• Huvudmeny

Barvinter och blidvinter

Södra och mellersta Sverige ligger ännu grönt. Även om snön snart kommer tycks varma, snöfria vintrar vara ett fenomen som kommit för att stanna. Men vad kallas en snöfri vinter?

Snöfria vintrar blir med växthusklimat och väder ett vanligare fenomen i Sverige, eller åtminstone i delar av landet. En sådan vinter kan beskrivande kallas snöfri vintervarm vinter eller grön vinter. Men framför allt två uttryck fångar dessa förhållanden, och båda är dessutom väletablerade i ordböckerna.

Barvinter är helt enkelt en vinter utan snö. Det kan sägas vara en sammandragning av barmarksvinter, som också är ett vanligt uttryck; barvinter är dock bättre eftersom det är kortare. Barmark står här för ’mark som inte täcks av snö (mot det för årstiden normala)’.

Blidvinter är vinter som kännetecknas av temperaturer över fryspunkten. Det är bildat till blidväder, ’vinterväder som kännetecknas av temperatur (strax) över fryspunkten’. En blidvinter utesluter inte snö, även om barmark naturligt blir följden om blidvintern varar länge. På motsvarande sätt utesluter förstås inte barvintern minusgrader. Vill man betona värmen, använder man blidvinter. Vill man betona snöbristen, använder man barvinter

Om vi får flera vintrar med färskpotatis i december och en andra blomning av många växter, får vi kanske finna på starkare, bättre beskrivande uttryck än blidvinter. Kanske kan grönvinter då vara en kandidat? 

Några etablerade uttryck för motsatsen, kalla och snörika vintrar, har vi inte. Vargavinter och fimbulvinter betecknar förvisso en ’kall och lång vinter’, men de får i dag uppfattas som något litterära uttryck. De beskrivande kallvinter och snövinter är dock rätt vanliga i bruket och fungerar väl.

Uppdaterad 13 december 2019