• Huvudmeny

27 maj 2020

Ny rapport lyfter fram attityder till andra språks avtryck i svenskan

Hur reagerar vi på förortsslang, engelsk brytning eller språkbyte mitt i en mening? I rapporten Attityder till spår av andra språk i svenskan får du svaren.

Är det coolt, töntigt eller till och med ett hot mot svenska språket att ”känna sig lite mer at ease med den nya situationen”? Människor har olika attityder till sådant som de uppfattar som spår av andra språk i svenskan. Det kan vara lånord, kodväxling eller olika former av brytning eller förortsklang.

Svensk språkvård har växlat mellan att beskriva andra språks synlighet i svenskan som viktiga bidrag till svenska språkets nyansrikedom, och som symboliska hot mot dess särart och värde för det svenska kulturavet. Ofta har man intagit båda perspektiven samtidigt, till exempel genom att betrakta påverkan från ett språk som hotfullt, men influenser från andra språk som berikande.

Samlad kunskap om språkattityder

För att samla kunskapen om attityder till spår av andra språk publicerar Språkrådet, Isof, nu en översikt över studier som har gjorts på dessa områden, med tonvikt på de senaste tio–femton årens forskning. Rapporten är skriven av Ellen Bijvoet, forskare vid Uppsala universitet. I den söker hon svar på frågor som: Hur ser människor i Sverige på andra språks samspel med svenskan i Sverige? Vilka olika sociala värden knyts till svenska med påverkan i form av brytning, lånord eller kodväxling från till exempel engelska, finska eller arabiska? Vilka språk eller språkfamiljer har undersökts ur detta perspektiv? Vilka är attityderna till svenskan i mångspråkiga förorter, som ofta uppfattas som påverkad av andra språk? Och vilka svenskars språkattityder vet vi egentligen något om?

Ta del av hela rapporten här.

Uppdaterad 27 maj 2020