• Huvudmeny

Klarspråk gör vi tillsammans

En av Språkrådets viktigaste uppgifter är att stötta det offentliga klarspråksarbetet, enligt språklagens krav på vårdat, enkelt och begripligt språk. Ett sätt att hålla koll på hur det går är enkäten som Språkrådet skickar ut med några års mellanrum till alla myndigheter, regioner och kommuner.

Illustration föreställande en man som intervjuar en kvinna som sitter bakom ett skrivbord med papper framför sig och armbågarna vilande på bordet. Mannen säger i pratbubbla: "Har språklagen betytt något för ert sätt att uttrycka er här på myndigheten?". Kvinnan svarar i en pratbiubbla: "Det kan du hoppa upp och sätta dig på!".

Illustration: Robert Nyberg.

Glädjande nog visar årets enkätsvar att fler och fler jobbar med klarspråk – från knappt 60 procent 2006 till drygt 80 procent 2019. I årets enkät, precis som i de tidigare, är de vanligaste aktiviteterna att utbilda skribenter och förbättra mallar för brev och liknande. Mottagaranpassade texter är det resultat som flest anger, och det vanligaste hindret för att arbeta med klarspråk är tidsbrist.

porträttbild

Karin Hansson.

I år när språklagen fyller tio år passar det bra att satsa särskilt på att förbättra Språkrådets insatser för att främja klarspråksarbetet hos myndigheterna. Stödet i dag består främst av råd, rekommendationer, verktyg och kompetensutveckling för klarspråksansvariga. Vad är det då som det behövs mer av? Under hösten har jag haft förmånen att få undersöka den saken genom att intervjua klarspråksansvariga på totalt 13 statliga myndigheter, regioner och kommuner.

Stödet är bra, men mer behövs

Hur är det då att jobba med klarspråk? Intervjupersonerna berättar om ett roligt men många gånger ensamt jobb. Språkrådet spelar en viktig roll – som kunskapsbank, rådgivare och auktoritet att hänvisa till i frågor om språkriktighet och lagkrav.
Av intervjuerna framgår att främjande omständigheter är bland annat medvetenhet om vikten av klarspråk runt om i organisationen, inte minst hos ledningen. Det underlättar också om den klarspråksansvariga har ett tydligt uppdrag som är allmänt känt.

Intervjupersonerna anser att Språkrådet ger bra stöd, men de ser även behov av mer. Det som efterfrågas kan delas in i fyra delar:

  • stöd i att driva klarspråksarbete, t.ex. i form av seminarier
  • pedagogiskt material, t.ex. exempel på övningar och kursupplägg
  • verktyg för att avlasta den klarspråksansvariga, t.ex. lättfattlig vägledning i språkriktighetsfrågor
  • stöd i att övertyga ledningen om behovet av klarspråksarbete, t.ex. en modell för att beräkna hur mycket man kan spara på bättre texter.

Vad händer härnäst?

Med de här kunskaperna som bas börjar Språkrådet nu planera förändringar att göra under 2020. En sak är redan klar: Det är en mycket god idé att hitta vägar till mer samarbete mellan Språkrådet och dem som jobbar med klarspråk på myndigheterna, för det är hos dem som mycket nödvändig kunskap finns.

Fortsättning följer, med andra ord! En rapport med alla resultat av enkäten och intervjuerna kommer att publiceras här på webbplatsen.

Karin Hansson
Språkvårdare på SCB, under hösten 2019 anställd på Språkrådet

Uppdaterad 12 december 2019