Skogsfinska inspelningar

Här kan du lyssna till klipp ur några av Isofs skogsfinska inspelningar.

Blodstämning

En blodstämning, besvärjelse för att stoppa blod, återgiven av skogsarbetaren Karl Persson (född 1900) som lärt sig den av sin mor Kaisa Vilhuinen. Inspelad av Richard Broberg i Värmland 1948 (ULMA Gr2406B).

Seiso kun seinä
asu kun aita
pitele kun perkele
veren pitää staanata
niin kun ves staanas
Jordaanin koskessa
kun Muusakki siita yltä kulk
ja taululla löi

Svensk översättning

Stå som en vägg
bo fast som en gärdsgård
håll som fan
blodet måste stanna
såsom vattnet stannade
i Jordans fors
då Moses gick över den
och slog med tavlan

Om liv och ”gammalt”

Julius Mägiste intervjuar Anna Långbråten, född 1871, som berättar om sitt liv och ”gammalt” inom den skogsfinska kulturen (arkivnummer ULMA Gr02452-02455).

Referat på svenska

Anna flyttade över till den norska sidan som 16-åring och gifte sig med en änkeman, som hon fick 12 barn med. Nu hälsar hon på hos sin dotter på Vaissila gård, Nyskoga, Värmland.

Mägiste ber Anna berätta om gamla tiders folktro och läsning. Hon kommer ihåg att de döda ansågs kunna gå igen och pina de levande så de blev sjuka. För att förhindra detta skulle man göra korstecknet på tre ställen i dörröppningen efter att den döde förts ut ur hemmet.

Kreaturen kunde lockas hem till gården genom att man fyllde ett kärl med salt och gick runt ladugården med detta. Man kunde även få hem kreaturen genom att ”vända stegen” genom läsning. Anna lärde sig detta av en vän, och även om hon säger att hon inte tror på dylikt själv, så vågade hon aldrig skratta åt gamla ”trollningar” – rulliloita.

Anna ger exempel på läsningar mot getingar och vägglöss. Till vägglössen säger man bl.a. Älä minua pure, mutta seiniä pure ’Bit inte mig, bit väggarna’.

Hon nämner även några vaggvisor:

Kettu itki poikiaan – Räven sörjer sina ungar

Köyhät pojat – De fattiga pojkarna (eg. säger hon poijaat, vilket är savolaxdialekt)

Minä se oon se korkea poika – Det är jag, den långe pojken (Anna sjunger den på 2455:B1).

Hon nämner även att många av de gamla vaggvisorna handlar om fåglar.

Med uttrycket äkäiset kuin Sunnin härät ’ílskna som oxarna från Sunne’ syftar hon på att invånarna i Sunne har kallats för Sunnoxar.