Inspelningar på romska

I’ll tell you a story, boys and men. May it be to our health. If it hadn’t happened, it wouldn’t have been told. Tallow they ate, tallow they drank, that was what they lived on, our Gipsies.

There was an old man and an old woman. The old man fished, and the old woman span. God gave luck, and he goes out to sea, the old man, and fishes. As he went out to fish...after a while (lit. not much, not little) he threw his net into the water, into the sea, and caught nothing, he only fetched up seaweed.

Then he shakes out his net again for the second time, and makes ready to cast it again; he cast it into the water again, for the second time; after that he takes his net up again; there's nothing. There was nothing this time either. Well how's that?

Then he says: "For thirty-three years I'm fishing here and not once before it was as it was now that I didn't catch one fish. What a strange thing is here?

Well. He gets his net ready again, for the second time he prepares it and throws it out for the third time.

See, he caught a fish. It wasn't bad, it could...it was made of gold, and sould speak the Gipsy lanugage, like us.

Well. The little fish says to him... to the old man this: "Old man, put me back in the sea! If you make soup out of me, there won't be much of it! (lit. Big soup, long soup [soup that lasts long] won't be from that, if you cooked soup of me.) "Aha, well!" "But I'll pay as much, as you want, all you can think of (lit. all that your mind wishes for)". "Good!" says...the little fish [ought to be: the old man]. "But how am I to catch you again and how...how am I to know that you're telling me the truth?" "Well, but listen old man! Put me back in the sea!"

The old man then lets him go back. He [himself] goes merrily to the old woman, even whistling on his way.

"Hey, old woman, I caught a fish to-day! It wasn't bad it was golden and could speak Gipsy just like us!. "What are you saying, old man"! "Yes, indeed and then...it said, it pays us whatever we can think of."

"God! But you wretched, pithless (lit. unsalted), ugly old man didn't you have the sense to beg of him at least a new trough, you see that our tub is creacked here!" "Oh, old woman, don't nag at me, don't scream! Be quiet, and I'll go to the sea(shore) and call the fish.

The old man went to the sea(shore). Well and good, fine, he calls the little fish, see here comes the little fish to him. "What do you want, old man?" "Well, the old woman nags at me, she gives me no peace, she wants a new trough." "Go back, old man, that will be all right, too."

The old man goes back, he sees that there is a new trough, in front of the old woman. "Well, old woman, I told you so!"

Good. Oh, how well he was (lit. wasn't he) doing, a day, or a little while passed, the sunset came. Well, as the sun was setting, oh, how the old woman began to nag at the old man.

"Why are you scolding me, old woman?" "Why shouldn't I scold you! We have lived for thirty-treee years in this mud hut, and you couldn't even ask for a new house for us." "Very well! Shut up, old woman, don't nag at me!"

Well, the old man goues off to the sea(shore) again, and calls the little fish. "Well, little fish, listen (to me)! My old woman nags at me, geives me no peace, by day and by night she screams away!" "But what does she want, old man?" "The old woman wants a new house!" "All right, old man, go home and rest, that will also come."

Well the old man just turned back, towards...when he saw...he got further on his way, walked through the forest and jumped over the fence, he sees that not even a trace of the mud hut is left; what does he see before him: a beautiful...new house...which has a...veranda in front of it (see, that [Swedish] word came in there!).

Well. Then he sets himself to walk on...its roof was tiled...he saw the old woman; the old woman is seated, she has no longer the plank she used to sit upon, but what has she: a real wheel [spinning-wheel] which goes round, round it goes, and works, flax...thread.

Well, the old man came in. "Well, old woman, what do you say now?" "Shut up, old man, are you also going to babble, or I'll twist your mouth at once." Well, the old man doesn't talk. The old man went ini and lies down on his back and rests. He lay for one week, he lay for two, he even lay for three.

The old woman was bored. "What do you want, od woman?" The old woman began again to nag at the old man. "But...you old woman, give me some peace, don't shout at me. Why are you scolding me?" "Listen, now I want...I don't want to be a peasant's wife any longer, but I want to be a lady of rank, and drink wine and eat nice cakes." "All right" Keep quiet, you old woman, stop screaming! Don't make a fuss! I'll go and ask the fish."

Well, he went down to the sea; when he went to the sea, he goes out there and calls the little fish. The little fish comes to him. "What do you wish for now, old man?" "Well my boy, my good fellow, the old woman scolds me and won't give me any peace. She wants to be a noblewoman. And she doesn't want to be a peasant's wife." "Doesn't she want [that]? Well, go home again, old man, that shall be too." Good, the old man just wends his way home.

What does he see: the old woman! She is sitting in...inside the house, and she has...her...who wait upon her, and she is drinking wine and eating cakes. "Now old woman, you are well off!" "Be off with you, old man, or I'll call at once for my servants to kill you!"

Well, she sat for one mouth, she sat for two, yes she sat even for three. In the third month she calls the old man in again and says to him: "Old man, listen, what you are to do! Go to the water. And tell the little fish that I don't want to be a lady of rank any more, now I want to be Empress." "But...no, old woman...don't be crazy...for he won't give you that." "You must go!"

Well then, the old man set himself to go to the sea(shore) and he says...to the fish...to ask the fish...that she may become..."the old woman is now asking to become...she doesn't want to be a noblewoman any longer, but wants to be Empress...and that you shall be her servant. Whatever she tells you, you ar to do!" "Go back, old man, that shall be, too!"

So the old man turns back again, what does he see before him! Thel old woman is sitting again...that...she is sitting in front of the mud hut and also...the cracked tub [is there], and she sits and spins that...her flax, back again on the stool she had. That was my story, there's no more to it.

Börjar med att få frågan om han godkänner intervjun och vilket språk han föredrar, romska eller svenska. Han svarar att han känner sig mest hemma på sitt
modersmål så intervjun fortsätter på romani.

Hej! Hur gammal är du? Har du barn? Har du familj? Ja! det har jag. Jag är 40 år gammal och har tre barn. Lever du romskt? Ja! Det gör jag. Jag försöker hålla de romska traditionerna och sederna i min familj och även lära mina barn om kulturen. Jag lever ett romskt liv men jobbar och lever precis som alla andra om man nu ska jämföra. Vad jobbar du med? Jag är projektledare på Electrolux inom IT-avdelningen och har jobbat där i 5 år. Jag är utbildad elektroingenjör från KTH.

Kännetecknande för det romska. Vad är det som är typiskt romskt för dig? Det är svårt att förklara exakt vad som är typiskt romskt ur ett romskt
perspektiv. Men det som är viktigt inom den romska kulturen är att ha familjen
nära, att ha gemenskap, att respektera varandra. Respekten är väldigt stor för att man behöver varandra. Det finns ett extra skyddsnät bland romer där man
försöker hjälpa varandra så gott man kan. Det kan vara i kristider, sjukdomar
men även i goda tider. Det är väldigt viktigt för oss att hålla ihop för vi litar mest på varandra, det är så vi lever.

Viktiga traditioner. Vilka romska traditioner är viktiga? Det finns väl inte några speciella traditioner enligt mig. men visst kan det
finnas skillnader gentemot den svenska kulturen. För andra så kan vi vara lite
konstiga. Det som är tradition hos oss är väl respekten, vad som är rätt och fel,
hur man beter sig i olika sällskap och hur man klär sig. Det är något som är
naturligt för en och något som man själv inte tänker på. Det är inte något som man har behövt förklara för sina barn eftersom det är något man växer upp med.

Skillnader mellan olika romer (främst klädval). Finns det något utmärkande i din romska grupp? Jag har växt upp i lovara-gruppen. I den gruppen så finns det inte några speciella regler eller några speciella klädregler. Men en sak som lever vidare är just att kvinnorna ska bära kjol och helst ska den gå över knäna. Det anses vara
finare. Man får inte klä sig för utmanande för det leder till en fel bild av en romsk kvinna. Hos vissa andra grupper så kanske det finns striktare klädregler men hos lovara-romerna så tycker jag att det är ganska normal klädsel som gäller.

Romsk mat. Finns det några romska maträtter i ditt hem? De romska maträtterna har troligtvis plockats upp i de olika länderna där romerna har bott sen lång tid. De har helt enkelt tagit rätterna med sig från de olika länderna och senare gjort rätterna till sina egna och idag så kallas det för romsk mat. Egentligen så är det maträtter som redan fanns i länder som Ryssland, Ungern eller Rumänien som romerna fick tycke för. Rätter vi äter är ”shax” (stuvad vitkål) och ”takarto” (köttfärs i paprika eller vitkål). Det är egentligen vår husmanskost som idag kallas för traditionell romsk mat. Vilka maträtter gillar du mest? Jag älskar de typiska romska maträtterna men idag så äter jag mindre av dem för att de är ganska tunga och feta. Jag äter lite allt möjligt från det italienska, franska och även från det amerikanska köket. Nuförtiden så äter vi mycket pasta, kött och sallader.

Romska bakelser. Finns det några romska bakelser? Återigen så anser jag att det inte finns några typiska romska bakelser, men självklart anses de vara traditionella eftersom de har ätits under en väldigt lång tid och dessutom alltid funnits på festborden vid högtider och fester.

Speciella högtider. Vilka högtider firar du? Jag och min familj är kristna. I princip så firar vi jul, påsk och nyårsafton som alla andra. En ny högtid som firas på senare tid, är romernas nationaldag som är den 8 april. Den firades aldrig förut bland våra romer. Det är något som har blivit stort på sistone och den firas rejält och det är en dag som vi kommer att fortsätta fira i framtiden. Vi håller även en minnesceremoni till dem som dog under andra världskriget, men det kanske inte är ett firande, det är mer något som vi tycker är viktigt att minnas och bevara. Vi firar inte midsommar. Barnen tycker om att fira halloween och det firar vi tillsammans med dem, men det är mest för deras skull, då det inte är något som vi tycker är särskilt viktigt. En annan sak jag kom på, är att förut, så var det viktigt att gå till begravningsplatsen och tända ljus på allhelgonadagen. Jag minns att många äldre gjorde det. Man hedrade minnet av de döda med mat och dryck som togs med till begravningsplatsen. Det var en tradition som var vanlig i Ryssland och i Polen men idag har jag märkt att dagens ungdomar i Sverige inte håller den traditionen längre.

Religionstillhörighet. Vilken religion tillhör du? Jag har växt upp med den katolska läran men ju mer tiden gick så blev jag mer nyfiken på den kristna tron överhuvudtaget och med tiden så drogs jag allt mer till pingstläran och frikyrkan, så idag är jag pingstvän.

Andlighet. Tror du romer har en egen andlig tro eller religion? Det tror jag inte, men sen begynnelsen så har romer varit väldigt andliga och trott på högre makt, på en Gud. Det romska språket används väldigt mycket på ett religiöst sätt. Det finns många religiösa fraser och religiösa tankar som flyter fritt och naturligt i det romska språket. Romer är väldigt andliga men de har inte någon egen religion. De har alltid tagit till sig de religionerna där de har bott i flera generationer.

Romernas ursprung. Var tror du romerna kommer ifrån? Oj vilken svår fråga! Enligt forskare så kommer vi från Indien, men jag är osäker på det. Jag kan tänka mig att vi för länge sedan bodde där en lång tid. Men vi får inte glömma bort att romerna var kringresande nomader. Det var mer en norm på den tiden att de flesta folkgrupper i Asien var nomader. Sen var det många krig och svåra konflikter och romerna blev oftast tvungna att fly från de länderna där det pågick krig. Det är möjligt att vi ursprungligen kommer från Indien men med tiden så har vi glömt bort vår indiska bakgrund.

Språket. Pratar du romska i hemmet? På min pappas sida så är jag polsk-tysk rom men på mammas sida så är jag lovari-czokeshti rom men jag har växt upp på mammas sida, så det är hennes
dialekt jag talar.

Den egna identiteten. Hur skulle du beskriva din identitet? Jag känner mig som en rom till 100 %.

Öppenhet om identiteten. Berättar du för din omgivning att du är rom? Nej! Jag gömmer min identitet. Det existerar fortfarande för många negativa föreställningar. Oftast så undviker jag att säga att jag är rom från början.

Tillfällen då identiteten döljs. Finns det tillfällen då du döljer det? Jag spelar nog med för att undvika kulturkrockar och konflikter. Jag har även dolt att jag är rom när jag har sökt jobb. Jag vet att vi romer fortfarande är väldigt okända som grupp för de flesta svenskar och sen är vi romer väldigt komplexa då det finns så många olika grupper av romer. Det är något som många inte känner till. För det mesta är det svårt för icke-romer att förstå oss som folk. Jag tycker det borde vara mer information i skolor, speciellt för ungdomar så att de kan lära sig mer om romer. I övrigt så är jag nog ganska flexibel och försöker alltid hitta en bra balansgång. Men det beror mest på situationen.

Synen på romer. Tror du den här synen på romer kommer att förändras? Det finns ju en romsk strategi som går ut på att innan år 2032 så ska allt bli bättre för romer. Men tänk på att romer har bott i Sverige i 500 år och under den här långa tiden så har det inte hänt särskilt mycket, så det är mycket som ska hända på 20 år. Det ska bli spännande att se vad som kan förändras på den här korta tiden.

Den egna bekantskapskretsen. Vad har du för bekantskapskrets? I tonåren så umgicks jag mycket med svenskar, men ju äldre jag blev så blev det mindre umgänge med mina gamla vänner. När jag gifte mig så blev det även mindre tid till att hålla kontakten med gamla kompisar. Skillnaden var också att mina vänner var singlar medan jag var gift. När jag sen fick barn så blev jag tvungen att försörja min familj så tiden räckte helt enkelt inte till för att gå ut och festa och umgås. Det blev mer och mer att man tappade kontakten med sina icke- romska vänner. De senaste åren så har det blivit så att jag umgås mer med mina romska vänner och kusiner eftersom vi har gått i samma fotspår. Jag försöker dock att hålla kontakten med mina gamla icke-romska vänner så gott det går.

Familj och giftermål. Hur och när gifte du dig? Jag var 18 år när jag gifte mig. Vi kände till varandra sen innan. Vi fick kontakt och då lärde vi känna varandra ännu bättre. Med tiden märkte vi att vi tyckte om varandra men fortfarande sade vi inget till våra föräldrar. Vi kom väldigt bra överens. Jag ville inte förlova mig med henne och sen behöva vänta ända fram tills bröllopet. På den tiden så var det så att när man var 18-19 år gammal så ansågs man redo att gifta sig inom den romska världen. Man ansågs vara en mogen och vuxen person. Vi beslutade oss för att en dag rymma bort. När dagen kom så lämnade hon sitt hem utan att säga något och så träffade hon mig och sen var vi ensamma i några dagar. Jag berättade för mina föräldrar att vi skulle rymma iväg, så de var med på det. Hennes släkt å andra sidan visste inget så det var lite arga känslor från deras sida, men sen så märkte de att allt var okej och så träffades båda sidorna och pratade ut. I slutändan så blev det en stor fest med många festdeltagare och i slutändan så blev allt bra.

Giftermål vid ung ålder. Hur ser du på giftermål vid ung ålder? Ibland så kan en person som är 18 år gammal vara mer mogen än någon som är 24-25 år gammal. Det beror på hur mogen man är som person. Sen så finns det givetvis praktiska problem som man måste tänka på. Man kanske inte är klar med sin utbildning, sen kanske man inte är klar med sin lekperiod som tonåring och kan inte riktigt inse vad det betyder att vara gift. Jag tycker att det är okej att gifta sig vid 18-års ålder så länge man inser vad det innebär. Ibland händer det att romska ungdomar träffas i 13-14 årsåldern och blir kära och då kan det hända att föräldrarna ordnar en förlovning . Om kärleken visar sig vara äkta så får oftast ungdomarna vänta i några år tills de kommer upp i en mognare ålder. Först då får de gifta sig.

Arrangerade äktenskap. Hur ser du på arrangerade äktenskap? Det är något att fundera över, det här med arrangerade äktenskap, att man låter föräldrarna ta initiativet. Enligt mig, så är det självklart bättre om två
personer finner kärleken av sig själva. Arrangerade äktenskap är inget vanligt
fenomen i Sverige men om man tittar på Indien t ex, så är det, det vanligaste
sättet att göra det på. Om man däremot tittar på skilsmässostatistiken i Sverige så skiljer sig upp till 50 % av paren i slutändan. Om man jämför med statistiken i Indien så skiljer sig knappt någon, men frågan är också om de verkligen lever ett lyckligt liv där borta. Jag tror ändå det är bättre att barnen får bestämma själva. Att iman inte låter föräldrarna lägga sig i för mycket och tro att de vet bättre än sina barn, för trots allt, så handlar det om barnens liv i slutändan. Jag litar på att mina barn vet vad de ger sig in på när den dagen kommer för dem att välja en partner. Jag hoppas att de inte tror att det är någon lekstuga, för giftermål är något som ska hålla livet ut.

Upprätthållande av det romska av de egna barnen. Vill du att dina barn för vidare de romska traditionerna? Ja! Det är jätteviktigt för mig.

Viktiga traditioner att föra vidare. Vilka traditioner är viktiga att föra vidare? Jag tycker att varje tradition som är till ens fördel ska behållas. Det som inte fungerar idag kan man nog ta bort. Jag kan ge ett tydligt exempel på det. Hos oss så är det tradition att respektera en äldre, att ta hand om sina föräldrar när de blir äldre. Det är fint och det är något som borde bevaras för hos oss så finns det inga vårdhem för äldre. Det är inget koncept som existerar hos romer. Ett undantag skulle vara om föräldrarna är riktigt sjuka och att deras barn inte har den kunskapen som krävs för att själva kunna ta hand om dem. Då kan man bli
tvungen att låta någon annan vårda dem. Men en äldre rom som är frisk skulle
aldrig kunna tänka sig att bo på äldrehem. Det kanske förändras längre fram men som det ser ut idag så är det fortfarande en tradition att ta hand om sina föräldrar. En annan viktig punkt är att familjesammanhållningen är stark. Förklaringen är
att vi måste lita på varandra. Även om vi har bott i Sverige i mer än 40-50 år eller i 100 år så är det ett faktum, att så fort det blir problem i ett land, så är det tyvärr alltid vi romer som blir syndabockar. Vi blir ogillade, utmålade eller kanske utkastade från ett land. Historien har visat att det här beteendet har upprepats alltför många gånger och det är något som lätt skulle kunna ske igen. Därför påpekar jag att det är väldigt viktigt med sammanhållningen för i slutändan så kan vi bara lita på varandra. En annan sak som också håller på att försvinna är det romska rättsväsendet ”kris”. Idag så praktiseras den inte bland alla romska grupper. Den existerar bara hos traditionella romska grupper som lovara , hos vissa tysk-polska och ryska romer och hos ”Kelderara”-romerna. Det är en instans som finns till för att rättvisa ska praktiseras bland romer. Ingen ska kunna göra vad de vill för att de är starkare eller rikare än någon annan. Det fungerar som en vanlig domstol där man försöker att lösa tvister på bästa sätt och ta reda på vem som har rätt och fel. Beslut ska tas på rätt grunder och man ska alltid döma efter sanningen. Detta är till för romerna och det är något som måste följas av alla för att hålla ordning och reda. Ett annat exempel kan vara om en kvinna är ensam och inte har någon familj som kan hjälpa henne då har hon rätt att be om hjälp från andra romer för att få upprättelse i någon tvist. Detta är en tradition som har funnits i många århundraden. Det har inte spelat någon roll vilket land man har fötts i eller bott i utan det är en tradition som har följt med romerna på deras vandringar genom olika länder. Den instansen har funnits som en trygghet för alla som hamnar i problem med andra romer. Man kan alltid vända sig till de här domarna för att få rättvisa och detta är en fin tradition som jag tycker är till romernas fördel för den håller allt under kontroll. Förut så var det kanske så att vissa traditioner var bra för den tidens romska generation men idag är de inte till romernas fördel. Idag har även de äldre romerna insett att vissa traditioner inte fungerar längre. Förut kunde man bli utstött på grund av att man har brutit mot någon gammal ”mageripe”(tabu) regel. Det kunde leda till att man inte fick umgås eller äta och sitta i sällskap med andra romer om man var utstött. Ett exempel är att förut så ansågs skor vara orena. Om man fick en sko kastad på sig så blev man automatiskt oren hos romer och var tvungen att bli ”renad” inför en domstol. Den här seden togs bort för längesen och är inte längre en tradition som följs av någon rom idag. Du ser vi går också framåt med tiderna och vi måste också anpassa oss.

Den romska kulturens anpassningsbarhet. Är romska kulturen anpassningsbar? Om man definierar romsk kultur så tror jag att romerna alltid har anpassat sin kultur efter olika situationer och omständigheter. Kulturen förändrades
ständigt men det grundläggande som höll ihop allt var den enorma respekten
som man hade för varandra och det faktum att man alltid ställde upp för
varandra. Det var vår trygghet. Ibland så var det riktigt hemska tider då romer
var förföljda. De kunde hamna i fängelse eller t o m bli dödade. Ibland så kunde det vara sådana situationer då romer var tvungna att fly och gömma sig och
ibland så hände det att de träffade andra romer som var okända för dem. De var varken deras släktingar eller bekanta. Det räckte bara att de var romer och då
kunde de genast känna sig trygg och välkommen i deras hem eller i deras tält.
Romerna gömde dem och gav dem mat. Det spelade ingen roll vilket land man
befann sig i. När man träffar andra romer så är det här något som man förväntar sig. En rom skulle aldrig ljuga för mig. Han skulle ge mig skydd och mat ifall jag behövde det. Över hela världen så är det likadant och det är något som binder
oss romer samman. Det spelar ingen roll vilken grupp man tillhör. Dessa
principer följs av dem flesta romer tills idag.

Skillnader idag. Lovara-gruppen livnärde sig traditionellt som hästhandlare. Vissa höll även på med kopparsmide och kvinnorna livnärde sig på spåkonst. Vilka skillnader ser du idag? Jag ser en stor skillnad idag. Förr i tiden så arbetade romer med det de kunde och som under omständigheterna var möjligt för dem att arbeta med. De gjorde allt för att försörja sig och sina familjer. För vissa gick det bättre och för andra så gick det kanske lite sämre. Idag är skillnaden stor. Vi får gå i skolan. Detta var inte möjlighet förut, inte ens i Sverige. Idag är förutsättningarna helt annorlunda för en ung rom. Han kan skaffa sig en utbildning som även är gratis. Man kan investera i sin framtid och verkligen satsa på att skaffa sig ett drömjobb. Det är ett nytt fenomen som inte alls var möjligt på samma sätt för de flesta förut. Jag vet att det fanns en tid i Ryssland, under kommunisttiden då många romer fick utbilda sig. Då var det många som hade jobb och levde gott. Det var något ovanligt på den tiden. Men fortfarande idag så är majoriteten av romerna outbildade vilket gör det svårt för dem att anpassa sig till systemet. Utan
utbildning så får de inga jobb och de får oftast nöja sig med de sämsta jobben som de kan få. Utbildning är något som jag ser som något väldigt positivt.
Baksidan är att många romer har fel uppfattning om vad det betyder att komma in i systemet och utbilda sig. Vissa tror att den romska kulturen egentligen
hindrar dem från att utbilda sig och jobba med något som man kanske älskar.
Detta är helt fel anser jag. Ibland så händer det även att romer glömmer bort vem de är så fort dem har kommit in i systemet. Jag tycker att det är synd att det blir
så. De glömmer bort sin identitet och sin egen kultur. Enligt mig så borde det
istället vara tvärtom. Att ha romsk bakgrund och utbildning borde istället berika en och ens kultur och dessutom stärka ens identitet. Man behöver inte vara rädd längre utan kan öppet visa vem man är och känna stolthet över ens bedrifter.
Istället har det i många fall blivit så att de här personerna har tappat intresset för sin egen kultur. Man tappar kontakten med andra romer och förstår till slut själv inte vem man är, om man är rom eller svensk. Man blir kluven mellan två världar och det leder till att man tappar sin identitet.

Fördomar. Har du upplevt fördomar? När jag var liten och började i skolan så förstod jag inte att det fanns diskriminering eller att man såg annorlunda på oss. Det var först i tredje klass som jag var med om en händelse som jag då inte förstod. Läraren frågade: ”Är du zigenare? Ja! Svarade jag”. Sen sade hon: ”Ni är ju sådana folk som inte följer lagverket!” Jag svarade: ”Ursäkta, vad menar du?” Då sade hon: ”Nej! Det var inget”. Det var först när jag kom upp i tonåren som jag förstod vad hon menade. Hon hade förutfattade meningar om oss, som att vi inte följde den svenska lagen, att vi levde hur vi ville. När jag hade gått ut min ingenjörsutbildning märkte jag hur svårt det var att få jobb. Killar som hade invandrarbakgrund fick det ännu svårare. Jag var dessutom rom så du kan tänka dig hur mycket svårare jag hade fått det om jag hade varit öppen med att jag är rom. Från och med den tiden bestämde jag mig för att inte säga det. I början på mitt nya jobb så hände det ibland att jag råkade höra andra prata om romer eller säga saker som tattare. Den bilden jag upptäckte var att de hade en skev uppfattning. De såg romer som dumma, outbildade människor som inte ville komma in i systemet. Som ville fortsätta leva som de gör. Detta gav mig en tankeställare. Hur skulle det vara om jag öppet skulle avslöja min romska identitet. Hur skulle det sluta?

Öppenhet om identiteten. Skulle du vilja vara öppen med din identitet? Jag kan inte ens tänka mig att vara det, för det är något som romer inte är vana vid att göra. Men visst skulle det vara skönt att kunna vara öppen med det. Att vårt språk och vår kultur blev mer accepterat bland svenskar. Jag tror det skulle påskynda integrationen ännu mer in i det svenska samhället.

Svenskarnas syn på romer. Är det någon skillnad på hur svenskar ser på romer idag? Jag tror inte det är någon större skillnad från allmänheten. Den stora
skillnaden idag är kanske att vi har mer stöd från politiker än någonsin. Förut så kanske det fanns goda tankar från myndigheter att hjälpa in romer i systemet.
Men då var det också en sådan mentalitet där man inte riktigt visste hur man ska hjälpa romerna. Romer har ingen utbildning, kunde de säga, vilket stämde till stor del. Även från romernas sida så var ju allt nytt och lite konstigt. Allt kändes lite främmande och det var mycket som de själva inte kunde förstå. Många gick på olika kurser men problemet var att de ändå inte fick några jobb och med tiden blev dem tvungna att dölja sin identitet för att överhuvudtaget ha en chans till att försörja sig. Idag är det annorlunda. Det finns ett stort engagemang från politiker och regeringen. De har insett romernas behov och även insett att det bästa sättet är om man jobbar tillsammans med romerna i de här frågorna i form av olika insatser men att man även deltar i studier och behovsanalyser tillsamman med romer. Detta är en stor skillnad i tankesättet och det hjälper oss enormt att kunna bli inkluderade i samhället just som romer. Tanken är ju att vi inte ska förlora vår kultur eller språk. Att vi accepteras som vi är. Men vanliga svenskars syn på romer tror jag inte har förändrats så mycket. Där får man nog försöka jobba mer på att ändra deras syn på oss. Det behövs fler romska förebilder som artister och andra romer som spelar en roll i det svenska samhället. Jag är ingenjör och rom men tyvärr så döljer jag det så det syns inte i statistiken. Det behövs mer romer inom sport. Det måste ske något så att det blir normalt för svenskar att se oss romer som en del av samhället. Att de helt enkelt vänjer sig vid oss och att de märker att vi inte är så annorlunda än dem.

Romernas framtid. Tror du att romerna kommer att kunna fortsätta leva på ett romskt sätt? Nej, man ser redan skillnader idag. Det som våra föräldrar ansåg vara romskt finns inte idag. De äldre ser vad som händer och det gör att de mår dåligt för allt håller på att försvinna. Men så sen så kanske det är så att det håller på att
förändras till något annat. Skillnaden kanske blir att det som de äldre ansåg vara romsk kultur kommer att fortsätta anses vara romsk kultur bland de unga fast på ett annat sätt. Det kanske är en naturlig konsekvens. Det jag tycker är mest tydligt idag och som är synd är att språket håller på att försvinna bland de unga. Det är väldigt synd för vårt språk fungerar inte endast som ett kommunikationsverktyg. Vi har inget land, vi har inga regeringar och vi har inga gränser som skiljer oss åt. Vårt språk är vår identitet. Det är det som binder oss samman och det som vi identifierar oss vid. När språket försvinner så mäts kulturen med andra medel som kläder och då blir det istället en identitetsfaktor. Även de resande har förlorat sitt språk och idag vet de inte hur de ska vända tillbaka. Efter all denna förföljelse och misär som romerna har gått igenom så har vi kommit till ett land som Sverige där vi är fria och inte har en kniv mot strupen. Men istället så leder det till att vi förlorar vårt språk vilket är märkligt och väldigt synd.

Tillägg. Vad skulle du vilja tillägga? Jag skulle vilja se att våra seder och traditioner förs vidare. Idag är det många som mår dåligt över situationen. De tycker att allt har förändrats, att man inte är tillsammans och att man inte ses längre på samma sätt som innan. Jag skulle vilja att det blir som förut eller åtminstone att det blir en reform och att det blir bättre för romernas välbefinnande. Jag skulle vilja se att de unga går i skolan och att de blir något. Men framför allt vill jag se att de i slutändan inte förlorar sin identitet, för då vet de varken in eller ut. That’s it!

Avslutning. Jag tackar för intervjun och vi önskar varandra lycka till!