• Huvudmeny

Alla vill kunna förstå vad de läser

Första intrycket är viktigt för om en läsare med läshinder ska vilja ta sig an texten, skriver Mats Jansson.

Med hjälp av en ögonrörelsekamera kunde man visualisera deltagarnas läsning: hur blicken rör sig genom texten och var den stannar upp. Ju längre fixering, desto större cirkel.

Med hjälp av en ögonrörelsekamera kunde man visualisera deltagarnas läsning: hur blicken rör sig genom texten och var den stannar upp. Ju längre fixering, desto större cirkel.

Informations- och faktatexter kan vara svåra att läsa och förstå för läsare med till exempel dyslexi, afasi, intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Går det att utforma sådana texter så att fler kan förstå dem?

Mellan 2016 och 2019 har projektet Begriplig text försökt besvara den frågan. Projektet drevs av fyra funktionsrättsorganisationer och har samverkat med myndigheter, textproducenter och forskare. Alla de här har varit viktiga, men det viktigaste har varit en aktiv medverkan av deltagare med egen erfarenhet av olika läshinder.

Deltagarna har använt ögonrörelsekameror som visat läsmönster, och de har intervjuats individuellt och i grupp om hinder och möjligheter vid läsning. De har även tagit ställning till och rangordnat påståenden om läsbarhet.

Mats Jansson.

Första intrycket är viktigt

Resultaten visar att första intrycket av en text är viktigt. Rubriker, ingresser och mellanrubriker som tydligt berättar om innehållet är en väg in i texten. Luft mellan stycken och rader gör det lättare för fler att börja läsa texten. Beskrivande bilder, sammanfattningar och punktlistor kan ge överblick.

Första intrycket är en förutsättning för att en läsare med läshinder ska ta sig an texten. Mycket i Begriplig text har därför handlat om form. På webbplatsen begripligtext.se finns flera konkreta tips från projektet på hur texter kan göras läsbarare för fler.

Att texten är läsbar betyder däremot inte automatiskt att en text är begriplig. Det räcker inte med vardagliga ord, större bokstäver, kortare meningar, rak ordföljd, mer luft eller läsvänligare typsnitt. För att en text ska vara begriplig måste jag som skribent också tänka på om jag gett tillräckligt med information och bakgrund. Finns något oskrivet mellan raderna som läsaren själv behöver fylla i? Sådant som jag tycker är underförstått behöver inte vara det för läsaren.

Vara intresserad av läsaren

Går det att utforma informations- och faktatexter så att de blir begripliga för alla läsare? Ja, men det betyder inte att det finns ett sätt att utforma en sorts text som passar alla. Det kan vara fler texter på fler sätt.

Jag som skribent behöver ha en bild av vad läsaren vet, vad den inte vet och vad det är jag vill att den ska ta med sig av min text. Men den viktigaste nyckeln är att jag är intresserad av och vill kommunicera med mina läsare.

Mats Jansson
Ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet

Uppdaterad 20 september 2019