En brokig provkarta på olika typer av ord

Orden i nyordslistan brukar säga mycket om vår samtid. Så, hur avspeglar orden från 2017 det globala samhället och det svenska? Språkvårdaren Ola Karlsson sammanfattar trenderna i årets nyordskrönika.

Nyordskrönika 2017.

Ja, det postfaktiska Trumpåret inleddes med fejkade nyheter och alternativa fakta, globala fenomen som tycks vara här för att stanna men som åtminstone lite kan motverkas av att vi viralgranskar nyheter och rykten.

Globala har även protesterna under hashtaggen #metoo varit, den kampanj som synts överallt under hösten. Hashtaggar är ett slags budskapsförmedlande uttryck som växt sig starkare de senaste åren, och det är första gången en sådan letar sig in i nyordslistan. Även knäprotest går tillbaka på en hashtagg, #takeaknee, om rasism mot svarta i USA. Detta knäböjande, liksom armrörelsen när man dabbar, visar samtidigt att också kroppsrörelser kan förmedla budskap.

Ordimporten i årets lista har också blivit mer global. Utöver ett antal engelska lån hittar vi det japanska omakase, det kinesisk-japanska kombucha och det latinska bonus malus, men också flera översättningslån, som skogsbad, av japanska shinrin-yoku, expresskidnappning, av spanska secuestro exprés, och snubbelsten, av tyska Stolperstein.

Orden som speglar dagens svenska samhälle hittar vi kanske mer på andra håll. Att vissa veganiserar maträtter och utbildar sig till spetspatienter visar till exempel att miljö och hälsa är viktigt. Somliga vill inte heller ligga andra till last utan döstädar gärna för att anhöriga ska slippa, och alltfler vill befria både sig själva och anhöriga från begravningsceremonier genom att välja en direktare.

Årets ordbildningstrender då? En av dem är definitivt att dra ihop två ord och bilda så kallade teleskopord, som i listans blorange – en ihopdragning av blond och orange. I plogga har man dragit ihop plocka och jogga, och renovräkning har bildats av renovering och vräkning.

En annan trend är försvenskningen av engelska ord, ett uttryck för att engelskan i dag är så hemtam att många ser orden som svenska. Listans cringe kan vara substantiv eller verb på engelska men används mest som adjektiv på svenska; och vi kan dessutom göra ett mer svenskklingande adjektiv av det, cringeig, liksom ett verb, cringea.

Nyordslistan är inte en samling ord som är ”godkända” för att tas upp i ordböckerna. Snarare är det en brokig provkarta på olika typer av ord som använts mycket de senaste åren, särskilt under det pågående året – en del på tillfälligt besök, andra för att stanna. Använder vi dem tillräckligt mycket, kommer de en vacker dag att tas med även i ordböckerna.