avrummig
åvrômmu (adjektiv) betyder ’skrymmande’ i Floda.
dorga
dorga, dôrga (verb) betyder 'gräla' i Älvdalen, Orsa, Ore, Boda och Ål.
fleptut
fleptut (substantiv) betyder 'skämtare, spydig person' i Äppelbo och Malung.
gnuddra
gnudrå (verb) betyder både 'smågnägga' och 'fnittra' i Orsa.
grist
grisst (adjektiv) betyder 'gles' i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa, Ore, Boda, Rättvik, Ål, Gagnef, Mockfjärd, Floda och Nås.
gökdämpen
jökdämmpen (substantiv) betyder 'sista snön som faller på våren' i Gagnef.
haglig
aglin (adjektiv) betyder 'tämligen stor, ganska mycket' i Mora och Sollerön.
hyrvel
hyrrvil, hirrvil, hörrvil m.fl. (substantiv) betyder 'virvelvind' i Djura men 'pojkbyting' i Bjursås, Gagnef, Äppelbo och Malung.
ifinns
ifinns (kort i) (adjektiv) betyder ’som misstänksamt anar något’ i Älvdalen.
illtung
illtungg (adjektiv) betyder ’tung i förhållande till sin volym’ i Älvdalen, Våmhus och Mora.
jalla
jalla (verb) betyder ’gå vacklande och utan spänst, traska’ i Lima.
jågla
jågla (substantiv) betyder ’enfaldig kvinna, fjolla’ i Våmhus och Mora.
knega
knega (verb) betyder 'gnissla; knaka' i Leksand och Ål.
kripp
kripp (substantiv) betyder 'barn' i Älvdalen, Våmhus, Mora, Venjan, Sollerön, Orsa, Ore och Boda.
lusharka
lausarrk, lusharrka (substantiv) betyder 'kam' i Älvdalen och Järna.
mathök
matok (kort a), mathök m.fl. (substantiv) betyder 'matvrak' i Älvdalen, Mora och Leksand.
naterkunnig
natärkunnug (adjektiv) betyder ’morsk, frimodig, icke blyg’ i Ore.
obörga
obôrrga m.fl. (förstärkande adverb) betyder 'oerhört, väldigt, hemskt' i Rättvik, Leksand, Djura, Gagnef, Mockfjärd, Floda och Malung.
plitig
plitun, plitug (adjektiv) betyder 'snål, småaktig' i Orsa och Siljansnäs.
ridgåva
rigovå (kort i, kort o) (substantiv) betyder 'häftig vind, vindby, tromb' i Älvdalen och Våmhus.
skrifta upp
skreffta opp, skröfft ôpp m.fl. (verb) betyder 'tillrättavisa, läxa upp' i Mora, Venjan, Boda, Rättvik, Leksand och Malung.
slapperkung
hlapperkongg (substantiv) betyder 'pladdrande man' i Lima.
stypplig
stypplug, stypplun m.fl. (adjektiv) betyder 'som går illa och stapplande' i Älvdalen och Mora.
stånglysor
staungglysur (substantiv) betyder 'stående ljuspelare i norrsken' i Älvdalen.
stäckig
stäckon, stäcku m.fl. (adjektiv) betyder 'kort' i Mora, Venjan, Sollerön, Orsa, Ore, Boda, Rättvik, Leksand, Bjursås, Ål, Djura, Gagnef, Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand.
stälpa
stölpa, stälpa (substantiv) betyder 'ställe där vägen lutar så att lass lätt stjälper' i Venjan och Gagnef men 'kullerbytta' i Järna.
stödig
stödun, stödug, stöu (adjektiv) betyder 'stadig, kraftigt byggd' i Mora, Ore och Bjursås.
suggkvant
suggkwått (substantiv) betyder 'griskulting av honkön' i Venjan.
suva
suva (verb) betyder 'pulsa i snö' i Älvdalen.
svärkel
svarrtjil, svärrtjil (substantiv) betyder 'virvel; virvelvind' i Leksand, Bjursås och Djura.
syllra
silldra (verb) betyder 'hoptova, tilltrassla' i Djura.
syltig
silltun, sylltu m.fl. (adjektiv) betyder 'kladdig, kletig; slarvig' i Mora, Sollerön, Leksand, Ål, Djura, Gagnef, Järna och Malung.
ticklig
tekklu (adjektiv) betyder ’småaktig, nogräknad, pedantisk’ i Bjursås.
tosk
tossk (substantiv) betyder ’köpta klädesplagg (i motsats till hemgjorda)’ i Leksand.
trafsa
traffsa (verb) betyder ’gå i sankmark’ i Venjan.
