• Huvudmeny

7 februari 2020

Coronavirus, ryktesspridning och vandringssägner

I samband med oro eller rädsla har vi människor en förmåga att bli okritiska. Nu när rapporteringen om coronaviruset sprider sig världen över följer ryktesspridningen i dess fotspår. I det här blogginlägget tittar Isofs forskningsarkivarie Tommy Kuusela närmare på några av de rykten som florerar om coronaviruset just nu, och ger även exempel på några vandringssägner med koppling till Asien.

Bild på en karta.

Coronaviruset har hittills främst drabbat Kina.

Minns ni boken Råttan i pizzan (1986) av Bengt af Klintberg? Det är en fantastisk samling vandringssägner som tar pulsen på kollektiva rykten, oro, rädslor och förhoppningar i 1980-talets Sverige (och tidigare), bland folk i allmänhet och i massmedierna. Den är en slags spegling av en del av dåtidens världsbild, särskilt med Klintbergs kloka kommentarer till varje sägen. Boken fick ett par uppföljare: Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid (1994) och Glitterspray och 99 andra klintbergare (2005). Jag inleder med att citera en vandringssägen ur Råttan i pizzan:

En jurist var på besök i London tillsammans med en gammal skolkamrat, som nu var biologiprofessor. En dag gick de in på en kinesisk restaurang för att äta. De fick en rätt som smakade härligt. När de hade ätit färdigt, bad professorn att få tala med restaurangvärden. Värden kom och frågade om han kunde stå till tjänst med något. Tack för råttköttet, sa professorn till honom. Kinesen bugade sej tyst och frågade sedan hur han kunde veta att det var råttkött. Professorn förklarade att han hade arbetat mycket med råttor och kände igen teckningen i råttans muskulatur. Det fanns inte skuggan av tvivel om att det var råttkött de just ätit. Värden betraktade dem fundersamt och sa: Eftersom ni ändå vet det, så ska jag låta er få se våra husdjur. De båda gästerna fick följa med honom ner i källaren. Där möttes de av en förbluffande syn. Utefter alla väggar stod det burar med råttor, som föddes upp för att användas i matlagningen (s. 113).

Bild på bokomslag, gult med tecknad råtta på.

Boken Råttan i pizzan kom ut 1986.

Bengt af Klintberg spårar sägnen till tidigt 1900-tal. En variant förekommer nämligen i konstnärinnan Mollie Faustmans memoarer från en tid då hon var student i Paris omkring 1909–10. Hon berättar hur hon och andra studenter åt på syltor runt om i staden där det bland annat serverades kaninhuvuden. Därefter berättar hon om något hon hört, men inte tror på själv: Svenska biologer lär ha undersökt dessa kaninhuvuden och konstaterat att de egentligen var från stora råttor. I 1950-talets England cirkulerade en annan variant av berättelsen. Då var det indiska restauranger som pekades ut och varianter spreds till praktiskt taget varje engelsk stad där det fanns en indisk restaurang och en veterinärhögskola. Den senare formen cirkulerade även i Sverige från 1970-talet och framåt. I ryktena är det en restaurang, i regel en som serverar utländsk mat, till exempel indisk eller kinesisk, ja, även pizzerior hamnar i den här kategorin. Restaurangen i fråga serverar kött under falsk beteckning och det är upp till en (naturvetenskaplig) forskare, berättelsens hjälte, att avslöja bluffen.

Intressant nog berör många vandringssägner matvaror, till exempel korvsmet, bakverk, konserver, internationella restauranger och snabbmatskedjor eller västerländska turisters erfarenheter av restauranger utomlands. Ofta finns det i ryktena och sägnerna en rasistisk underton och en rädsla för det som upplevs som främmande.

Rykten och coronavirus

Det här blogginlägget handlar om rykten. Mitt syfte är inte att diskutera sjukdomar, smittor och faktisk spridning av viruset (coronavirus 2019-nCoV). Det görs bäst av läkare och mikrobiologer. Man vet att ett fåtal coronavirus, som varianterna sars och mers, kan smitta mellan djur och människor. För den som är orolig över smittor rekommenderas Folkhälsomyndighetens eller Världshälsoorganisationens webbsidor:

Frågor och svar om nytt coronaviruslänk till annan webbplats

Coronavirus-2019länk till annan webbplats

Den här texten handlar i stället om hur vi människor i samband med oro eller rädsla har en förmåga att bli okritiska. Det gäller inte minst om ängslan får fäste på en global arena och förses med nytt bränsle av texter och delningar på internet. ”Fake news” och konspirationsteorier har följt nyhetsrapporteringen hack i häl, till exempel om virusets ursprung och orsaker till spridningen. Här blandas mer eller mindre påhittiga konspirationsteorier med forskningsresultat och medierapportering som filtreras av föreställningar, åsikter och känslor. Några exempel som illustrerar detta är att viruset har antagits vara ett biologiskt vapen som medvetet (ibland omedvetet av misstag) läckts, det har ansetts vara iscensatt av en grupp, till exempel den amerikanska regeringen, för att skyla över något, till exempel riksrättsprocessen mot Donald Trump.

Nu tänkte jag ta upp några av de rykten som just nu florerar på internet.

bild på en flygande fladdermus.

Den ökända fladdermussoppan har inget med coronaviruset att göra.

Kvinnan med fladdermussoppan

I samband med spridningen av viruset 2019-nCoV i kinesiska Wuhan, som ligger i Hubei-provinsen, var en av de första virala historierna ett videoklipp där en kinesisk ung kvinna åt av en fladdermussoppa. I soppan låg en till synes hel fladdermus som huvudingrediens. Videoklippet har delats i etablerade medier som Daily Mail, den internationella nyhetssidan RT (tidigare: Russia Today), samt av makthavare och celebriteter och såklart av tusentals privatpersoner. Ryktesspridningen eskalerade snabbt. Man skrev att kvinnan åt på en restaurang i Wuhan. Fladdermusen kom från en fiskmarknad med illegal försäljning av djur. Det var också här som upprinnelsen till virussmittan stod att finna och kvinnan på bild ansågs skyldig, menade skribenterna. Var detta sant? Nej, videon var inte inspelad i Wuhan, eller ens i Kina. Den spelades in 2016 av en kinesisk celebritet från sociala medier, Wang Mengyun, i samband med en resevideo till republiken Palau, en östat i Stilla havet, där hon åt av den regionala maträtten.

En vanlig fråga i samband med rykten, vandringssägner eller virala berättelser är om de är sanna eller inte. Om de inte är sanna, kan de ändå innehålla en kärna av sanning? Det muntliga berättandet samsas i dag med meddelanden, klipp och annat i sociala medier, samt en oerhörd mängd disparat information som blixtsnabbt kan spridas globalt och förändras. Det kan också uppstå rykten om sådant som är sant, men där delar förändrats, utvidgats eller förvrängts. I videoklippet med fladdermussoppan är det sant att kvinnan åt en sådan soppa, det förnekar hon inte, men det var som sagt inte i Kina [1] och det hade inget med coronaviruset att göra. I skrivande stund har flera svenska tidningar nyligen gått ut med nyheten om att ”fladdermöss är virusets naturliga reservoar” [2].

Osannolikt att pudeln blev maträtt

Något som verkligen är skrämmande är den rasism som kan ingå i den här typen av ryktesspridning. Då framställs kineser (eller andra asiater) som en kollektiv massa som blir föremål för olika förutfattade meningar och överdrivna föreställningar. Det är inte första gången som föreställningar om asiaters kosthållning hamnar i dagspressen. Under ett par augustiveckor 1971 presenterades en skröna i flera tidningar runt om i världen, eftersom den hade införts i en internationell nyhetsbyrå. Berättelsen har tagits med i flera publicerade samlingar av skrönor och vandringssägner. Turisternas nationalitet och andra detaljer ser lite olika ut, men i regel rör det sig om västerlänningar som befinner sig på resa i Sydostasien. I boken Råttan i pizzan har den rubriken ”Ett restaurangbesök i Hongkong”:

Zürich (TT-Reuter). Ett schweiziskt par som firade semester i Hongkong har kommit hem till Zürich och berättat en sorglig historia om hur de fick sin lilla pudel Rosa till middag på grund av språkförbistring. Paret, som vill vara anonymt på grund av den känslomässiga chock som upplevelsen beredde dem, berättar i dagstidningen Blick att de gick på restaurangen i Hongkong och tog pudeln med sig. För att klargöra för kyparen att även Rosa skulle ha mat pekade de mot hunden och gjorde ’ätgester’. Kyparen nickade efter ett ögonblicks eftertanke förstående och tog med sig Rosa ut i köket. Paret antog att hon skulle bli utfodrad där. Efter en stund kom servitören åter in, då med ett stort övertäckt fat. När paret lyfte på locket, låg deras Rosa där, stekt och garnerad med pepparsås och bambuskott. Paret uppger att de fick en svår chock, inte åt hunden och genast återvände till Zürich.” (1986, s. 167).

Bengt af Klintberg ger exempel på att berättelsen cirkulerat i svenska dagstidningar och presenterats som en sann historia. Den amerikanska folkloristen Jan Harold Brunevand, en av världens ledande experter på vandringssägner, är säker på att det rör sig om en skröna som aldrig kan ha utspelat sig i verkligheten. Anledningen är att hundar som kommer med turister till Hongkong måste sättas i karantän i sex månader innan de får följa med sina ägare in i landet. Därför är det osannolikt att turister tagit med sig hunden på en restaurang.

Profetiska budskap i The Simpsons

Önskan om att få en glimt av framtiden är allmänmänsklig och har uttrycks på många olika sätt, från enkla till avancerade spådomstekniker och ritualer. Även astrologi, horoskop, kaffesump, kristallkulor och andra metoder hör hit. I många fall anses vissa personer vara begåvade med en förmåga att se in i framtiden. Historiskt sett är oraklet i Delfi ett gott exempel på detta, eller Nostradamus profetior, Bibelkoden, eller varför inte sierskan Saida. I modern tid är det i stället tv-serien The Simpsons som tillskrivits orakelrollen. Serien sägs bland annat ha förutspått att Trump skulle bli vald president, treögda fiskar som resultat av läckage från kärnkraftverk, utbrott av ebolavirus och basketspelaren Kobe Bryants tragiska bortgång. På grund av sina många avsnitt som täcker många ämnen har den alltså blivit en riktig orakelserie.

Bild på legofigurer föreställande familjen Simpsons, från den tecknade tv-serien.

Tv-serien The Simpsons sägs förutspå allt från pandemier till valet av Trump.

En av de händelser som serien sägs ha förutspått är alltså spridningen av coronaviruset. Det hänvisas till ett avsnitt från 1993 (säsong 4, episod 21) [3]. I meddelanden som nu cirkulerar på internet har ett antal bilder förts samman som bevis. Bild ett visar två asiater i fabriksmiljö där den ena håller upp en låda adresserad till Homer Simpson medan den andra nyser ett moln med röda partiklar ned i lådan. I andra rutan ses Homer Simpson öppna sitt paket hemma i Springfield, han skriker eftersom hans ansikte täcks av molnet med röda partiklar. I tredje rutan ses rektorn Skinner med ögon som går i kors, runt hans ansikte syns samma partikelmoln. Det är tydligt att det rör sig om en smitta. I sista rutan ses nyhetsankaret Kent Brockman som allvarligt rapporterar något från sina anteckningar, på en skärm bakom honom syns en bild av en katt och snett över den syns texten ”Corona Virus”.Texten till bildmontaget är något i stil med att ”Simpsons skrämmer mig, detta avsnitt är 27 år gammalt” med hashtag coronavirus.

Men den som är kritisk blir besviken. I avsnittet finns inget som heter coronavirus och inget har heller med Kina att göra. I själva verket är det något som i serien kallas Osaka-influensan (”Osaka Flu”) eftersom den fiktiva smittan uppstår där. En fabriksarbetare i den japanska staden hostar i ett paket som packas för att skickas till Springfield. Det leder till att Homer Simpson smittas av influensan när han öppnar paketet. Den fjärde bilden med nyhetsankaret är från ett helt annat avsnitt och där stod det inte ”Corona virus” i bakgrunden utan ”Apocalypse Meow”. Det är alltså tydligt att The Simpsons inte förutspår den smitta som sprids idag, utan i stället är en kommenterar äldre influensor (där en del kommit från Asien).

Bild på en flaska Corona-öl.

Ölen Corona har inget med viruset att göra.

Sprids smittan via öl och varnar WHO för oskyddat sex med djur?

Sociala medier används för att sprida information, rykten och ibland för att iscensätta bluffar. En ökning av sökorden ”beer virus” och ”coronavirus beer” (via Google Trends) [5] visar att det finns personer som ser ett samband mellan öl och coronavirus, särskilt har ölmärket Corona Extra pekats ut som en källa till virusets spridning [6]. Hur det faktiskt skulle ha gått till är dock tämligen oklart. Varför sökningarna ökat har förklarats med att Googles sökfunktion är programmerad att automatiskt föreslå ord baserat på populära termer. Det skulle då innebära att separata sökningar under en tid gjorde att en kombination av orden ”corona”, ”virus” och ”beer” förstärktes i sökmotorn, vilken därför angav dem som sökförslag [7]. En del har reagerat över associationen och på internet skämtat om att etiketterna på ölflaskorna borde bytas ut till ”Ebola” för att slippa förknippas med coronavirus. Andra har försökt tillskriva namnförvirringen till uttalanden av Donald Trump, men källhänvisning till var och när saknas.

Något annat som spridits till tiotusentals personer på internet är en manipulerad broschyr från Världshälsoorganisationen (WHO). Broschyren visade praktiska tips för att undvika att smittas av coronavirus. Vid en teckning av en gris, en kyckling och en fladdermus står texten: ”Avoid unprotected sex with live or farm animals”. Detta gjorde att många lyfte på sina ögonbryn och undrade vad som var meningen med detta. I vanlig ordning användes detta som ett argument för rasistiska idéer om att det var vanligt med tidelag i en del länder och att det var därför varningen fanns där. Sanningen är att det inte alls stod något om sex i den verkliga broschyren, där stod det: ”Avoid unprotected contact with live or farm animals” (min kursivering) [8].

5G-nätet är boven!

Det finns även en helt annan förklaring till coronavirusets spridning. Bland motståndare till 5G-nätets utbyggnad finns exempelvis ideologisk kritik gentemot Kina, där flera av de största företagen som bygger ut 5G-näten finns. Det finns också en stor grupp som är oroade över om och hur 5G-nätet betyder kraftigare strålning som inverkar negativt på kroppen. Just det senare har lyfts fram i samband med coronavirus. I Facebook-gruppen ”Stop 5G U.K” postades information om att Wuhan, centrum för virusutbrottet, var den plats där 5G-nätet först lanserats och införts. Enligt medlemmar i gruppen ska 5G vara orsaken till skadador och försämring av personers immunsystem. Därmed har 5G-nätet gjort att vanligt förkylningsvirus blivit skadligare för dem som utsatts för strålningen [4].

En snabb koll visar att Wuhan förvisso delvis täcks av 5G-master, men det är svårt att hitta information om det var först. Även andra städer i Kina har täckning, liksom städer i länder som exempelvis Australien, Sydkorea, Schweiz, Storbritannien, Kuwait och flera delstater i USA. Det tycks inte heller finnas några studier som tyder på att 5G faktiskt skadar människans immunsystem (men den frågan saknar jag medicinsk kompetens till att bedöma).

Tänk källkritiskt

Det finns många rykten om coronavirus på internet. Dessa rykten sprids och frodas på bland annat sociala medier. I en ny bok som handlar om folklore, smitta och kontamination noterar folkloristen Andrea Kitta att uppfattningar om ämnet ofta riktas mot främlingar och mot migration, särskilt mot invandring: ”Modern versions of disease legends, both in the form of Ebola legends and tales of diseased immigrants crossing borders, demonstrate that immigrants are still stigmatized as outsiders” (2019, s. 129). Det överensstämmer i fallen som beskrivits ovan där asiater riskerar att klumpas ihop till en anonym massa, eller till en hybridform mellan människor och smittsamma djur. Botemedlet mot den här typen av vanföreställningar och fördomar är källkritik. Det gäller att ständigt ifrågasätta den typ av berättelser som går ut på att vilja sammansmälta personer och grupper till en slags formlös massa, det vill säga föreställningar om De Andra.

Bild på person som håller i en smartphone.

Information sprids snabbt på internet och sociala medier. Tänk på vad du delar!

Rykten kan uppstå av olika anledningar, bland annat som medvetna bluffar och konspirationsteorier skapade av individer eller grupper i syfte att stärka sin egen position och världsbild, eller helt enkelt av personer som utnyttjar rädsla för att sprida falsk information. Det senare kan ursprungligen ha varit menat som skämt men få en förändrad innebörd när det sprids och delas på internet. Många gånger kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt. Den svenska sidan Viralgranskaren är inte längre aktiv, men det finns andra verktyg och webbplatser att ta hjälp av. En av de största sidorna är Snopes.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där det förhållandevis snabbt går att läsa om vandringssägner, rykten och felaktig information som sprids på nätet. De kallar sig själva för ”the internet’s definitive fact-checking resource”. Det finns även andra sidor som kan vara användbara, till exempel factcheck.orglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller truthorfiction.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Alla de berättelser som florerar på och utanför nätet är uttryck för olika föreställningar vilka hjälper människan att identifiera sig med, samt hantera, tolka eller förstå samtiden och omvärlden. När det gäller berättelser av det slag jag beskrivit är att motbevisa och ifrågasätta berättelserna en del av samma folkloristiska process. Jag började den här texten med att citera Råttan i pizzan och då kan det vara på sin plats att även avrunda med ett par kloka ord ur samma bok av Bengt af Klintberg:

Tillsammans förmedlar alla dessa sägner en bild av ett samhälle, där faror tränger in från alla håll trots kontroller och andra försiktighetsmått. Jag tror att man har rätt att läsa in en symbolisk innebörd i detta återkommande tema: det som uttrycks i sägnerna är att den rika, civiliserade västerländska världen känner sej hotad av den fattiga, vilda tredje världen” (1986, s. 10).

Dessa ord skrevs år 1986 men är lika relevanta idag, år 2020.

/Tommy Kuusela


Lästips

I den karta som i realtid visar antal smittade, tillfrisknade och dödade av coronavirus 2019-nCoVlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster framgår att 31 494 personer är smittade, varav 31 182 i Kina. Totalt har 638 personer avlidit, varav 636 i Kina, medan 1 624 som varit smittade har tillfrisknat (7 februari 2020 kl 09.20).

Enligt den statliga amerikanska sidan CDC (Centers for Disease Control and Prevention)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster uppskattas 10 000 till 25 000 personer ha avlidit i landet som ett resultat av influensasäsongen (1 oktober 2019 till 25 januari 2020). Ingen amerikan har däremot dött av coronaviruset (men 12 är smittade).

En intressant artikel från The Guardian (31 januari 2020)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster går igenom tio rykten.

Tips på litteratur om sjukdomar och smittor ur ett folkloristiskt perspektiv

Gillian Bennett. Bodies: Sex, Violence and Death in Contemporary Legend. Jackson: University Press of Mississippi 2009.

Diane Goldstein. Once upon a Virus: AIDS Legends and Vernacular Risk Perception. Logan: Utah State University Press 2008.

Andrea Kitta. The Kiss of Death: Contagion, Contamination, and Folklore. Logan: Utah State University Press 2019.

Priscilla Wald. Contagious: Cultures, Carriers, and the Outbreak Narrative. Durham: Duke University Press 2008.

Tips på läsning om vandringssägner och ryktesspridning

När det gäller vandringssägner och ryktesspridning på nätet är Jack Werner god läsning, bland annat hans bok Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå. Om myter på nätet, fejkade berättelser och vikten av källkritik. Stockholm: Albert Bonniers förlag 2018.

Referenser

[1] https://www.news.com.au/lifestyle/food/food-warnings/chinese-influencer-wang-mengyun-aka-bat-soup-girl-breaks-silence/news-story/63ef0cec5b6d448d1843e2e1bcadb14dlänk till annan webbplats

[2] Till exempel https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0nlaVE/viruset-kommer-fran-fladdermosslänk till annan webbplats

https://www.hbl.fi/artikel/coronaviruset-kommer-fran-fladdermoss/länk till annan webbplats

[3] https://www.snopes.com/fact-check/simpsons-predict-coronavirus/länk till annan webbplats

[4] https://fullfact.org/online/wuhan-5g-coronavirus/länk till annan webbplats

[5] https://trends.google.com/trends/explore?date=today%201-m&q=coronavirus%20beer,beer%20viruslänk till annan webbplats

[6] https://nypost.com/2020/01/29/no-coronavirus-isnt-linked-to-corona-beer-cant-be-cured-with-bleach/länk till annan webbplats

https://www.businessinsider.com/coronavirus-corona-beer-not-related-google-trends-2020-1?r=US&IR=Tlänk till annan webbplats

[7] https://www.businessinsider.com/coronavirus-corona-beer-not-related-google-trends-2020-1?r=US&IR=Tlänk till annan webbplats

[8] https://www.snopes.com/fact-check/coronavirus-bulletin-farm-animals/länk till annan webbplats

Mer från bloggen

  • 15 december 2017
    Julbröd med magisk kraft
    Förr i tiden var skådebröd och julhögar ett självklart inslag på många julbord runtom i landet. Åsa Holmgren vill inspirera dagens julfirare att ta up...
  • 23 november 2017
    Skrämselväsen i äldre tid
    Förr i tiden, och kanske även i dag, var det vanligt att vuxna tog till påhittade skräckgestalter för att skrämma barn till lydnad eller för att skydd...
  • 30 oktober 2017
    Häxhatten
    Medan påskens häxor bär huckle, har halloweenhäxan en hög, spetsig hatt. Fredrik Skott tittar närmare på häxhattens historia och dess roll i vårt mode...
  • bildkollage med bilder från gammal galgbacke. Visar skylt med texten Galgbacke samt informationsskylt och sten med årtal målat i vitt 6 oktober 2017
    På galgbacken
    Ett drygt sekel har gått sedan det sista dödsstraffet i Sverige verkställdes, men fortfarande syns spår efter avrättningarna i landskapet. Josefin Pet...
  • utter som simmar på rygg 14 september 2017
    Uttern Ludde
    Det går inte att få nog av uttrar – de är otterly amazing , tycker institutets Tommy Kuusela som studerat utterns roll i folklore och religiösa traditi...
Uppdaterad 10 februari 2020

Om skribenterna

Tommy Kuusela är forskningsarkivarie i folkminnen på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Kategorier