• Huvudmeny

1 juli 2020

Hur hänger svenska happa och engelska happen ihop?

Hända heter ju som bekant happen på engelska. Vad inte många vet idag är dock att ordet kommit in i engelska språket via de nordiska språkens happa!

Pil kastad mitt i prick på piltavla

Tur, flax, happelycka! Eller ren skicklighet?

I standardsvenskan lever happa inte kvar idag även om vi kan hitta spår av det i ord som oförhappandes (’oförmodat, av en slump’). I våra svenska dialekter hittar vi det dock fortfarande; det kom nyligen in en fråga till vårt arkiv i Uppsala om just detta ord som frågeställaren hört användas i Småland.

Utbredningsområde

I våra dialektordsamlingar har vi belägg på verbet happa (inklusive varianterna happa sig och happa till) från följande landskap: Blekinge, Bohuslän, Halland, Jämtland, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Värmland, Västergötland, Ångermanland, Öland och Östergötland. Vi ser alltså en spridning över stora delar av vårt land vilket inte är konstigt med tanke på att ordet är ett gammalt nordiskt arvord. Det finns även i både danskan (som happe) och norskan (som heppa), så det är väl spritt inom det nordiska språkområdet.

I de svenska dialekterna har dock happa om vi får tro dialektordsamlingarna haft starkast fäste och levt kvar längst i ett sydligare område som inbegriper bland annat Blekinge, Halland, Småland, Västergötland och Östergötland.

Betydelse i våra dialekter

På engelska är huvudbetydelsen av happen ’hända’. Samma sak gäller happe och heppa i danskan respektive norskan. Vad betyder då ordet i våra svenska dialekter? Grundbetydelsen är exakt densamma men betydelsen har också glidit lite grann åt olika håll. Vi hittar bland annat följande definitioner i våra dialektordsamlingar: ’hända’, ’slumpa sig’, ’lyckas’, ’råka hända’, ’ordna sig’.

Ordlapp ur samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter (OSDs) i vårt arkiv i Uppsala, med uppslagsordet happa sig.

Ordlapp ur samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter (OSDs) i vårt arkiv i Uppsala, med uppslagsordet happa sig.

Reflexivt eller ej

Ofta används happa reflexivt, det vill säga att man lägger till ett sig så att det blir happa sig. Det kan dock användas även utan sig som följande halländska språkprov visar: de ha la happat ’det har väl hänt’.

Vi har dock många fler belägg i samlingarna på det reflexiva happa sig med bland annat följande språkprov: Dä happade sa sao att … ’det hände sig så att …’ från Blekinge, dä ä inte titt, dä happa se så väl ’det är inte ofta, det bär så väl till’ från Halland, ha happä sa föll ’det ordnar sig väl’ från Jämtland samt jaä föståä iint, män allti happä de sä så han fåä de te å löckes presis som han vill haat ’jag förstår inte, men alltid ordnar det sig så han får det till att lyckas precis som han vill ha det’ från Öland.

Happa till och happelycka

Ännu en variant som är ganska vanlig i våra dialekter är happa till. Ett exempel från Halland ur våra samlingar får visa på hur det kan användas: de kan la happa te att de löckas ’det kan väl hända att det lyckas’.

Vi hittar också sammansättningen happelycka i samlingarna. Ett exempel på ordets användning är följande språkprov från Halland: de va a happelöcka att ja ente kåm försäint ’det var tur att jag inte kom försent’. Vi har enbart belägg på happelycka från Halland och Västergötland, men kanske finns det nu fler som vill adoptera och börja använda detta sköna ord med betydelsen ’tur, flax, lyckträff, lycklig slump’?

/Lovisa Alvtörn

Uppdaterad 01 juli 2020

Fler dialektord med (skenbar) engelsk koppling

Vi har skrivit om fler dialektord som antingen har eller felaktigt kan antas ha anknytning till engelskan. Vet du vilka som är vilka?

Happa i Svenska Akademiens ordbok

I de flesta ordlistor och ordböcker saknas ordet happa men i SAOB (med tryckår 1930) finns det med:

HAPPA hap3a2, v. -ade.

Etymologi: [sv. dial. happa, habba, hända, lyckas, happa l. habba sig, oförmodat inträffa, slumpa till; jfr d. happe, nor. happa, hända, bära till, o. det från nord. spr. lånade eng. hap, happen, hända; ordet hör samman med HAMPA, v.1, o. får väl snarast antagas hava uppkommit gm assimilation ur detta]

— jfr OFÖRHAPPAD, OFÖRHAPPANDES.

1) (vard. o. bygdemålsfärgat, mindre br.) refl. opers.: slumpa sig, foga sig, bära till; jfr HAMPA, v.1 Jag får si, huru det kan happa sig. Högberg Vred. 2: 251länk till annan webbplats (1906).

2) (vard. o. bygdemålsfärgat i södra Sv., föga br.) med personsubj., i förb. happa till 10 4 (att göra ngt), (oförvarandes l. av en tillfällighet) komma (att göra ngt), råka (att göra ngt). Han .. kunde aldrig låta bli att .. slåss. Men så happade han i hastigheten till att doppa en flaggskeppare i sjön. Bondeson Anna 4länk till annan webbplats (1883).