• Huvudmeny

18 juni 2020

Ny webbutställning om södra Öland

I samband med att projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap började bli klart gick flera av Isofs experter inom dialekter, namn och folkminnen ihop för att tillgängliggöra information om öns immateriella kulturarv. Resultatet presenteras i en helt ny webbutställning.

Karta över åkrar. En avlång åker är markerad med svarta streck runtom.

Ägonamn kan berätta olika saker om allt från dramatiska händelser till vilka som brukat jorden. Varför Långåkern fått heta just Långåkern går kanske att lista ut genom att titta på kartan ovan... Mer om vad ägonamnen kan berätta hittas i webbutställningen Södra Öland berättar.

År 2013 inledde Isof projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Tanken var att titta närmare på vad det språkliga har för roll i Unescos världsarvsområde, framför allt genom att undersöka vad man kallat olika ägor. Har det skett någon förändring i hur och vad man "döper" åkermarker, hagar och ängar till genom åren? Vad berättar namnen för historia, och vad säger namnen om hur livet på ön har förändrats? Vad avslöjar namnen om hur vårt språk har utvecklats, och ger det ledtrådar om hur språket kan komma att utvecklas i framtiden?

Dialekter, namn och folkminnen är delar av södra Ölands kulturarv

Södra Ölands odlingslandskap upptogs som ett världsarv av Unesco år 2000. Unescos motivering betonade områdets höga kulturhistoriska värden. Att kulturarv, namnforskning och språkhistoria ofta går hand i hand blir tydligt när man kikar närmare på projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Därför har flera av Isofs experter inom dialekter, namn och folkminnen gått ihop för att dela med sig av flera bitar av det immateriella kulturarv som går att koppla till södra Öland. Resultatet blev webbutställningen Södra Öland berättar.

Målning i dova färger. På målningen är en strandkant avbildad, där det ligger en gestalt med fiskstjärt och en människas överkropp.

På Öland cirkulerade många sägner om väsen förknippade med havet, som exempelvis Sjörået. I utställningen går det bland annat att läsa berättelser ur arkivet om sjörån i Segerstad och Smedby. Foto: Nasjonalmuseet/Ivarsøy, Dag Andre (CC-BY-NC)

Utöver en inblick i resultatet av projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap erbjuds också spännande läsning om de öländska dialekterna, om folktro på ön, om de forna "öningarnas" personnamn och recept från Öland ur arkivet. Det finns också möjlighet att testa dialektförståelsen i ett quiz.

Välkommen att utforska utställningen!

Läs rapporten om ägonamn på södra Öland

Inom ramen för forskningsprojektet har rapporten Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst tagits fram. Rapporten beskriver projektet och de analyser som har gjorts av de cirka 3 800 insamlade ägonamnen och den finns tillgänglig som pdf här på Isofs webb.

Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst

Ägonamn, vad är det?

Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar.

Ägonamn på Öland har använts i hundratals år, men finns oftast inte med på kartor. Vid storskiftet på 1790-talet skrevs ägonamnen för södra Öland upp, och det finns även uppteckningar från 1920- och 1930-talet. Från resten av 1900-talet är dock de skriftliga källorna få. Projektet Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap syftade bland annat till att kartlägga ägonamnen som inte samlats in.

Uppdaterad 03 juli 2020