Om dialektkartan

I Isofs samlingar finns omkring 15 500 grammofonskivor, drygt 18 000 rullband och närmare 9 000 kassetter. Sammanlagt rör det sig om uppskattningsvis 25 000 timmars inspelat tal.

Till största del är inspelningarna resultatet av intervjuer utförda som ett led i institutets och dess föregångares ambition att dokumentera dialekter och folkminnen i Sverige. Med Dialektkartan vill vi tillgängliggöra en del av inspelningarna för såväl forskare som en intresserad allmänhet.

Inspelningar

I huvudsak består kartan av inspelningar från åren 1935–1970. Många inspelningar gjordes primärt med syfte att dokumentera talspråk. Samtidigt var inspelningarna en viktig del av arkivens kulturhistoriskt inriktade insamlingsverksamhet. Människorna som intervjuades ombads ofta berätta om ämnen som intresserade tidens folklivs- och folkminnesforskare, exempelvis om arbetet inom lantbruket, vilka redskap och metoder som användes, men också hur olika högtider firades i trakten.

De äldre inspelningarna är gjorda på grammofon och ljudet kan vara lite raspigt. I mitten av 1950-talet förenklades inspelningsarbetet genom att inspelningar kunde göras med rullbandspelare. Med rullbanden förbättrades den tekniska kvaliteten och det blev lättare att göra längre inspelningar. Arkivet hade under den här perioden en särskild inspelningsbuss och med den gjordes inspelningar över hela landet.

Etik

En del av inspelningarna i myndighetens samlingar har tillkommit under förhållanden som i dag knappast skulle godkännas ur ett forskningsetiskt perspektiv. Inför arbetet med Dialektkartan har vi därför först och främst valt att avgränsa oss till äldre inspelningar, det vill säga intervjuer med personer som i de allra flesta fall nu varit avlidna i decennier. En viktig del av projektet utfördes av två assistenter knutna till projektet. Deras arbetsuppgift var att via hembygds- och släktföreningar söka kontakt med anhöriga till personer som intervjuats, i regel deras barn. Alla anhöriga som återfunnits fick sedan upplysningar om projektet och erbjöds en kopia av den aktuella intervjun samtidigt som en blankett för medgivande av nätpublicering bifogades. Förutom ett medgivande fick vi härigenom också ofta kompletterande information (brev och fotografier) om de intervjuade. Läs mer i artikeln Nätpublicering av dialektinspelningar Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster. ur Svenska landsmål och svenskt folkliv 2017.

Språk och värderingar

Arkiven strävade efter att geografiskt täcka så mycket som möjligt av Sverige, men under de första årtiondena var verksamheten framför allt inriktad på att dokumentera den äldre befolkningen på landsbygden. Detta beror på att syftet med att spela in dialekt länge var att samla in och bevara de äldsta exemplen på dialekt man kunde hitta. Hur yngre personer och folk som bodde i städer levde och talade ansågs därför inte lika värdefullt att samla in. Detta synsätt ändrades så småningom och Dialektkartan kommer på sikt att uppdateras med yngre inspelningar där fler grupper av människor är representerade.

I fokus för inspelningarna stod det som uppfattades som svenskt eller regionalt och som ansågs vara gammalt eller på väg att försvinna. Berättelserna i inspelningarna kan i dag ge ett exotiskt intryck. Ibland handlar de om företeelser, möten och personer som upplevs som annorlunda av dåtidens insamlare. Det förekommer också ord och omnämnanden som är fördomsfulla eller tydligt rasistiska. Sådana berättelser synliggör majoritetssamhällets uppfattningar om de andra i 1800-talets Sverige. Däremot kan de inte användas som källa till kunskap om hur de utpekade grupperna eller personerna har levt, vad de har sagt eller trott i verkligheten. Detta är viktigt att hålla i minnet. Med en medvetenhet om dessa förhållanden är berättelserna en viktig källa till förståelsen för immateriella kulturarv i Sverige.

Tekniska specifikationer

Dialektkartan är uppbyggd kring en relationsdatabas (MySQL). Användargränssnittet är utvecklat med hjälp av JavaScript och React.js samt Leaflet.js för den interaktiva kartan. Vi använder oss av Lantmäteriets topografiska webbkarta samt kartor från OpenStreetMap och ESRI.