Vardagsliv under andra världskriget

2007 inledde Isof en dokumentation av berättelser om vardagsliv under tiden för andra världskriget. Det resulterade i ett omfattande arkivmaterial.

Sverige förskonades från andra världskriget men berördes ändå. Under 2007 inledde Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg en dokumentation av berättelser om vardagsliv under tiden för andra världskriget. Projektet, som genomfördes i samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, initierades av Birgitta Skarin Frykman, professor emerita i etnologi. Syftet var att undersöka hur kriget påverkade människor i deras vardagsliv och hur de hanterade några av de många problem som beredskapstiden medförde.

Insamlat material

Hur påverkades det dagliga livet för barn, ungdomar och vuxna? Vad innebar beredskapstiden praktiskt, känslomässigt och för tron på framtiden? Insamlingen av människors egna berättelser från beredskapsåren 1939–1945 påbörjades under våren 2007. Inför dokumentationsarbetet formulerades en frågelista i samarbete med Birgitta Skarin Frykman. Frågelistan distribuerades till alla västsvenska pensionärsföreningar, till bibliotek, hembygdsföreningar och studieförbund i Västsverige samt till arkivets egna meddelare. Insamlingen presenterades också i ett par dagstidningar. Intresset var stort och insamlingen resulterade i ett rikt källmaterial, bland annat cirka 450 skriftliga berättelser. Insamlingen hade huvudfokus på Västsverige men materialet omfattar även berättelser från andra delar av landet.

Av dem som deltagit i insamlingen är cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män. De är huvudsakligen födda under 1910- till 1930-talen. Deras berättelser ger bilder från såväl kust- och landsbygd som tätorter och städer. De visar på de täta kontakterna däremellan och på beroendet av landsbygden under krigsåren. Flera berättar om försörjning, nya roller, mat, ransoneringar, hur kriget påverkade familjen ekonomiskt och hur det har påverkat livet efteråt. De beskriver förhållandet mellan vanligt folk och myndigheter, pekar på samarbeten och lösningar av vardagsproblem. De berättar om vardagsnära, praktiska saker. De speglar såväl oro, sorg och tragik som glädje och nöjen. Några beskriver livet som inkallad, förhållandet mellan militär och lokalbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige. De många rösterna ger bilder utifrån olika positioner och uppfattningar, som kan bidra till att skapa en djupare förståelse för tiden under andra världskriget.

Genom frågelistan Vardagsliv under andra världskriget (DAGF 2007/13) insamlades cirka 450 skriftliga berättelser, ett femtontal intervjuer, fotografier, samtida informationsmaterial, brev, blanketter, kuponger, tidningsklipp med mera.

Publikationer som bygger på materialet

Under 2012 gav Isof ut boken Vardagsliv under andra världskriget. Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939–1945. Här presenteras det insamlade materialet med skribenternas egna ord. Genom ett urval av berättelser, både långa och korta, men också genom citat utifrån olika teman som återkommer i berättelserna, ges här olika bilder av vardagslivet under beredskapsåren.

Inom projektet har också delar av det insamlade materialet problematiserats utifrån olika infallsvinklar i artiklar till en populärvetenskaplig antologi utgiven av Etnologiska föreningen i Västsverige och A-Script förlag, Västsvenskt vardagsliv under andra världskriget – en tillbakablickande antologi Länk till annan webbplats., 2014. Här medverkar 14 författare, de flesta etnologer och historiker.