Bohuslän används elof för att beteckna fågeln spetsstjärtad labb (Stercorarius parasiticus) och möjligen också andra labbar.
-
Vigilant, vigilans, vigilera
Adjektivet vigilant hittar man inte i Nationalencyklopedins ordbok. Däremot har det tagits upp i Svenska Akademiens ordlista (SAOL), där det också anges att ordet förekommer regionalt och i finlandssvenskan samt att det betyder 'rask, rörlig' o.d.
-
Flänna
Verbet flänna med betydelsen 'gråta' (ibland även 'kinka, gnälla, klaga') har åtminstone i äldre dialekt förekommit i hela Västerbottens län och – intressant nog – i västligaste Värmland.