• Huvudmeny

1 april 2020

Nåk – vår sämsta tid är nu

Jäg vell int vära å lek lavä ’n Artur, för han ä sä nåk ’jag vill inte vara och leka tillsammans med Artur, för han är så otrevlig och stygg mot mig’, klagade ett barn i Vilhelmina i södra Lappland omkring 1980. Adjektivet nåk är väl belagt i de norrländska målen och kan ha flera olika, men nära besläktade, betydelser. Den gemensamma nämnaren är att något beskrivs som dåligt eller obehagligt på något sätt.

Tecknade virusfigurer

Allmänt kraftlös, trött, matt, lindrigt sjuk

Nåk i betydelsen ’allmänt kraftlös, trött, matt, lindrigt sjuk’ förekommer över hela Norrland, men är särskilt väl belagt från de södra och mellersta delarna: Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Här är ett exempel från varje landskap på hur ordet kan användas:

Ja är bare nåk ja i dag ’jag är bara klen jag i dag’ (Norrala, Hälsingland)

Jä vart sô nåk ’jag blev så (fysiskt) trött’ (Tännäs, Härjedalen)

Je e sa nåk ’jag är så trött, utsliten’ (Revsund, Jämtland)

Han ha vôrte nåk nu, gubben ’han har blivit kraftlös och svag nu, gubben’ (Selånger, Medelpad)

’n Olle va nåk i dag han ’Olle var inte riktigt kry i dag han’ (Edsele, Ångermanland)

Krasslig, dålig (om hälsotillstånd)

Nåk kan också vagt beskriva diverse åkommor i specifika kroppsdelar:

HoN ha fått nåkkt ti öyga ’hon har blivit sjuk i ögonen’ (Anundsjö, Ångermanland)

HoN ha hatt nåke knäa vä ett ’hon har haft dåliga knän jämt’ (Multrå, Ångermanland)

Av dålig kvalitet, mindre värd, obetydlig

Från Medelpad och norrut används nåk om vad som helst som är av dålig kvalitet eller anses mindre värt på något sätt, t.ex. nåkeste gammstakkarsstugena ’de sämsta gamla stackars stugorna’ (Vilhelmina, Lappland), i vissa trakter även om personer som är klent begåvade (belagt från Umeå, Västerbotten). Några fler exempel:

Hedän vär da in nak håga ’det här var då en dålig gärdesgård’ (Edefors, Norrbotten)

Dä va nåkkt e tyg e hänne ’det var dåligt tyg det här’ (Edsele, Ångermanland)

Ja ha se nåkkt e grohôll ’jag har så dåligt läkkött’ (Vibyggerå, Ångermanland)

Säa vart nåk i år ’säden blev svag (med dålig kärna) i år’ (Selånger, Medelpad)

Svag, fattig, underlägsen

Från dålig och mindre värd är steget inte långt till svag, fattig och underlägsen, framför allt när man talar om personer.

Hann va nåkkt klädd ’han var uselt klädd’ (Enånger, Hälsingland)

En nåk ’n kär ’en svag karl’ (Ström, Jämtland)

Hann sjen sömm nåk ’han såg fattig och obetydlig ut’ (Lycksele, Lappland)

Ibland används nåk tillsammans med negationen inte, vilket kan göra påståendet till en mer eller mindre skämtsam eller ironisk underdrift.

Int ä an sä nåk ’inte är han barskrapad’ (Lycksele, Lappland)

Han jer eint sä nak ’han är ej så utan medel och förmåga’ (Burträsk, Västerbotten)

Han ä inte nåk å arbeta ’han är inte dålig på att arbeta’ (Långsele, Ångermanland)

Det enda belägget på nåk utanför Norrland kommer intressant nog från södra Småland. Även detta yttrande är negerat med inte, men enligt upptecknaren är det snarast menat som ett erkännande av att den omtalade personen har visat sig vara duktigare än man trott.

Hann ä ingte sau nåk som konne klara åpp dä ’han är inte så klen som kunde klara av det’ (Väckelsång, Konga härad, Småland)

Ordlapp ur samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter (OSDs) i vårt arkiv i Uppsala, med uppslagsordet nåk.

Ordlapp ur samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter (OSDs) i vårt arkiv i Uppsala, med uppslagsordet nåk.

Otillräcklig, knapp

På vissa håll används nåk för att uttrycka brist eller knapphet i fråga om mängden av något, t.ex. tid eller arbetstillfällen.

Ja ha så nå`kkt ôm ’jag har så bråttom (dvs. ont om tid)’ (Örträsk, Lappland)

Hä ä nåckt e tjilo ’det är knappt ett kilo’ (Stensele, Lappland)

Hä var då falle nåkkt öm e ’det var då farligt knappt tilltaget’ (Sävar, Västerbotten)

Dôm gatt komma från Amerika, de va så nåkt där ’de måste ge sig av från Amerika, det var så dåligt (med arbete) där’ (Nora, Ångermanland)

Illasmakande, illaluktande

När man vill säga att någonting smakar eller luktar illa verkar nåk vara heltäckande.

Sä-nt han sku våL sä nåk ’så att den inte skulle bli så illasmakande (om fisk, som saltades av den anledningen)’ (Åsele, Lappland)

Hä var nåkkt, gameLbröde jena ’det var osmakligt, det här gamla brödet’ (Norrfjärden, Norrbotten)

Feoslåkta jär nak ’fähuslukten är obehaglig’ (Råneå, Norrbotten)

A tjänns vötu å nak ini månn ’hon (drickan) känns vattnig och besk i munnen’ (Töre, Norrbotten)

Kaffe smakas niakt ’kaffet smakar illa’ (Överkalix, Norrbotten)

KoeN ät såppen nu sä mjahlka vaL sä nåk sä ’korna äter svamp nu, så mjölken blir så illasmakande att…’ (Anundsjö, Ångermanland)

De damme nåckt ’det luktar illa’ (Vibyggerå, Ångermanland)

Otrevlig, elak, lumpen, obehaglig

Nåk kan också beskriva många andra obehagliga företeelser i tillvaron, t.ex. otrevliga människor, lumpna gärningar och otäcka sår.

Hån djer in nak möbel ’han är en obehaglig typ’ (Nederluleå, Norrbotten)

A kåm ve i värre nåkkt swar åt me ’hon kom med ett värre otrevligt svar åt mig’ (Töre, Norrbotten)

Tukädin liutsar jåra na`ak ’sådana stora, fula sår är obehagliga’ (Töre, Norrbotten)

Va du jer nak ’vad du är elak!’ (Nysätra, Västerbotten)

Dä va nåkkt jort ’det var lumpet gjort’ (Edsele, Ångermanland)

Ful, med tråkigt utseende

En person med mindre fördelaktigt utseende kan kallas nåk, oavsett vilka inre egenskaper hon eller han har.

En nak fLe`eick ’en (i ansiktet) ful flicka’ (Byske, Västerbotten)

Han jer snigg, men o enda se nak ’han är snygg, men o så intetsägande’ (Skellefteå, Västerbotten)

Dä va nåk en männisj ’det var en ful människa’ (Arnäs, Ångermanland)

Nåkaktiga kusiner i Åbolands skärgård

Många norrländska dialektord påträffas även i de svenska dialekterna i Finland, men så är det inte med nåk. Däremot finns adjektivet nåkog belagt från två platser i Åbolands skärgård: Nagu med betydelsen ’sliten, som är i dåligt skick eller av obetydlig storlek (om verktyg eller dylikt)’ och Pargas med betydelsen ’illa utförd (om träarbete)’. Ett substantiv som har uppslagsformen nåke i Ordbok över Finlands svenska folkmål är känt från Houtskär som nåko och från Nagu och Pargas som nåka; så benämns ett litet eller dåligt verktyg, vanligen en slö kniv. Sannolikt finns det historiska samband mellan dessa åboländska ord och det norrländska nåk.

Dödligt ursprung

Det har föreslagits att adjektivet nåk skulle kunna vara en avledning av det fornvästnordiska substantivet nár, som betyder ’lik, död människa’. Ordet återfinns, med samma betydelse, i isländskans nár och, i formen nåe, i vissa norska dialekter. Motsvarigheter till nár finns också i flera andra indoeuropeiska fornspråk, t.ex. gotiskans naus ’lik’, fornkyrkoslaviskans navĭ ’lik’ och preussiskans nowis ’död kropp’.

/Anna Westerberg

Uppdaterad 01 april 2020

Ord i coronans spår

Dagligen hör vi i rapporteringen om coronapandemin en mängd ord och uttryck som kan vara mer eller mindre okända för oss. I bloggserien Ord i coronans spår tittar vi lite närmare på en del av dessa ord.

Ord i coronans spår: karantän

Berätta för oss hur du upplever coronapandemin

Vårvintern 2020 har till stora delar präglats av spridningen av det nya coronaviruset.

I Isofs arkivsamlingar finns nedtecknade minnen av sjukdomar och tidigare pandemier. Här ryms allt från sägner som vittnar om omvälvande katastrofer till personliga erfarenhetsberättelser.

Nu vill vi fånga hur människor i Sverige upplever, och påverkas av, pandemin.

Svara gärna på vår webbfrågelista här!länk till annan webbplats