• Huvudmeny

1 juni 2020

Drygt 200 smittade – hur många är det?

Vi tycks inte längre vara överens om vad drygt betyder i mängdberäkningar. För ganska många betyder drygt i dag lite mindre än eller ungefär. Det visar en ny undersökning.

Betydelserna för ord som knappt, nästan och drygt är på glid och tycks för alltfler personer betyda något annat än vad ordböckerna traditionellt angett. Språkvetarna Susanna Karlsson, tidigare mångårig medarbetare på Språkrådet, och Ylva Byrman, språkvetare från Göteborgs universitet och språkexpert i Språket i P1, har nyligen gjort en undersökning för att granska denna betydelseutveckling närmare.

Undersökningen bygger till stor del på enkätsvar från Språkrådets Facebookföljare, varför det känns roligt att få delge våra webbesökare några preliminära resultat. Frågan som ställdes var: Vilket av påståendena nedan passar enligt dig bäst till meningen "jag betalade drygt hundra kronor för den"? Svaren man kunde välja var: Den kostade 102 kr. Den kostade 97 kr. Den kostade mellan 97 och 102 kr. Nedan följer Ylvas och Susannas presentation.

Bild med två cirkeldiagram. Det ena visar statistik för födda 1960 eller tidigare, där resultatet är att 1 procent svarat "den kostade 97 kr", 8 procent har svarat "den kostade mellan 97 och 102 kr" och 91 procent har svarat "den kostade 102 kr". Det högra diagrammet visar statistik över födda 1980 eller senare där 7 procent svarat "den kostade 97 kr", 27 procent svarat "den kostade mellan 97 och 102 kr" och 66 procent har svarat "den kostade 102 kr".

Yngre är mer benägna att välja alternativet som motsvarar ’ungefär’: 27 % av deltagarna födda 1980 eller senare valde det alternativet.

För ett par veckor sedan spred vi enkät där vi frågade hur ordet drygt uppfattades. På ett par dagar vick vi över 2.700 svar. Det var till stor del tack vare att Språkrådet delade länken och att många språkintresserade medverkade och delade den vidare. Stort tack! Vi har en hel del arbete framför oss för med att analysera svaren, men vi kan redan nu lämna besked om några preliminära resultat.

Undersökningen visade att ca 80 % av deltagarna anger att de uppfattar betydelsen ’lite mer än’ som den som bäst motsvarar deras språkkänsla. Det är också ordböckernas definition. Strax över 15 % säger sig föredra en definition som snarast motsvarar ’ungefär’ eller ’cirka’, medan drygt (!) 4 % föredrar ’lite mindre än’.

Diagram som visar statistik över alla deltagare i undersökningen om ordet drygt. 5 procent har svarat "den kostade mellan 97 och 102 kr", 15 procent har svarat "den kostade 97 kr" och 5 procent har svarat "den kostade mellan 97 och 102 kr".

Kön verkar inte spela någon roll i den här undersökningen – gruppen kvinnor respektive gruppen män svarar ungefär likadant. Däremot verkar det finnas samband mellan ålder och vad man har svarat. Yngre är mer benägna att välja alternativet som motsvarar ’ungefär’: 27 % av deltagarna födda 1980 eller senare valde det alternativet. Det ska jämföras med att ca 8 % av deltagarna födda 1960 eller tidigare föredrar det alternativet. Resultatet tyder på att det troligen har funnits en variation mellan betydelserna ’lite mer än’ och ’ungefär’ under större delen av 1900-talet. Betydelsen ’lite mindre än’ verkar däremot ha dykt upp senare.

Även utbildningsnivå verkar höra ihop med vilket alternativ man föredrar: personer med högre utbildning tenderar att föredra ordböckernas betydelse. Men det skulle vi behöva titta lite närmare på, eftersom högre utbildning ofta hör ihop med högre ålder.

Men slutsatsen är att vi har bekräftat vad vi har sett i mindre pilotundersökningar, nämligen att adjektivet drygt verkar vara mitt uppe i en process där betydelsen förskjuts.

Utan alla som så entusiastiskt deltog i undersökningen hade vi inte kunnat genomföra den. Vi är mycket glada över att det finns så många som är intresserade av att bidra till att öka vår kunskap om samtidsspråket! Tyvärr blev nog många besvikna när de väl öppnade enkäten – av kommentarerna att döma hade många hoppats på en chans att få säga något om hur dryg används för att karakterisera personer. Vi får be att få återkomma i den frågan!

/Susanna Karlsson och Ylva Byrman

Uppdaterad 01 juni 2020

Om skribenterna

Susanna Karlsson är universitetslektor och studierektor i svenska vid Institutionen för svenska språket på Göteborgs universitet. Hon har tidigare varit verksam som språkvårdare vid Språkrådet.

Kontakt: susanna.karlsson@svenska.gu.se

Ylva Byrman är universitetsadjunkt inom nordiska språk vid Institutionen för svenska språket på Göteborgs universitet. I botten är hon språkkonsult i svenska och har lett utbildningar i muntlig och skriftlig framställning.

Kontakt: ylva.byrman@svenska.gu.se