• Huvudmeny

3 april 2020

Dagligen hör vi i rapporteringen om coronapandemin en mängd ord och uttryck som kan vara mer eller mindre okända för oss. I bloggserien Ord i coronans spår tittar vi lite närmare på en del av dessa ord.

Ord i coronans spår: rekommendation

När vår egen statsepidemiolog Anders Tegnell ger rekommendationer så förväntar han sig att de ska följas. Det är inte samma sak som när min kompis rekommenderar mig att läsa en viss bok; det måste jag inte alls göra. Så hur kan rekommendation innebära så olika saker?

Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien beskrivs rekommendation som "sakligt grundad upp­maning till lämplig handling". En rekommendation från en myndighet ses som en starkt grundad uppmaning från en expert om att göra på visst sätt. Den är i bästa fall grundad på forskning och beprövad erfarenhet, inte godtycke. Rekommendation är en myndighetsterm som har en skärpning i sin betydelse i förhållande till hur ordet används i mer allmänna sammanhang, där det snarare används i betydelsen tips eller önskemål.

Tidigare i veckan förklarade Anders Tegnell att svenska myndigheter bara använder ”ska” när det är inskrivet i lagboken.

Samma förhållande gäller för det som kallas för allmänna råd. Rekommendationer och råd säger i detta sammanhang hur man bör göra för att efterleva de lagar som man måste följa, i det här sammanhanget smittskyddslagen. I skrivande stund hör jag Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, poängtera att allmänna råd inte är vilka goda råd som helst som man kan välja att inte följa, utan de är bindande. Man ska se allmänna råd som ett antal förslag på vägar som man kan ta för att nå samma mål: att minska smittspridningen. Här verkar myndighetsfolket överlag ha börjat förstå att de här orden har en särskild betydelse i myndighetssammanhang som inte är klar för alla. På presskonferenserna förtydligar de ofta vad som menas med hjälp av konkreta exempel och tydliga instruktioner.

Men varför inte bara använda ”ska” när något är bindande? Tidigare i veckan förklarade Anders Tegnell att svenska myndigheter bara använder ”ska” när det är inskrivet i lagboken. Det är alltså i mångt och mycket lagtext och myndighetsperspektiv som påverkar ordval och språkbruk.

Sammanfattningsvis väger rekommendationer från myndigheter vanligtvis tungt i Sverige. Tiden får utvisa om det har fungerat även denna gång, om vi i Sverige är tillräckligt lydiga och visar god regelefterlevnad, det som ibland kallas för följsamhet (på engelska compliance).

/Åsa Holmér

PS1. Icke förty, ibland krävs det tunga artilleriet: Med anledning av att det nu från den 1 april inte är tillåtet att besöka äldreboenden sa socialminister Lena Hallengren: ”Jag vill understryka: det är inget råd, det är ingen rekommendation, det är ett förbud.”

PS2. Som en del av myndigheten Isof ger också vi på Språkrådet rekommendationer inom vårt område, språket. Det är mer frivilligt att följa våra rekommendationer än Folkhälsomyndighetens, men de är så långt möjligt vetenskapligt grundade. Just nu riktar vi oss till instanser som förmedlar information om covid-19-pandemin. Vad bör man tänka på för att nå ut till så många som möjligt?

Uppdaterad 14 maj 2020

Om skribenten

Åsa Holmér är terminolog på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen.

Kontakt:
asa.holmer@isof.se