• Huvudmeny

I Elins horva eller Gazaremsan?

Namnet på en plats kan berätta mycket om livet då och nu, även när det handlar om jordbruksmarker.

Ägonamn är ett ord för namn på åkrar, ängar, beten, hagar, odlingar och liknande. Det är alltså namn på platser som är skapade av människan genom till exempel röjning, odling och inhägnande. Ägonamn förändras ofta under tidens gång, och de som känner till ägonamnen är framför allt den egna gårdens eller byns invånare. Man kan, om man har tur, hitta ägonamn i äldre kartor eller i handlingar som donationsbrev eller testamenten.

Under 1900-talet började forskare, med stor hjälp av studenter, att samla in ortnamn som i dag finns hos Namnarkivet i Uppsala. Från Öland finns detaljerade uppteckningar av namn, ibland med bilder, gjorda av Lage Nilsson från framför allt 1930-talet. I och med projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslanskap har 1905 ägonamn lagts till från 2015 och 1939 ägonamn som informanter mindes från 1960.

Arkivkort i svartvitt. På kortet syns skrivmaskinsskriven text och två fotografier från åkern Sexan. På kortet står det "Össby, by i Gräsgård sn, Grädgårds hd, Öland, Kalmar 1. Sjörån var fött särskilt hemmastadd i Ösby, där hon till och med jick opp i karlarnas sovrum om nätterna (folktradition). En sten en urhålkning i, på åkern Sexan N byn. Där tvättade sjörån sina kläder. Lage Nilsson 1932."

På ett arkivkort nämndes åkern Sexan år 1932.

Huvudled och bestämningsled beskriver marken

Ägonamnen på Öland är lika andra svenska ägonamn på flera sätt. De innehåller ofta en huvudled som talar om vad för slags mark det handlar om och en bestämningsled som på något sätt beskriver marken eller ägan.

I namnen Långåkern och Sörängarna kan man till exempel förstå på huvudleden att Långåkern är en åker och Sörängarna är ängar. Bestämningslederna talar om för oss att Långåkern är lång, och Sörängarna ligger söder om något. Precis som för övriga svenska ägonamn är åker, äng och hage vanliga huvudleder, men i det öländska materialet finns också lott och horva ofta med. Bestämningslederna bland de öländska ägonamnen innehåller också ofta antingen ett personnamn, som till exempel Wallinbiten eller Åkes östra lott, eller ett bebyggelsenamn, som till exempel Eköhorvan eller Mellbyjalet. Även väderstreck eller ord som beskriver marken eller jorden är vanliga bland de öländska ägonamnen.

Ofta är det just mansnamn som dyker upp bland ägonamnen. Det beror på att männen länge var de som ägde och brukade marken officiellt. Men det går även att hitta kvinnonamn i det insamlade materialet. I Smedby socken finns Syster Signes horva (Stora Smedby 1960), Sisshorvan och Ruthorvan (Alvlösa 1960). Ruthorvan och Sisshorvan gränsar till varandra i byn Alvlösa.

Vad är en huvudled?

Inom namnforskning undersöks ofta namnen i sin helhet, men man kan också analysera namnen genom att dela upp dem i olika bitar. Det brukar kallas att man delar upp namnet i huvudled och bestämningsled.

Vissa namn består bara av en huvudled, men många namn är en kombination av en bestämningsled och en huvudled. I ägonamnen (och andra ortnamn) talar huvudleden ofta om vilken typ av plats som bär namnet (alltså om det är en åker, äng, hage, lott) medan bestämningsleden på något sätt beskriver eller särskiljer just denna plats från andra platser som bär samma huvudled, till exempel Lillåkern, där Lill- både kan beskriva åkern och särskilja den från Storåkern.

Inom projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap har vi hittat några återkommande huvudleder som presenteras här:

Läs mer: Fyra vanliga huvudleder på södra Öland

Ägonamnen berättar

Fotografi över åkern Flajenrör på Öland. På bilden syns en grönskande åker, och mitt i en låg kull täckt av högre gräs och träd.

Åkern Flajenrör sägs ha fått sitt namn efter en obehaglig incident på platsen.

Det flådda oxspöket vid Flajenrör

Berättelsen om Flajenrör har berättats av Harry Johnsson i Försslunda som i sin tur hört historien från sin far.

Enligt sägnen fick åkern Flajenrör sitt namn på ett annorlunda sätt. Det har berättats att en oxe slaktades vid röset. När oxen var halvt flådd (flajen) togs en paus och arbetarna pustade ut en stund med kaffe och förfriskningar. Men, när de kom tillbaka var oxen försvunnen. En av dem tyckte sig ha sett oxen försvinna in i röset. Sen dess menar vissa att det har spökat vid Flajenrör.

Ytterligare en berättelse om Flajenrör delade en Sofia Andersson med sig av för för Lage Nilsson år 1928:

I Frösslunda var det ett rör, som de kallar Flajjenrör. På Johanssons (ägor). De va en oxe, som gick där, å de tog hem den å slakted den, å när de sen hade skärt av bena, så flöj han opp å gick. Han gick ikring röret en hel sommar, men de har inte vatt på det här hundratalet utan e väl länge sen.

Mer om spöken på Öland: Svartsjuka sjörån och offer till de underjordiska

Fotografi över hagen Elins horva på öland. På bilden syns en grön, frodig äng framför ett rött litet trähus.

Elins horva inspirerade poeten Anna Rydstedt.

Sommarlängtan i Elins horva

Ett av de kvinnonamn som återfinns i det insamlade materialet är Elin. Elins horva har blivit föremål för inte bara en, utan två dikter skrivna av poeten Anna Rydstedt. I dikten Försök går det att läsa:

Grönblå och gredelina är stråna med, vindsilver i axen, och flyttblocken kikar med miljoner arkeiska ögon, och luktar med, postglaciala mossnäsor, på solens och vindens spel i Elins junihorva, där miljarder strån går i vågor, bildande tillsammans en böljande matta, i juninordosten.

Elins horva kanske inte var lika uppenbart vacker vintertid, men i dikten Vinterdikt beskriver Anna Rydstedt ändå platsen som en plats som ger tröst i väntan på våren.

Skator svarta vita, som flickorna i modetidningarnas sista säsong, nu uppeldade i alla öppna spisar, flyger sitt luftslalomlopp bort, till björkarna och almarna, vädjande som mina barnögons träd, i Ventlinge bygata, i Elins vinterhorva.

Fotografi från en smeds verkstad. På bilden syns ett äldre järnställ och en borste med träskaft.

Att referera till smeden, eller en annan kändis i bygden, kunde vara smidigt när man talade om olika ägor.

Att referera till en "kändis"

Vanligen bildades ägonamn med ett ord som beskriver själva ägan eller marken, en huvudled såsom åkern, horvan eller gärdet. Just personnamn verkar dock kunna användas i ägonamn utan en huvudled. Särskilt i materialet från 2015 dyker namn såsom Bertils västra, Berts, Edits, Freds, Julle och Oskars söder, Kjells, Kullmans, Runes upp, det vill säga namn som består av genitivfraser utan följande substantiv. Denna typ av namnbildning förekommer också i samband med bebyggelsenamn. Möjligen kan man i dessa namn se ett förflyttat fokus från själva marken i sig till ägaren eller brukaren.

Personer kan dock förkomma på andra sätt i ägonamnen. Namn innehållande yrkesbeteckningar är inte helt ovanliga, till exempel Smedhorvan eller Prästlotten, men moderna yrken som rörmokare är inte lika vanliga. I Mörbylånga kyrkby finns dock Tommyläckbiten (2015). Visserligen innehåller inte namnet någon yrkesbeteckning men ett binamn givet efter personens yrkestillhörighet. Till den gruppen av namn kan man också räkna Bakom Stigbagares, Vakterängen och Bryggarlotten (1960). Hörsamlotten (Södra Bårby 1960) innehåller en särskild typ av personnamn – ett soldatnamn.

Gammal karta i dova färger. På kartan syns åkrar uppdelade med tunna streck, och snirkliga bokstäver. Ett avlångt område är markerat i efterhand med svart linje.

Inom den svarta markeringen syns det som kallades Långåkern i kartan över Lilla Frös ägor från 1805 (LSA G80-3:2).

Hur ser Långåkern ut?

Ja, den är såklart lång! Hur ett område ser ut rent visuellt kan ofta märkas i ägonamnen. Ett exempel är Långåkern, som man kan utgå från början var en avlång åker som senare delades upp mellan flera olika ägare.

Uppdelningen märks av att särskiljande namn senare kom att användas för långåkern. I en karta över Lilla Frös ägor, i Resmo socken, från 1805 går det att hitta Långåkern. Senare kom man att i stället kalla olika bitar av området för olika namn, till exempel Bo långåker, Göte långåker, Jonssons norra långåker, Jonssons södra långåker, PO nedre långåker, PO övre långåker, Svens norra långåker, Svens södra långåker och Wermelin långåker.

Fotografi på en ponny med röd grimma som betar tillsammans med tre grå får i en vildvuxen hage.

Dräktiga djur får med fördel gå på andra platser än på Kastängen...

En händelse som lever kvar i ägonamnet

Precis som Flajenrör blev fler ägor uppkallade efter saker som hade, eller eventuellt hade hänt, på platsen. Bakgrunden till namnet Kastängen i Mellstaby är, enligt sagespersonen, att djur som betade där "kastade" (det vill säga fick missfall). Föklaringen till att det var särskilt vanligt just på Kastängen är möjlighen att det kan ha funnits en växt som framkallade missfall där, eller att djuren blev skrämda. Åkern ligger nämligen nära en skjutbana...

Även namnet Handlarhaget i Hulterstad fick sitt namn efter en händelse. Det var nämligen i samband med regleringen av en skuld som handlaren i trakten fick överta åkern som betalning.

Fotografi på en stor åker efter slåtter. Ett par höbalar står utplacerade på åkern, ej ännu inlindade i plast. Himlen är klarblå med några lätta, vita moln.

Gazaremsan – på Öland.

Uppkallelsenamn kan vara spår av konflikter...

Uppkallelsenamn är en särskild namntyp som innebär att man återanvänder kända namn, med särskilda konnotationer, på nya områden.

I projektet förekommer till exempel Gazaremsan och Gazaängen i Össby som är uppkallade efter Gazaremsan i Palestina. Namnet tillkom i samband med en granntvist om åkern. I Sandby socken finns uppkallelsenamnen Arabien och Sibirien. Namnet Sibirien återkommer även i Kastlösa socken och i Smedby socken, där även namnet Turkiet finns. Bakgrunden till dessa namn vet vi förstås inte säkert, men faktum är att dessa namn går att hitta i flera delar av landet. Ofta handlar det om att beskriva något som ligger långt borta. Namnet Turkiet förekommer även på platser där man haft osämjor eftersom Turkiet och Grekland hade många konflikter, eller rent av krig, under en period som föregick namninsamlingarna som gjordes under 1920- och 1930-talen.

Läs mer

Länkar och lästips

Bengtsdotter Katz, Viktoria, 2014: Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. S. 27–42.

Falck-Kjällquist, Birgit, 1973: Studier över ägonamn i sydvästra Värmland. Lund. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Ser. A. 25.)

Hallberg, Göran, 1985: Ortnamn på Öland. Stockholm.

Harling-Kranck, Gunilla, 1990: Namn på åkrar, ängar och hagar. Helsingfors. (Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland 565.)

Holdar, Carl-Gustav, 1993: Byarna i Gräsgård. I: Gräsgård mellan hav och hed. Red. Carl-Gustav Holdar. Gräsgård. S. 78–79.

Holdar, Carl-Gustav, 2004: Ortnamn. I: Hembygdsbok för Hulterstad Stenåsa. Utg. av hembygdsföreningarna i Hulterstad och Stenåsa. Hulterstad & Stenåsa. S. 14–19.

Hulterstad och Stenåsa hembygdsbok 2004, s. 339. LUF M1254 s. 2.

Modéer, Ivar, 1946: Öländska ortnamn och öländsk dialektgeografi. I: Namn och bygd 34. S. 128–176.

Nyström, Staffan (red.): Namn och namnforskning. Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn.länk till annan webbplats Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand. Version 1.

Palm, Bertil, 1976: Byar och gårdar. I: Ventlinge – en sockenbeskrivning. Utg. av Ventlinge hembygdsförening. Ventlinge. S. 75–98.

Pihl, Elin, 2014: Ägonamn. Namnstruktur och namnkontinuitet i två uppländska socknar. Uppsala. (Namn och samhälle 27.)

Anna Rydstedt, 1970: Jag var ett barn. länk till annan webbplatsAnna Rydstedt-sällskapet.

Torsund, Nils, 1949: Öländska folkmål. Jämte kort översikt av ortnamnen. I: Öland 2. Red.: Bertil Palm & Lennart Landin. Lund. S. 421–450.

  • 1983: Ortnamn i Mörbylånga. I: Mörbylånga. En öländsk socken i ord och bild, i helg och söcken. Huvudred.: Nils Torsund. Mörbylånga. S. 91–103.
  • 1988: Ägonamn I: En öländsk sockenbok. Red.: Bertil Palm. Runstens hembygdsförening. S. 147–156.
  • 1990: Ortnamn i Glömminge. I: Glömminge. En ölandssocken förr och nu. Red.: Bertil Palm. Glömminge. S. 114–126.

Vikstrand, Per, 2007: Ortnamnen i Kalmar län 7. Mörbylånga kommun. Bebyggelsenamn. Uppsala. (Skrifter utg. av Institutet för språk och folkminnen. Namnavdelningen. Seria A. Sveriges ortnamn.)

Uppdaterad 29 juni 2020