• Huvudmeny

8 april 2020

"Vi vill samla in folkets röst om krisen"

Personliga berättelser om coronapandemin kan vara värdefulla för framtida forskning, menar Isofs forskningsarkivarie Tommy Kuusela. Här berättar han mer om Isofs dokumentation av den pågående krisen.

Fotografi föreställande två personer som hälsar på varandra genom att föra armbågarna mot varandra.

Hur vi hälsar på varandra är en av flera saker som kan vara annorlunda under en pågående pandemi.

För många människor, världen över, har vårvintern 2020 präglats av spridningen av det nya coronaviruset. 11 mars 2020 uttalade sig Världshälsoorganisationen (WHO) om att covid-19 ska klassas som en pandemi. I Sverige har bland annat utbildningar, resande och evenemang påverkats. Arbetsförmedlingen har uppskattat att nästan 20 000 personer varslats under mars 2020. Parallellt upplever många oro över spridningen av sjukdomen covid-19, och hur det påverkar samhället och livet.

Tommy Kuusela är forskningsarkivarie på Isof.

Få går utan att påverkas av det som numera kan klassas som en global kris. Den 27 mars publicerade Isof webbfrågelistan Coronaviruset och dess inverkan på vardagslivet i Sverige, med syftet att samla in berättelser om hur människor i Sverige upplever det som pågår. Men, på vilket sätt kan ett frågeformulär bidra till samhällets hantering av kriser som coronapandemin?

”Spridningen av coronaviruset har beskrivits som historisk och är omskakande på många nivåer, men liknande saker kan hända igen. Då kan det vara värdefullt att titta tillbaka på pandemin 2020. Hur reagerade människor? Hur upplevde vi pandemin? Det är viktigt med en historisk kontext”, säger Tommy Kuusela.

Frågelistan samlar kunskap och berättelser till arkiven

I Isofs verksamhet är frågelistor något som hör till vardagen. Bara under det senaste halvåret har Isof publicerat frågelistor på teman som samisk migration, spöken och andra hemsökta platser, om att flytta, om skottår och skottdag och om julkalendrar i radio och tv.

”På folkminnesarkiv har man arbetat med frågelistsverksamhet som metod i över hundra års tid. Det är ett sätt att samla in mycket kunskap och berättelser om ett specifikt ämne med en rad riktade frågor”, berättar Tommy.

Fotografi föreställande en bit av ett vårdbundet träd, där två grenar växt ihop i en ringform.

Sammanväxta grenar kunde användas i tron att barn, sjuka i Engelska sjukan, som drogs genom ringformen skulle tillfriskna. Foto: Örebro läns museum (CC BY-NC)

I dag samlas berättelser till stor del in digitalt, genom webbfrågelistor som består av ett frågeformulär. Det finns även möjlighet att svara via mejl om man föredrar det. När svaren tagits emot behandlas och arkiveras de för framtiden både i det fysiska arkivet och i de digitala databaserna.

”Just den här frågelistan är utformad så att princip alla kan svara – oavsett vem du är. Frågelistan skapar dessutom en kontinuitet till äldre insamlingar vi haft om andra sjukdomar och farsoter som spanska sjukan, engelska sjukan och pesten", förklarar Tommy.

Isof har också som uppdrag att bedriva språkvård, och även språket går att koppla till människors upplevelse av coronapandemin. I frågelistan efterfrågas till exempel om man har noterat, eller börjat använda, några nya ord när man pratar om viruset och sjukdomen.

"Att språket påverkas visar på behovet av att uttrycka sig om förändrade omständigheter i samhället, till exempel skämtsamt med uttryck som corontän i stället för karantän", säger Tommy.

Alla sorters svar är intressanta

I Isofs dokumentation är alla personliga upplevelser och berättelser intressanta - oavsett om de är kritiska, hoppfulla, kortfattade eller målande. På frågan om en individs röst verkligen gör skillnad i arkivet kommer svaret snabbt.

”Ja, det är det kollektiva, i det att vi bevarar folkets röst, som är syftet med vårt arkiv från början! Det är vardagsbetraktelser vi vill samla in, om stort och smått. Man kan säga att vi samlar in samtiden, och bevarar den för framtiden.”

Något som hittills har dykt upp i flera svar är frågan om man hamstrar förbrukningsvaror eller inte, med anledning av coronapandemin.

”Jag upplever att vi får in svar som bestämt uttrycker att de inte hamstrar. Att inte hamstra kan ses som ett aktivt ställningstagande. Sen får vi ta del av tyngre berättelser, från människor som blir utan inkomst till följd av pandemin. Det är också tungt att se vissa svar från äldre som vittnar om ökad ensamhet som en följd av isolering. Svaren är alltså väldigt blandade, precis som vi människor är.”

Bidra gärna med dina svar i Isofs frågelista!

Isofs webbfrågelista om hur människor i Sverige upplever, och påverkas av, det nya coronaviruset är öppen för alla att svara på. Här hittar du frågelistan Coronaviruset och dess inverkan på vardagslivet i Sverige.

Längre fram när det går att blicka tillbaka på krisen kommer en ny, mer omfattande, frågelista om det nya coronaviruset skickas ut. Håll utkik på Isof.se, eller skriv upp dig på vår mejllista för att få ett mejl när den publiceras.

Uppdaterad 09 april 2020