• Huvudmeny

Om projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap

Att namnforskning, kulturarv och språkhistoria ofta går hand i hand blir tydligt när man kikar närmare på projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Här kan du läsa mer om det arbete som blev fröet till den här webbutställningen.

Fotografi på en brun vägskylt som det står Södra Ölands odlingslandskap på.

År 2013 inledde Isof projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Tanken var att projektet skulle belysa den språkliga dimensionen av Unescos världsarvsområde, framför allt genom att undersöka vad man kallat olika ägor. Har det skett någon förändring i hur och vad man "döper" åkermarker, hagar och ängar till genom åren? Vad berättar namnen för historia, och vad säger namnen om hur livet på ön har förändrats? Vad avslöjar namnen om hur vårt språk har utvecklats, och ger det ledtrådar om hur språket kan komma att utvecklas i framtiden?

I projektet har över 3 800 ägonamn samlats in. Detta har gjorts genom att kartlägga både dagens namnbruk och namnbruket omkring år 1960. Det är ett stort arbete som hade varit omöjligt att genomföra utan hjälp. Tack vare ett stort engagemang från medlemmar i hembygdsföreningarna i Södra Ölands odlingslandskap finns nu namn från 52 byar i tolv socknar dokumenterade. Allt som allt har cirka 200 personer varit delaktiga i projektet!

Inom projektet har en ny teknik för ortnamnsuppteckning prövats ut. Det har också gjorts arbete för att öka medvetenheten om och bruket av ägonamn inom världsarvsområdet. Webbutställningen du besöker just nu är ett exempel på det. Här har flera av Isofs experter inom dialekter, folkminnen och namn bidragit till att ta fram information som rör det öländska kulturarvet. Välkommen att utforska södra Öland ur ett språkligt och kulturhistoriskt perspektiv!

Läs rapporten om ägonamn på södra Öland

Inom ramen för forskningsprojektet har rapporten Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst tagits fram. Rapporten beskriver projektet och de analyser som har gjorts av de cirka 3 800 insamlade ägonamnen och den finns tillgänglig som pdf här på Isofs webb.

Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst

Ägonamn, vad är det?

Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar.

Ägonamn på Öland har använts i hundratals år, men finns oftast inte med på kartor. Vid storskiftet på 1790-talet skrevs ägonamnen för södra Öland upp, och det finns även uppteckningar från 1920- och 1930-talet. Från resten av 1900-talet är dock de skriftliga källorna få. Projektet Ägonamn på Södra Öland syftade bland annat till att kartlägga ägonamnen som inte samlats in.

Kontakt

Om projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap

Viktoria Bengtsdotter Katz, driver projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

Om webbutställningens innehåll

Elin Pihl, forskningsarkivarie

Josefin Knave, vik. webbredaktör

Läs mer

Utforska ägonamen på Ölandskartan!

Uppdaterad 08 juli 2020